Copernicus har upptäckt ett rekordstort hål i ozonlagret över Arktis
Forskare från Copernicus Atmosphere Monitoring Service bekräftar att ozonlagret över stora delar av Arktis ligger på rekordlåga nivåer och att det formats ett ovanligt hål.
Ozonlagrets tjocklek (i Dobsonenheter.) Data från CAMS under den största utsträckning, 29 mars 2020. Det visar värden under 250 DU över stora delar av Arktis. Källa: Copernicus Atmosphere Monitoring Service, ECMWF.
Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS), på uppdrag av EU-organisationen European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF), rapporterar att ozonlagret över stora delar av Arktis har nått rekordlåga nivåer i år. Det har lett till att ett hål i ozonlagret formats.
Trots att hål i ozonlager över Antarktis uppkommer varje år runt australvåren (våren på södra halvklotet) så var det senast under australvåren 2011 som en likartat stor kemisk ozonnedbrytning över Arktis skedde. CAMS forskare förväntar sig att ozonnedbrytningen under 2020 kommer vara ännu starkare.
Tidslinje över ozonlagret över norra halvklotet (i Dobsonenheter). Data från CAMS (2003–2020) och C3S (1980–2002) (intervallet för minimivärden per decennium visas) illustrerar hur exceptionellt låga minimivärdena för ozonlagrets tjocklek varit hittills under 2020 (svart linje). Källa: ECMWF Copernicus Atmosphere Monitoring Service, Copernicus Climate Change Service
CAMS bidrar till de internationella strävandena att bevara ozonlagret genom att kontinuerligt bevaka och leverera data om dess tillstånd. I november rapporterade 2019 CAMS om det minsta antarktiska ozonhålet på 35 år. Mätningar från satelliter kombineras med datormodeller av atmosfären, ungefär som väderprognoser. Övervakning av ozonhålet är viktigt eftersom det stratosfäriska ozonlagret skyddar allt liv på jorden från skadlig ultraviolett strålning.CAMS har noga följt aktiviteten i ozonlagret som inträffade över stora delar av Arktis under våren. Resultatet visar att det mesta av ozonet i skiktet mellan 80 och 50 hPa, på cirka 18 kilometer höjd, har tunnats ut.
Vänster bild: Jämförelse av ozonprofiler (i mPa) från CAMS (röd) och oberoende ballongbaserade mätinstrument (svart) vid den arktiska stationen i Ny-Ålesund den 26 mars 2020. Höger bild: Medelvärdet av ozonprofiler i Ny-Ålesund från CAMS (gul ) och ballongbaserade mätinstrument (svart) i genomsnitt under åren 2003–2019. Det skuggade området anger +/- 1 standardavvikelse. Källa: ECMWF Copernicus Atmosphere Monitoring Service
Trots att hål i ozonlager över Antarktis uppkommer årligen så är det ovanligt över Arktis. De förhållanden som krävs för en så stark ozonnedbrytning finns normalt inte på norra halvklotet. Den arktiska stratosfären är vanligtvis mindre isolerad än dess antarktiska motsvarighet eftersom förekomsten av landmassor och bergskedjor på höga breddgrader på norra halvklotet stör vädermönstret. De stör polarvirveln och gör den svagare.”Våra prognoser tyder på att temperaturen i polarvirveln har börjat öka. Detta innebär att ozonnedbrytningen kommer att sakta ner och så småningom sluta eftersom polarluft kommer att blandas med ozonrik luft från lägre breddgrader. CAMS fortsätter att bevaka det arktiska ozonhålet under de kommande veckorna. Det är mycket viktigt att upprätthålla den internationella bevakningen av ozonhålet och ozonlagret över tid”, säger Vincent-Henri Peuch, Director på Copernicus Atmosphere Monitoring Service.
Tidslinje över minimitemperatur (norr om 60⁰N) i stratosfären på en höjd där trycket är 50 hPa. Data från CAMS (2003 och framåt) och C3S (1980–2002) illustrerar att de lägsta stratosfäriska temperaturerna vid 50 hPa under vintern och våren 2020 (svart linje) låg under temperaturtröskeln för bildning av pärlemormoln (-78 grader Celsius) under flera månader. Källa: ECMWF Copernicus Atmosphere Monitoring Service, Copernicus Climate Change Service
Hur det antarktiska ozonhålet bildas
Ämnen som innehåller klor och brom ackumuleras i polarvirveln där de förblir kemiskt inaktiva i mörkret. Temperaturen i virveln kan falla till under -78 grader Celsius och iskristaller i pärlemormoln (polarstratosfäriska moln) kan bildas, vilket spelar en viktig roll i de kemiska reaktionerna. När solen stiger över polen släpper solens energi kemiskt aktiva klor- och bromatomer i virveln som snabbt förstör ozonmolekyler vilket får hålet att bildas.
Mer information om ozonhålet kan du hitta på vår hemsida:
https://atmosphere.copernicus.eu/cams-tracks-record-arctic-ozone-hole
Mediekontakt
Nuria Lopez
Communications Account Officer
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Shinfield Park, Reading, RG2 9AX, UK
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Björn Mogensen
Oxenstierna & Partners
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxp.se
Om ECMWF och Copernicus
Copernicus är EU:s flaggskeppsprogram för jordobservationer och leder sex stycken olika tematiska tjänster: Atmosphere, Marine, Land, Climate Change, Security och Emergency. Copernicus levererar fritt tillgängliga operationella data och tjänster som ger användare tillförlitlig och uppdaterad information som är relaterad till vår planet och dess miljö. Programmet koordineras och leds av Europeiska kommissionen och den är även implementerad i samarbete med EU:s medlemsländer och bland annat European Space Agency (ESA), European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF), EU-myndigheter och Mercator Océan.
ECMWF leder två tjänster från EU:s Copernicus Earth Observation-program: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar även till Copernicus Emergency Management Service (CEMS). European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en mellanstatlig organisation som stödjs av 34 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operationell service som är igång 24 timmar om dygnet för att producera och sprida numeriska väderprognoser till medlemsstaterna. Datan är fullt tillgänglig till den medlemsstaternas metrologiska institut. ECMWF har även en anläggning som innehåller en superdator och ett dataarkiv. Denna anläggning är en av de största i Europa, och medlemsstater kan använda 25 % av kapaciteten i en anläggning för eget bruk.
Copernicus Atmosphere Monitoring Service hemsida: http://atmosphere.copernicus.eu/
Copernicus Climate Change Service hemsida: https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus finns på: www.copernicus.eu
ECMWF hemsida: https://www.ecmwf.int/
Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF
Taggar: