Copernicus: Prognos förutsäger stort ozonhål i början av december
Ozonhålsområdet på södra halvklotet 2023 (röd linje) jämfört med tidigare år fram till den 28 november. Ozonhålet beräknas som arean med ozonkolonnvärden under 220 DU söder om 60ºS-breddgraden. Källa: CAMS/ECMWF.
Ozonhålet i Antarktis börjar under normala förhållanden börjar bildas i mitten av augusti och börjar sedan stadigt minska under november. Under 2023 bildades ozonhålsområdet flera dagar tidigare än vanligt och har sedan slutet av oktober bibehållit en yta på drygt 15 miljoner kvadratkilometer. Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) följer noga dess utveckling och analyserar dess potentiella orsaker.
Varje år under den våren på södra halvklotet börjar ozonnedbrytande ämnen ansamlas i stratosfären över Sydpolen, vilket tillsammans med solstrålning, extrem kyla och polära stratosfäriska moln leder till att ett ozonhål bildas – det vill säga en drastisk minskning av koncentrationen av ozon i stratosfären. Ozonhålet stängs vanligtvis i slutet av november när stratosfäriska temperaturer ökar, vilket resulterar i en förändring i riktningen av stratosfäriska vindar och nedbrytning av polarvirveln. Denna består av starka vindar som cirkulerar högt upp i atmosfären över Antarktis och isolerar kall luft över Sydpolen.
Under 2023, hade ozonhålet en ovanlig start, med en tidigare storleksökning för att bli det 6:e största i satellituppmätta sedan starten 1979, med en total yta på 26,15 miljoner kvadratkilometer. Trots att ozonhålets areal minskade på ett typiskt sätt fram till början av oktober, ökade det igen mot slutet av månaden och har bibehållit en yta på cirka 15 miljoner km2 som förutspås fortsätta in i den första decemberveckan.
Den ovanliga långa varaktigheten för årets ozonhål är i nivå med de senaste 3 årens ozonhål. Sedan 2020 har ozonhålen stängts mycket senare än vanligt, och varje hål har stängts i mitten eller slutet av december. Ozonhålen har bestått länge under dessa år på grund av stratosfäriska temperaturer som är kallare än vanligt och en stark polarvirvel som varar fram till december. Flera potentiella drivkrafter för den observerade starkare polarvirveln har identifierats, såsom vattenångan som injiceras i stratosfären av vulkanen Hunga-Tonga, svängningar i vindmönster på södra halvklotet och klimatförändringar; Även om ytterligare forskning på detta område bör göras.
Vincent-Henri Peuch, chef för CAMS, kommenterar: "Sedan Montrealprotokollet undertecknades har vi drastiskt minskat utsläppen av ozonnedbrytande ämnen och gett atmosfären utrymme att påbörja en återhämtning. Detta är en långdragen process som involverar många varierande faktorer som bör övervakas för att få en korrekt förståelse för ozonskiktets utveckling. Montrealprotokollets framgång visar hur effektiva klimatåtgärder för att skydda det globala klimatet kan vara."
Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS), som genomförs av Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser på uppdrag av Europeiska kommissionen med finansiering från Europeiska unionen, stöder internationella insatser för att bevara ozonskiktet genom kontinuerlig övervakning och tillhandahållande av data om dess nuvarande tillstånd.
Mer information om dessa nya ozonanomalier här.
För mer information om hur CAMS följer ozonhålet, se ozonövervakningssidan här
--
Om Copernicus och ECMWF
Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.
ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål.
ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, finns i Bonn, Tyskland.
Copernicus Atmosphere Monitoring Service webb http://atmosphere.copernicus.eu/
Copernicus Climate Change Service webb https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu
ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/
Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF
#EUSpace
Mediekontakt
Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF
Björn Mogensen
+46 708-184298
bjorn.mogensen@mogensen.info
Taggar:
