Copernicus: Ozonhålet i Antarktis börjar senare än väntat 2024
CAMS-analyser av totalt ozon över Sydpolen mellan 1.7.2024 och 12.9.2024 (Källa: CAMS/ECMWF).
Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) övervakar de atmosfäriska variabler som påverkar det årliga bildandet av ett ozonhål över Sydpolen och har observerat att dess utveckling började senare än vanligt 2024. Detta är främst relaterat till förändringar i temperaturer och vindmönster i stratosfären, vilket leder till en fördröjd start av ozonnedbrytningsprocessen. Den 16 september är den internationella dagen för bevarande av ozonskiktet som högtidlighålls till minne av undertecknandet av Montrealprotokollet från 1987 om ämnen som bryter ned ozonskiktet.
Med ozonhålet i Antarktis avses den kemiska uttunningen av det stratosfäriska ozonskiktet, ett atmosfäriskt fenomen som inträffar varje år under våren på södra halvklotet. Under normala meteorologiska förhållanden börjar hålet bildas i mitten till slutet av augusti, och stängs mot slutet av november. Utvecklingen av ozonhålet i Antarktis 2024 började senare än genomsnittet, främst på grund av störningar i polarvirveln, efter två episoder av plötslig stratosfärisk uppvärmning i juli.
Som ett resultat av detta visar CAMS-data att de totala ozonvärdena över större delen av Antarktis under en längre tidsperiod legat långt över 220 Dobson-enheter (DU) – det tröskelvärde som används för att definiera det antarktiska ozonhålet. Den 13 september 2024 var ozonhålets totala yta 18,48 miljoner km2, mindre än under de senaste åren för samma tidsperiod.
CAMS-diagram över ozonhålsområdet den 13 september 2024. Den röda linjen visar data för 2024 och den streckade linjen prognosen för de kommande 5 dagarna. Den tjockare, mörkare blå linjen representerar ozonhålets utveckling under 2023 och den ljusare blå linjen representerar 2022. De grå färgerna representerar de procentuella värdena och medianen mellan 1979 – 2021. (Källa: CAMS/ECMWF)
LADDA NED BILD / LADDA NED DATA
Laurence Rouil, Director för Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) vid ECMWF, kommenterar: ”Från vulkaner till klimatförändringar finns det en myriad av faktorer som spelar en roll, direkt eller indirekt, i bildandet av det antarktiska ozonhålet. Ändå är ingen av dem lika effektfull som de, av människan skapade, ozonnedbrytande ämnena. Montrealprotokollet och efterföljande ändringar har skapat tillräckligt med utrymme för att ozonskiktet ska kunna börja läka, och vi kan förvänta oss att ytterligare tecken på återhämtning kommer att synas under de kommande fyrtio åren. Detta visar hur mänskligheten är kapabel att, genom internationellt samarbete och vetenskapligt baserat beslutsfattande, förändra vår påverkan på planetens atmosfär.”
Montrealprotokollet skapades för att skydda ozonskiktet genom att förbjuda och kontrollera ozonnedbrytande ämnen. Detta betraktas allmänt som en kollektiv global framgång, eftersom det och de efterföljande ändringarna som förhindrade ytterligare försämring av ozonskiktet, vilket banade väg för en återhämtning. Det är dock viktigt att betona att den sena uppkomsten av ozonhålet inte i sig är ett tecken på att det har återhämtat sig, utan snarare en följd av den naturliga variationen i de atmosfäriska faktorer som gjort det möjligt.
CAMS publicerar uppdaterade diagram med analyser, prognoser och animationer av ozonhålet under hela säsongen på sin hemsida, som regelbundet uppdateras med den senaste informationen i ämnet.
Här finns mer information om den sena öppningen av ozonhålet 2024.
Följ utvecklingen av ozonhålet 2024 i CAMS ozonövervakningssida.
Om Copernicus och ECMWF
Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.
ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål.
ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, finns i Bonn, Tyskland.
Copernicus Atmosphere Monitoring Service webb http://atmosphere.copernicus.eu/
Copernicus Climate Change Service webb https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu
ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/
Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF
#EUSpace
Mediekontakt
Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF
Björn Mogensen
+46 708-184298
bjorn.mogensen@mogensen.info
Taggar:
