AI:n som lyssnar på patienten

En ny världsunik studie från Danderyds sjukhus undersöker om digital anamnes kan göra diagnosen säkrare och vården effektivare. Preliminära resultat visar att det är så.
- AI:n säkerställer att patienten får svara på alla relevanta frågor som gäller för just den individen, menar doktoranden Helge Brandberg som är en av utvecklarna bakom CLEOS, som det digitala verktyget heter.

Studien började redan i maj 2017 och sedan oktober i år har drygt 1,200 patienter som sökt akut på Danderyds sjukhus för bröstsmärtor deltagit i studien.

- Trots att det handlar om ny digital teknik är det samtidigt lite av ”back to basics”, menar Helge Brandberg och syftar på den viktiga anamnesen, patientens egen berättelse, som behöver lyftas fram för att kunna ställa rätt diagnos.

- Idag förlitar vi oss kanske lite för mycket på vad blodprov, datortomografier och andra, ofta dyra, utredningar visar, säger Helge Brandberg. Utan en väl genomförd anamnes kan man missa viktiga diagnoser, som t ex instabil kärlkramp som har liknande symtom som hjärtinfarkt – och kan vara lika livshotande.

Världsunik studie

Programvaran kommer ursprungligen från USA men har vidareutvecklats här på Hjärtkliniken och KIDS i samarbete med LIME, Karolinska Institutet. Förutom Helge Brandberg är det hans två handledare, Tomas Kahan och Jonas Spaak, även de forskande kardiologer, som tillsammans med Carl Johan Sundberg och David Zakim från LIME, KI, har anpassat systemet till svenska förhållanden med fokus på patienter med bröstsmärta. Studien är världsunik och med sina 1,200 patienter är det den största studien i världen inom området digital anamnestagning.

- CLEOS är en programvara med så kallad AI, artificiell intelligens med en inbyggd algoritm som tar fram exakt de frågor som gäller för varje enskild individ. Här finns 17,000 beslutsnoder programmerade. Man kan säga att intervjun skräddarsys för varje enskild patient, säger Helge Brandberg.

Säkrare och snabbare diagnoser räddar liv

De flesta patienter som kommer till hjärtsektionen på akutmottagningen har inte urakuta symtom, har man det gäller kod röd och omedelbar behandling. Av 100 personer med akuta hjärtinfarkter som kommer in till Danderyds sjukhus räddas runt 95 till livet.

Men patienter som inte har ett akut livshotande tillstånd kan svara på CLEOS frågor under tiden som de väntar på läkaren och därmed utnyttja tiden optimalt. Tyvärr kan det ta flera år innan CLEOS kan användas i den kliniska verksamheten, men forskningen måste få ta tid för att få fram säkra resultat.

Avslutningsvis Helge Brandberg, vad är det bästa med CLEOS?

- En AI kan hantera så mycket mer fakta än vad en människa kan, vilket möjliggör en säkrare diagnostik. Dessutom blir en AI inte trött eller stressad, den har aldrig en ”dålig dag” eller reagerar känslomässigt. Det är ett säkert komplement till andra prover och en läkares bedömning. Men vad det till slut handlar om är att rädda liv. Med säkrare och snabbare diagnoser som leder till rätt insatser i rätt tid, skapar vi de bästa förutsättningarna att göra det.

Korta fakta

• Studien har precis presenterats i den anrika tidskriften BMJ Open (British Medical Journal, Open Access). Länk till artikeln i BMJ
• Forskningen är ett samarbete mellan KIDS (Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus) och LIME, Institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet.
• 1,200 patienter har deltagit i studien.
• Studien undersöker om digital anamnes kan ge en säkrare och effektivare vård.
• I den kliniska verksamheten kan AI:n potentiellt sänka kostnader eftersom behovet av dyra undersökningar som datortomografi och stresseko/ultraljud minskar. För att få en säker bedömning räcker det i de flesta fall med CLEOS data plus blodprov och EKG.
• Eftersom patienten själv kan fylla i alla svar på en läsplatta utnyttjas väntetiden optimalt.
• Av alla besök på vuxenakuten blir ca 25 – 30 procent hänvisade till hjärtsektionen. Ungefär varannan av dessa har bröstsmärtor som måste utredas. Av dessa är det 5 – 15 procent som har akut hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp.
• På Danderyds sjukhus söker ca 10,000 personer per år för bröstsmärta.

Kontaktpersoner:

Helge Brandberg, Läkare och doktorand
Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus
Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper,
Danderyds sjukhus, Enheten för kardiovaskulär medicin
helge.brandberg@sll.se
+46 (0) 73 535 50 87

Thomas Kahan, Överläkare och professor
Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus
Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper,
Danderyds sjukhus, Enheten för kardiovaskulär medicin
thomas.kahan@sll.se
+46 (0) 70 484 47 14

Carl Johan Sundberg, Läkare och professor
Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Karolinska Institutet
carl.j.sundberg@ki.se
+46 (0) 70 517 68 86

Om Danderyds sjukhus
Danderyds sjukhus är ett av Sveriges största akutsjukhus och tillsammans med BB Stockholm norra Europas största förlossningsklinik. Sjukhuset grundades 1964 och bedriver universitetssjukvård fördelat på tolv verksamhetsområden och nio stödfunktioner. Årligen tar sjukhuset emot cirka 90 000 akutsökande, 420 000 besök i öppenvården och 49 000 i slutenvården samt genomför omkring 6 500 förlossningar. I samarbete med Karolinska Institutet (KIDS) bedriver Danderyds sjukhus utbildning och forskning kring de vanligaste folksjukdomarna tar årligen emot drygt 2 000 studenter från drygt 100 olika lärosäten i ett 30-tal olika utbildningsprogram. Danderyds Sjukhus AB är ett helägt bolag inom Region Stockholm och har cirka 4 300 medarbetare. Mer information finns på ds.se samt ki.se/kids.