Högre bidragsdel i studiemedlet kan locka fler till eftergymnasiala studier

Fler personer från hem med lågutbildade föräldrar kan lockas till eftergymnasiala studier i fall bidragsdelen i studiemedlet höjs. Det visar resultatet av en enkätundersökning som CSN gjort.

CSN har bland annat tittat på en grupp som valt att inte studera vidare efter gymnasiet, och som inte heller har planer på att börja studera över huvudtaget. De förklarar ofta sitt beslut med hänvisning till hur studiemedlet är utformat.
En tredjedel ur gruppen säger att studiemedlet är orsaken till att de inte vill studera vidare. Av dessa skulle knappt hälften ha studerat vidare ifall studiemedlet enbart bestod av bidrag.
- Den effekten blir ännu tydligare när vi enbart tittar på dem som har föräldrar med relativt låg utbildning. De avstår i högre grad från studier på grund av att de inte vill ta studielån, säger Erik Thunell, utredare vid CSN:s utvärderings- och statistikenhet.

Få med utländsk bakgrund tar studielån
Antalet studerande med utländsk härkomst skulle också öka om studiemedlen gjordes om till ett renodlat bidrag. Samtidigt har det visat sig att studerande med utländsk bakgrund i relativt låg grad tar studielån.
- Inom vissa grupper kan det vara så att motståndet mot att ta studielån medför att de med ekonomiska förutsättningar studerar utan studielån, medan övriga avstår från studier, säger Erik Thunell.

Men resultaten visar även att systemet med studielån är viktigt för de studerande. Hälften av dem som studerar med studielån svarar att de inte skulle ha studerat vidare utan studielånet.
När det gäller studerande med lågutbildade föräldrar skulle så många som 71 procent inte ha studerat vidare i fall studielånet inte fanns. För studerande vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är motsvarande andel 36 procent.

För mer information: Erik Thunell, utredare vid CSN:s utvärderings- och statistikenhet, 060-18 63 54, 076- 119 65 22.
Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare vid CSN, 060-18 61 55, 076-119 65 51.