Färre studerande har inkomster över fribeloppsgränsen

Betydligt färre studerande får reducerade studiemedel när de jobbar vid sidan av studierna. Det visar CSN:s första uppföljning av fribeloppshöjningen från 2011.
Däremot ser CSN inga tecken på att de studerande börjat jobba mer som en följd av reformen.

Riksdagen höjde fribeloppsgränsen med ungefär 30 000 kronor den 1 januari 2011. Fribeloppet är den gräns som de studerande får ha i inkomst utan att studiemedlen reduceras.
CSN:s nya uppföljning, som gjorts på uppdrag av regeringen, visar att betydligt färre studerande anmäler att de har en inkomst som är högre än fribeloppsgränsen. 2010 anmälde drygt 21 000 studerande att de hade en inkomst som var högre än fribeloppet. Motsvarande siffra under 2011 var ungefär 11 000 personer.

Kontrollerar nu
CSN kontrollerar även alla inkomster för studerande i efterhand. Den första kontrollen efter fribeloppsreformen genomförs för närvarande.
- I fjolårets kontroll utreddes inkomsterna för cirka 24 600 personer. I vår har ungefär 14 600 personer haft inkomster som föranleder utredning. Det gör sannolikt att färre personer kommer att få återkrav av sina studiemedel, vilket är glädjande, säger Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN.
Knappt hälften av alla studerande med studiemedel uppger att de arbetar vid sidan av studierna. CSN ser, trots fribeloppshöjningen, inga tecken på att fler studerande väljer att arbeta vid sidan av studierna.
- Andelen som arbetar är den samma som innan reformen. De som arbetar tycks dock arbeta något mer än tidigare. Höjningen av fribeloppsgränsen verkar sammantaget ha haft en begränsad effekt på de studerandes arbete, säger Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN.

För mer information: Carl-Johan Stolt, utredare CSN, 0480-44 72 87, 070-341 85 14.
Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare CSN, 060-18 61 55, 076-119 65 51.
 
Fakta fribeloppet:
Studiemedlen behovsprövas gentemot den studerandes egen inkomst. Som inkomst räknas inkomst av tjänst, näringsverksamhet eller kapital. Fribeloppets storlek varierar med antalet studiemedelsveckor under ett visst kalenderhalvår, ju fler veckor desto lägre fribelopp.
Fribeloppsnivån är kopplad till prisbasbeloppet. Den som studerar på heltid under 40 veckor har ett fribelopp under hela kalenderåret som motsvarar 142 400 kronor. En heltidsstuderande kan max få cirka 90 000 i bidrag och lån under 40 veckors studier.