En uppvärmande trend: 11 av de 12 varmaste åren har inträffat sedan 2000, enligt klimatrapporten Copernicus European State of the Climate

En omfattande årlig klimatöversikt har släppts av Copernicus Climate Change Service (C3S).  Den ger en djup inblick i vårt klimats tillstånd under året 2019, och en välbehövlig bild av hur det förändras långsiktigt

​

Vänster: Anomalier i 2019 års medelvärde i yttemperaturer. Höger: Anomalier i yttemperaturer över Europa, jämfört med 1981-2010 Datakälla: ERA5. Källa: C3S/ECMWF
 

En omfattande årlig klimatöversikt har släppts av Copernicus Climate Change Service (C3S).  Den ger en djup inblick i vårt klimats tillstånd under året 2019, och en välbehövlig bild av hur det förändras långsiktigt.

Viktiga resultat:

• 2019 var det varmaste året som uppmätts i Europa
• 11 av de 12 varmaste åren har inträffat sedan år 2000
• Tre perioder med exceptionellt varmt väder var i februari, juni och juli, vilket ledde till rekordhöga temperaturer
• På lång sikt syns en tydlig uppvärmningstrend under de senaste fyra decennierna
• En av de blötaste uppmätta novembermånaderna medförde en nederbörd som var upp till fyra gånger den normala mängden i Västeuropa
• Europeiska Arktis var relativt sett kallare jämfört med de senaste åren, men värmebölja under sommaren orsakade rekordhög issmältning på Grönland
• Växthusgaser fortsätter att öka

Idag har Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS), vilket är implementerat av European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) på uppdrag av EU, släppt den senaste och högdetaljerade rapporten ”European State of the Climate” som redogör klimatläget 2019.  Den hjälper politiker, beslutsfattare och planerare att ta beslut baserat på en tydligare bild av det förändrande klimatet.

Rapporten, som i år ger extra hög detaljnivå om källorna och tidsperioden för datamängden, bekräftar att 2019 var det varmaste årets som uppmätts i Europa. Varma förhållanden och värmeböljor under sommaren bidrog till torka i Centraleuropa, medan kraftiga regnskurar mot slutet av året drog in över västra och södra Europa. Trots detta var den totala nederbörden över kontinenten nära genomsnittet sett till helåret.

Globalt sett visar klimatindikatorerna att medianvärdet för de senaste fem årens temperaturer är 1,1°C högre än under den förindustriella perioden, och nästan 2 grader över den senare hälften av 1800-talet. Syftet med Parisavtalet från 2015, vilket skrivits under av 188 länder, är att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2,0°C jämfört med de förindustriella nivåerna. Därtill är syftet att göra en samlad ansträngning för att begränsa ökningen till 1,5°C.

Den årliga europeiska klimatrapporten är därför ett viktigt riktmärke så att beslutsfattare och industrier i hela Europa kan ta in effekterna av klimatförändringar i sin planering. Vissa viktiga klimatindikatorer i rapporten visar hur klimatet förändras på både europeisk och global nivå, och ger en inblick i dess långsiktiga utveckling. De fritt tillgängliga högkvalitativa data erbjuder djup kunskap som kan användas av alla typer av sektorer: från jordbruk, hälsa och vård, försäkring, säkerhet och turism till stads- och landsplanering.

”Det är viktigare nu än någonsin tidigare att alla har tillgång till denna information för att kunna hjälpa oss att förstå de långsiktiga konsekvenserna av klimatförändringar, och vad organisationer och individer kan göra för att minska dess effekter. Ett exceptionellt varmt år utgör inte en uppvärmningstrend i sig – men genom att ha detaljerad information från vår operativa tjänst som täcker många olika aspekter av vårt klimat, kan vi se samband och dra slutsatser för att lära oss mer om hur det förändras. Denna årsrapport av C3S är sammanställd med hjälp av deras data, som är fri att använda. Ett brett spektrum av vetenskapliga partners och medarbetare har även bidragit, inklusive andra Copernicus-tjänster. Som en del av denna familj är vi stolta över att få fram användbar klimatinformation som är skapad från rådata som ger mycket värdefulla insikter till alla sektorer i samhället: från beslutsfattare och företagsledare till forskare och privatpersoner” säger Carlo Buontempo, Director på Copernicus Climate change Service (C3S).

2019 års resultat belyser en fortsatt uppvärmningstrend

Rapporten “The European State of the Climate 2019“ bekräftar hur temperaturen i hela Europa fortsätter att uppvisa en tydlig uppvärmningstrend. Elva av de tolv varmaste åren har inträffat sedan år 2000. Det varmaste uppmätta året i Europa, 2019, var nära nivåerna för åren 2014, 2015 och 2018. Dessutom var alla årstider varmare än genomsnittet, och sommaren var den fjärde varmaste sedan åtminstone 1979. Vissa delar av Europa upplevde sommartemperaturer som var så mycket som 3°C till 4°C högre än normalt. Intensiva värmeböljor i juni och juli ledde också till rekordhöga temperaturer i vissa europeiska länder, däribland Frankrike och Tyskland.

Torkan under sommaren påverkade dessutom vegetationen på många delar av kontinenten, även om delar av Västeuropa återhämtade sig till normala nivåer under hösten. De drabbades dock av kraftigt regn under slutet av året.

För det europeiska Arktis låg temperaturerna under de höga nivåer som setts de senaste åren. Under 2019 var lufttemperaturen över denna region 0,9°C högre än genomsnittet. Det gäller över både hav och land. Trots att sommartemperaturerna var så nära genomsnittet så slog en kort värmebölja i slutet av juli mot Kontinentaleuropa. Denna fortsatte sedan norrut och orsakade rekordhöga temperaturer över norra Skandinavien samt bidrog till rekordhög ytsmältning på Grönland.

Koncentrationen av växthusgaser ökar

Under 2019 fortsatte koncentrationerna av koldioxid (CO₂) och metan (CH₄) att öka enligt ”European State of the Climate 2019”. Globala nettoutsläpp av växthusgaser som koldioxid, metan och kvävedioxid följer en fortsatt ökande trend, vilket är ett mönster som etablerats under de senaste decennierna. Forskare menar att det endast är möjligt att hitta koncentrationer så höga som under 2019 genom att blicka tillbaka flera miljoner år i historien.

Antal soltimmar det högsta sedan 1980-talet

Under 2019 var antalet soltimmar det högsta sedan det började mätas 1983, även om det fanns vissa regionala variationer. Det var snäppet högre än det tidigare rekordåret 2015. Det belyser en tydligt ökande trend av antal soltimmar som setts under de senaste 40 åren över hela kontinenten. Soltimmarna sågs genomgående under året och de första sex månaderna hade ett molntäcke som var under genomsnittet. De områden som upplevde mest sol över genomsnittet var Spanien, delar av Frankrike, Centraleuropa och större delen av Östeuropa.

”European State of the Climate 2019” är sammanställt av C3S från en rad datakällor, med bidrag från viktiga aktörer inom klimatvetenskap. Rapporten erbjuder en fullständig översikt över årliga och säsongsbetonade väderförhållanden över hela Europa och europeiska Arktis. Dessa jämförts med det långsiktiga genomsnittet. Det ger beslutsfattare, planerare, industrisektorer, företag och privatpersoner en tydlig bild så att de kan hjälpa till att vidta och anpassa åtgärder för att minska effekten av klimatförändringar.

Om du är intresserad av mer detaljerad information så kontakta oss gärna på copernicus-press@ecmwf.int

Mediekontakt
Communications Account Officer
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Shinfield Park, Reading, RG2 9AX, UK
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778

Björn Mogensen
Oxenstierna & Partners
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxp.se

Om ECMWF och Copernicus
Copernicus är EU:s flaggskeppsprogram för jordobservationer och leder sex stycken olika tematiska tjänster: Atmosphere, Marine, Land, Climate Change, Security och Emergency. Copernicus levererar fritt tillgängliga operationella data och tjänster som ger användare tillförlitlig och uppdaterad information som är relaterad till vår planet och dess miljö. Programmet koordineras och leds av Europeiska kommissionen och den är även implementerad i samarbete med EU:s medlemsländer och bland annat European Space Agency (ESA), European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF), EU-myndigheter och Mercator Océan.

ECMWF leder två tjänster från EU:s Copernicus Earth Observation-program: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar även till Copernicus Emergency Management Service (CEMS). European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en mellanstatlig organisation som stödjs av 34 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operationell service som är igång 24 timmar om dygnet för att producera och sprida numeriska väderprognoser till medlemsstaterna. Datan är fullt tillgänglig till den medlemsstaternas metrologiska institut. ECMWF har även en anläggning som innehåller en superdator och ett dataarkiv. Denna anläggning är en av de största i Europa, och medlemsstater kan använda 25 % av kapaciteten i en anläggning för eget bruk.

Copernicus Atmosphere Monitoring Service hemsida: http://atmosphere.copernicus.eu/
Copernicus Climate Change Service hemsida: https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus finns på: www.copernicus.eu
ECMWF hemsida: https://www.ecmwf.int/

Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF

Taggar: