Copernicus: Starka värmeböljor i juni i hela Europa och världen; Juni 2022 var den tredje varmaste juni någonsin

Anomali i ytluftenstemperaturen för juni 2022 i förhållande till junigenomsnittet för perioden 1991-2020. Datakälla: ERA5. Kredit: Copernicus Climate Change Service/ECMWF. 

Copernicus Climate Change Service (C3S), implementerat av European Centre for Medium Range Weather Forecasts på uppdrag av Europeiska kommissionen, publicerar rutinmässigt månatliga klimatbulletiner som rapporterar om förändringar som observerats i den globala ytlufttemperaturen, havsisen och hydrologiska variabler. Alla de rapporterade fynden är baserade på datorgenererade analyser med hjälp av miljarder mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer runt om i världen.  

Temperaturhöjdpunkter - juni 2022 

• Den globala medeltemperaturen för juni 2022 var cirka 0,31ºC högre än genomsnittet 1991–2020, vilket gör den till den tredje varmaste juni någonsin
• Europa som helhet hade sin näst varmaste junimånad någonsin med cirka 1,6ºC över genomsnittet
• Extrema temperaturer inträffade i Spanien, Frankrike och i delar av Italien. Det var även temperaturer över genomsnittet i Kina, Japan och USA
• Kallare temperaturer än genomsnittet uppmättes över Grönland och större delen av Sydamerika 

Månatliga globala medel- och europeiska genomsnittliga avvikelser i yttemperaturer i förhållande till 1991-2020, från januari 1979 till juni 2022. De staplar som är mörkare färgade anger junivärdena. Datakälla: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF. 
  

Copernicus Climate Change Service (C3S) rapporterar om regioner som upplevt långa perioder av exceptionellt höga temperaturer. Dessa inkluderar regioner i Spanien, Italien och Frankrike, samt delar av norra Kina och Japan där värmen slog lokala rekord. Atmosfären i juni har sedan början av 1970-talet värmts upp vid ytan ungefär dubbelt så hög snabbt över de extratropiska landområdena på norra halvklotet än vad den har gjort över jordklotet som helhet.

Även om värmeböljorna i delar av Europa och Asien är exceptionella, är händelserna inte oväntade. I linje med de belägg som visades i den senaste IPCC Assessment Report, finns det en ökning av frekvensen och intensiteten av värmeböljorna och ökningen, enligt IPCC, kan tillskrivas mänskligt framkallade klimatförändringar. De förväntas fortsätta i framtiden när klimatet värms globalt. Värmeböljor, definierade som en lång period av höga temperaturer kan utgöra hälsorisker såsom värmeutmattning, allvarlig uttorkning och förhöjda risker för de med kroniska sjukdomar.

Genomsnittliga dagliga max och min temperaturer (°C) över Sydvästeuropa. Källa: ERA5. Kredit: ECMWF Copernicus Climate Change Service (C3S)

Starka värmeböljor tenderar att förekomma över ganska stora regioner, ofta flera länder samtidigt, som en serie av flera varma perioder. Sydvästra Europa hade sin första varma period under senare delen av maj, och upplevde ytterligare en period av exceptionella temperaturer med en topp den 17 juni. Detta står i skarp kontrast till de exceptionellt kalla temperaturerna i regionen under de första dagarna av april 2022, och minimumet senare samma månad i Spanien. Junitemperaturerna sjönk snabbt efter att ha nått sitt maximum och värmeböljorna flyttade längre österut och norrut.

Genomsnitt av dagliga maximala och lägsta ytlufttemperaturavvikelser för sydvästra Europa för månaderna maj och juni från 1967 till 2022, i förhållande till 1991-2020. Datakälla: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF

Direktören för Copernicus Climate Change Service, Carlo Buontempo, säger: "Värmeböljor liknande de som observerats i år förväntas bli mer frekventa och allvarliga under kommande år, både i Europa och längre bort. Det är särskilt viktigt att tillförlitliga data är tillgänglig för allmänheten så att alla kan följa trenderna och förbereda sig för framtiden."

Kartor och angivna datavärden för temperatur är från ECMWF Copernicus Climate Change Services ERA5-datauppsättning. Områdesmedelvärden för temperatur över den europeiska regionen är endast för land med följande longitud/latitudgränser: 25W-40E, 34N-72N.

Kartor och citerade datavärden för havsis är hämtade från en kombination av information från ERA5, såväl som från EUMETSAT OSI SAF Sea Ice Index v2.1, Sea Ice Concentration CDR/ICDR v2 och snabbspårdata som tillhandahålls på begäran av OSI SAF.

C3S har följt Världsmeteorologiska organisationens (WMO) rekommendation att använda den senaste 30-årsperioden för att beräkna klimatologiska medelvärden och ändrat till referensperioden 1991-2020 för sina C3S Climate Bulletins som täcker januari 2021 och framåt. Figurer och grafik för både den nya och föregående perioden (1981-2010) tillhandahålls för transparens. 

Videomaterial som medföljer kartorna finns här

Mer information om klimatvariationer i maj och klimatuppdateringar från tidigare månader likaväl som högupplöst grafik kan laddas ned här:

https://climate.copernicus.eu/monthly-climate-bulletins

Mer information om en C3S-analys av de senaste värmeböljorna inklusive definitioner av geografiska regioner och använda datauppsättningar finns här:
https://climate.copernicus.eu/early-2022-heatwaves-grip-parts-europe-asia-and-north-america/?PR

Mer information om hur C3S data sammanställts:

https://climate.copernicus.eu/climate-bulletin-about-data-and-analysis

Mer information om ändring av referensperiod:

https://climate.copernicus.eu/new-decade-reference-period-change-climate-data

Svar på ofta ställda frågor om temperaturövervakning: https://climate.copernicus.eu/temperature-qas  

Om Copernicus och ECMWF

Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.

ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål.

ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, att lokaliseras i Bonn, Tyskland med början sommaren 2021.

Copernicus Atmosphere Monitoring Service: http://atmosphere.copernicus.eu/

Copernicus Climate Change Service: https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu

ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/

Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
Oxenstierna Kommunikation
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxkom.se

Taggar: