Europa upplevde sin varmaste sommar någonsin 2021, följd av svåra översvämningar i västra Europa och torka i Medelhavsområdet

Copernicus Climate Change Service släpper idag sin årliga rapport European State of the Climate om klimatvariationerna 2021 i Europa och globalt. Rapporten visar också den långsiktiga utvecklingen och läget hos klimatförändringsindikatorerna.

Månatliga atmosfäriska koncentrationer av koldioxid (CO2) och metan (CH4). Datan är härledd från satellitmätningar och medelvärden över hela atmosfärskolonnen och för 60S–60N. Datakälla: C3S/Obs4MIPs konsoliderade v4.3 (2003–mitten av 2020) och CAMS preliminära nära realtidsdataposter (mitten av 2020–2021). Källa: C3S/CAMS/University of Bremen.

Globalt:

• De senaste sju åren var de varmaste någonsin, med 2021 ranking mellan 5:e och 7:e varmaste
• Växthusgashalterna av koldioxid (CO2), och särskilt metan (CH4), fortsatte att öka under 2021, med cirka 2,3 respektive 16,5 ppb.

I Europa:

• Europa upplevde sin varmaste sommar någonsin, 1,0°C över genomsnittet 1991–2020
• Rekordstor nederbörd bidrog till svåra översvämningar i västra Europa
• Den årliga havsytans temperatur (SST) i stora delar av Östersjön och östra Medelhavet var den högsta sedan åtminstone 1993. I juni och juli låg SST i delar av Östersjön mer än 5°C över genomsnittet.

Sommarens extremer i Medelhavsområdet:

• Medelhavsregionen upplevde en intensiv och långvarig värmebölja i juli-augusti
• Temperaturrekord slogs i Italien och Spanien, det förra var ett preliminärt högsta dygnstemperaturrekord för Europa
• Flera länder, inklusive Turkiet, Grekland och Italien drabbades av intensiva skogsbränder

Låga vindhastigheter i västra Europa:

• Vissa länder upplevde de lägsta eller näst lägsta årliga vindhastigheterna sedan mätningarna startade 1979
• Lägre vindhastigheter än genomsnittligt ledde till minskad potentiell vindenergiproduktion i en del västeuropeiska länder

Översvämningar i västra Europa:

• Rekordnederbörd den 14 juli 2021 över Belgien och västra Tyskland
• Flodutsläppsrekord i delar av Meuses och Rhens avrinningsområden
• Rekordstor nederbörd och vattenmättade jordar bidrog till de exceptionella översvämningarna

Viktiga resultat för Arktis:

• Koldioxidutsläppen från arktiska skogsbränder var de fjärde högsta sedan mätningarna började 2003, mestadels från östra Sibirien
• Havsisens minimum nådde sin tolfte lägsta utsträckning sedan the satellitmätningarna började 1979
• Grönlandshavet upplevde sin lägsta minsta havsisutbredning någonsin

Copernicus Climate Change Service (C3S), realiserat av European Centre for Medium Range Weather Forecasts på uppdrag av Europeiska, släpper idag sin European State of the Climate 2021 (ESOTC 2021). Den produceras varje vår och 2022 är det den femte gången rapporten släpps, på Earth Day förövrigt. Den fördjupade rapporten ger nyckelindikatorer, insikter och omfattande analys av klimatförhållandena 2021 med fokus på Europa och Arktis.

Det globala perspektivet 2021 inkluderar ökande yttemperaturer för luften och havsytan, höjning av havsnivån och förlust av glaciärmassa, medan Europa såg ett år av extremer inklusive värmeböljor, rekordhög havstemperatur, skogsbränder, översvämningar och ovanligt låga vindhastigheter i vissa regioner.

Globalt – sammanfattat

Rapporten bekräftar att de senaste sju åren globalt sett varit de varmaste någonsin men med 2021 bland de kallare av dessa samt att den genomsnittliga globala havsytans temperatur (SST) för 2021 var den sjätte eller sjunde varmaste sedan 1850. Det finns dock en tydlig ökning globalt både över land och hav jämfört med förindustriella nivåer, där den globala ytlufttemperaturen har ökat mellan 1,1 och 1,2°C. Väderfenomenet La Niña i början och slutet av året innebar att havsytans temperatur 2021 var svalare globalt än under de senaste åren, vilket i sin tur påverkade ytlufttemperaturerna över land och hav. Den globala havsnivån fortsatte att stiga under 2021; den totala ökningen sedan 1993 är cirka 9 cm. Senaste konsoliderade data, fram till slutet av 2020, visar att inlandsisen på Grönland och Antarktis fortsatte att förlora massa.

Global genomsnittlig ytnära temperatur för löpande 60-månadersperioder, i förhållande till genomsnittet 1991–2020 (vänster axel) och som en ökning över nivån 1850–1900 (höger axel), enligt sex datamängder. Datakälla: ERA5 (C3S/ECMWF), JRA-55 (JMA), GISTEMPv4 (NASA), HadCRUT5 (Met Office Hadley Centre), NOAAGlobalTempv5 (NOAA) och Berkeley Earth. Källa: C3S/ECMWF.

Europe hade ett år av kontraster – medan den årliga ytluftstemperaturen för 2021 endast låg runt 0,2°C över genomsnittet 1991-2020 och inte bland de 10 varmaste åren som registrerats, var den årliga havstemperaturen över delar av Östersjön och Medelhavet den högsta sedan mätningarna började 1993.

Den europeiska våren 2021 var svalare än genomsnittet, även om vissa delar av Europa fick en tidig start på våren följt av sen frostnätter vilket i sin tur påverkade jordbruket. Däremot upplevde sommaren rekordtemperaturer med såväl svåra som långvariga värmeböljor och exceptionella översvämningar. I juni och juli var havsytan ovanligt varm, med delar av Östersjön med mer än 5°C över genomsnittet.

Sommarens (juni–augusti) temperaturavvikelser över land för Europa som helhet från 1950–2021, i förhållande till referensperioden 1991–2020. Datakälla: ERA5, E-OBS. Kredit: C3S/ECMWF/KNMI.

De årliga vindhastigheterna över delar av västra och centrala Europa var bland de lägsta sedan mätningarna inleddes 1979 – Återanalysdata hjälper till att bedöma den potentiella inverkan av låga vindhastigheter på förnybar energiproduktion.

Lägre vindhastigheter än genomsnittet i delar av västra och centrala Europa ledde till en minskning av potentialen för vindkraftsproduktion. De länder som upplevde flest vindhastigheter under genomsnittet var Irland, Storbritannien, Tjeckien, Danmark och Tyskland. En del områden upplevde de lägsta respektive näst lägsta årliga vindhastigheterna sedan mätningarna inleddes 1979. Däremot upplevde delar av sydöstra Europa mycket högre årliga vindhastigheter än genomsnittligt.

Ranking av årliga medelvindhastigheter på 100 m höjd 2021 från lägsta (mörkblå) till högsta (mörkröd) under åren 1979 till 2021. Datakälla: ERA5. Kredit: C3S/ECMWF.

En sommar med hög värmestress och förödande skogsbränder – Medelhavsregionen drabbades av en extrem sommar med intensiva värmeböljor, torka, värmerekord, hög värmestress och skogsbränder.

Under sommarens värmebölja slogs många temperaturrekord, inklusive ett preliminärt nationellt rekord för Spanien på 47,0°C och ett preliminärt europeiskt rekord på 48,8°C i Italien. I delar av Italien, Grekland och Turkiet varade värmeböljan i två till tre veckor.

Dessutom bidrog de utbredda torra förhållandena till många förödande skogsbränder, särskilt i Italien, Grekland och Turkiet. Det totala brandskadade området under juli och augusti i Medelhavsområdet översteg 800 000 hektar.

Översvämningar i västra Europa - Allvarliga översvämningar i juli orsakade förödelse i Belgien och Tyskland samt ytterligare omgivande länder.

Ett långsamt rörligt lågtryckssystem färdades genom Europa och drog fuktig luft från ett ovanligt varmt Östersjön. Den 14 juli 2021 observerades rekordstora mängder nederbörd i den drabbade regionen, och det resulterande flodutsläppet i delar av Meuse och Rhens avrinningsområden uppskattades också vara det högsta uppmätta sedan mätningarnas start 1991. Jord som redan var mättad tillsammans med det rekordhöga nederbörden var bidragande faktorer till den extrema utvecklingen.

Arktis - den fjärde största mängden koldioxidutsläpp från skogsbränder sedan 2003, mestadels från östra Sibirien, men långt under rekordnivåerna 2020.

Jämfört med 2020 var de arktiska temperaturerna mindre extrema, och stora delar av Sibirien var kallare än genomsnittligt, särskilt i början av året. Intensiva skogsbränder i det subarktiska Sibirien ledde till att rök spred sig över den arktiska regionen. Den arktiska havsisens utbredning var under genomsnittet under hela året. Under sommaren och hösten låg havsisens utbredning under genomsnittet men långt över de rekordlåga värden vi sett tidigare år.

Tidsserier av månatliga medelvärden av arktiska havsisutbredningsavvikelser för alla septembermånader från 1979 till 2021. Anomalierna uttrycks som en procentandel av septembergenomsnittet för referensperioden 1991–2020. Datakälla: EUMETSAT OSI SAF Sea Ice Index v2.1. Källa: C3S/ECMWF/EUMETSAT.

Koncentrationen av växthusgaser fortsätter att öka

Under 2021 fortsatte de globala koncentrationerna av koldioxid (CO2) och metan (CH4) att stiga. Ökningen av metankoncentrationen i atmosfären var särskilt stor. Uppskattningar från satellitdata visar att koncentrationerna av CO2 har ökat med cirka 2,3 ppm och CH4 med cirka 16,5 ppb.

Månatliga atmosfäriska koncentrationer av koldioxid (CO2) och metan (CH4). Data härleds från satellitmätningar och medelvärde över hela atmosfärskolonnen och för 60S–60N. Datakälla: C3S/Obs4MIPs konsoliderade v4.3 (2003–mitten av 2020) och CAMS preliminära nästan realtidsdataposter (mitten av 2020–2021). Källa: C3S/CAMS/University of Bremen.

Resultaten från 2021 visar långsiktiga förändringar trots kortsiktiga variationer - Det långsiktiga perspektivet visar att de globala och europeiska temperaturerna ökat avsevärt sedan den förindustriella eran (före 1870).

European State of the Climate 2021 lyfter fram långsiktiga trender i viktiga klimatindikatorer.

Vissa indikatorer visar små variationer från år till år och därmed kommer de flesta år att visa en tydlig fortsättning på trenden, om än med olika storlek från år till år. De senaste tillgängliga mätvärdena visar att koncentrationerna av växthusgaser och havsnivån fortsatte att öka, medan glaciärerna fortsatte att förlora massa, liksom Grönlands och Antarktis inlandsisar, om än i lägre takt än de senaste föregående åren och tappade 397 ± 12 respektive 93 ± 157 gigaton is.

Genomsnittlig europeisk temperatur för centrerade löpande 60-månadersperioder, i förhållande till genomsnittet 1991–2020 (vänster axel) och som en ökning över nivån 1850–1900 (höger axel), enligt sex olika datamängder. Datakälla: ERA5 (C3S/ECMWF), JRA-55 (JMA), GISTEMPv4 (NASA), HadCRUT5 (Met Office Hadley Centre), NOAAGlobalTempv5 (NOAA) och Berkeley Earth. Källa: C3S/ECMWF.

Andra indikatorer, såsom temperatur och havsis, blir större från år till år eller till och med decenievariationer, ovanpå dessa långsiktiga trender. Även om 2021 inte rankades som ett rekordvarmt år i vare sig Europa eller världen, har den europeiska kontinenten värmts upp med cirka 2°C sedan den förindustriella tidsåldern och jorden mellan 1,1 och 1,2°C. Havsytans årliga temperatur visar en tydlig långsiktig ökning och globalt sett var 2021 den sjätte eller sjunde varmaste sedan åtminstone 1850. 2021 Arktis havsisutbredning var den tolfte lägsta vid sitt årliga minimum i september.

Carlo Buontempo, chef för Copernicus Climate Change Service (C3S), kommenterar:

”2021 var ett år av extremer inklusive den varmaste sommaren i Europa, värmeböljor i Medelhavet, översvämningar och vindtorka i västra Europa, vilket visar att förståelsen för väder- och klimatextremer blir allt mer relevant för viktiga samhällssektorer. Korrekt klimatinformation är viktigare än någonsin för att hjälpa oss att fatta välgrundade beslut.”

Mauro Facchini, chef för jordobservation vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymd, Europeiska kommissionen, kommenterar:

”EU:s Copernicus Climate Change Service har gett oss viktiga klimatinsikter för Europa och världen. Sådan heltäckande, gratis klimatdata är avgörande för att uppnå europeiska klimatambitioner för Green Deal och Net Zero. Vetenskapliga experter som IPCC har varnat för att vi har ont om tid för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Denna rapport betonar det akuta behovet av att agera eftersom klimatrelaterade extrema händelser redan inträffar i Europa.”

Rapporten European State of the Climate 2021 sammanställs av C3S från en rad datakällor från satellit till in-situ, med bidrag från internationella klimatvetenskapliga experter som inkluderar Copernicus-partners och nationella meteorologiska organ.

Freja Vamborg, seniorforskare vid Copernicus Climate Change Service, och huvudförfattare till rapporten, kommenterar: "I sin femte utgåva belyser rapporten hur den data vi samlar in och bearbetar på C3S kan omvandlas till mycket exakt och tydlig information för att fatta kollektiva och individuella beslut. Att sammanställa rapporten är resultatet av ett enormt stort samarbete mellan alla Copernicus-tjänster, våra partners och många klimat- och väderexperter över hela det internationella samfundet, inklusive nationella meteorologiska och hydrologiska tjänster, universitet, forskningsinstitutioner och privata enheter.”

Copernicus Climate Change Service kommer att vara värd för en virtuell mediegenomgång för rapporten European State of the Climate 2021 torsdagen den 21 april klockan 11.30 CEST. Konferensen kommer att pågå i cirka 1,5 timme och kommer att innehålla en kort presentation av huvudförfattaren, Dr. Freja Vamborg, följt av en frågestund för journalister. Konferensen öppnas av Mauro Facchini, chef för jordobservation vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymd, Europeiska kommissionen.

För att delta i den virtuella konferensen, kontakta: copernicus-press@ecmwf.int

Ytterligare pressmaterial såsom (presskit, högupplösta bilder mm):

https://climate.copernicus.eu/esotc/2021/press-resources-pr

Lösenord: ESOTC202!press

Rapporten European State of the Climate 2021 kommer att finnas tillgänglig här när embargot upphör:

https://climate.copernicus.eu/esotc/2021-pr

Läs mer om rapporten i online artikeln:

https://climate.copernicus.eu/2021-european-state-climate-report-now-available-pr

Områdesmedelvärden för angivna temperaturvärden är med följande longitud/latitudgränser:

Jorden: 180W-180E, 90S-90N.

Europa: Land areas within 25W-40E, 34N-72N.

Arktis: 180W - 180E, 66.6N - 90N

Om Copernicus och ECMWF

Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.

ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål.

ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, att lokaliseras i Bonn, Tyskland med början sommaren 2021.

Copernicus Climate Change Service webb: https://climate.copernicus.eu/
The Copernicus Atmosphere Monitoring Service webb: http://atmosphere.copernicus.eu/

Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu
ECMWF webb: https://www.ecmwf.int/

Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF

#EUSpace

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
Oxenstierna Kommunikation
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxkom.se

Taggar: