Fyra av fem behåller antikroppar mot SARS-CoV-2

Report this content

82 procent av dem som har haft antikroppar mot SARS-CoV-2 (COVID-19) har fyra månader senare kvar mätbara nivåer. Det visar uppföljande resultat från COMMUNITY-studien som påbörjades i mitten av april på Danderyds sjukhus.

I våras samlades prover in från 2 149 medarbetare på Danderyds sjukhus, där 19 procent visades ha antikroppar mot SARS-CoV-2 (COVID-19). Nu har fas 2 av studien genomförts där 92 procent av gruppen åter har lämnat blodprov. Resultatet visar att av de 405 som hade antikroppar i våras, har 82 procent kvar mätbara nivåer efter minst fyra månader.

COMMUNITY-studien ger en unik bild över hur länge en tidigare COVID-19-sjuk individ behåller sina antikroppar. Det här är personer som varit sjuka någon gång mellan januari och april och vi kan nu konstatera att en majoritet behåller sina antikroppar mot SARS-CoV-2 och därmed högst sannolikt fortfarande är immuna mot COVID-19. Eftersom vi har ett begränsat kunskapsläge om immunitet efter COVID-19, är dessa resultat ett viktigt steg på vägen, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och huvudansvarig forskare vid Danderyds sjukhus.

− Vi ser att durationen av antikroppar är sammankopplat med vissa symptom såsom andningsbesvär och feber. Vad sjunkande antikroppsnivåer har för klinisk betydelse för den enskilde är fortfarande för tidigt att svara på. Troligtvis finns det, trots detta, en kvarstående immunitet via så kallade minnesceller, säger Sebastian Havervall, biträdande överläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand i projektet.

− Vi kommer nu också mer i detalj att kunna studera nivåerna av antikroppar riktade mot de olika delarna av virusets proteiner, som vi har haft med i analysen. Det blir väldigt intressant att se hur det kan kopplas till graden och längden på olika symptom, som har funnits hos de personer som har antikroppar, säger Peter Nilsson professor i proteomik på KTH och SciLifeLab.

COMMUNITY-studien fortsätter

Nu fortsätter COMMUNITY-studien och närmast ska T-cellernas minne och antikropparnas neutraliseringsförmåga undersökas. Bland annat kommer studiedeltagare med låga respektive höga antikroppsnivåer jämföras med en grupp som varit högexponerade på arbetet och i hemmet, men ändå inte utvecklat antikroppar.

− Genom att fortsatt följa denna grupp, och även analysera antikropparnas förmåga att neutralisera viruset, kommer vi att få ytterligare information om hur immunförsvaret reagerar på lång sikt och i förlängningen även hur ett vaccin kan skapa långvarig immunitet, säger Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik vid KTH.

− Det blir mycket intressant att få information om T-cellernas minne kan kopplas till till exponering, symptom eller olika antikroppsnivåer. I och med att vi fortfarande inte har en heltäckande bild av immuniteten vid COVID-19, vill vi fortsätta följa denna unika grupp och vi planerar löpande provtagningar under minst ett år framöver, säger Charlotte Thålin.

Fakta om COMMUNITY-studien

  • Studien drivs och genomförs i ett nära samarbete mellan Danderyds sjukhus (huvudman för studien), KTH, SciLifeLab, Karolinska Institutet och Uppsala Universitet.
  • I forskargruppen ingår från Danderyds sjukhus specialistläkare och ansvarig forskare Charlotte Thålin samt biträdande överläkare Sebastian Havervall (doktorand i projektet), från KTH professorerna Sophia Hober, My Hedhammar och Peter Nilsson, från Uppsala Universitet professor Mia Phillipson och docent och biträdande lektor Sara Mangsbo samt från Karolinska Institutet docent Jonas Klingström.

Studien finansieras av Jonas och Christina af Jochnick Foundation, Leif Lundblad med familj, Region Stockholm, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, SciLifeLab, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Familjen Christian och Jennifer Dahlberg samt Atlas Copco.

För mer information, vänligen kontakta:

Charlotte Thålin, ansvarig forskare, Danderyds sjukhus, charlotte.thalin@sll.se

Sophia Hober, professor, KTH, sophia@kth.se

Peter Nilsson, professor, KTH och SciLifeLab, peter.nilsson@scilifelab.se

Bernd Schmitz, presschef, Danderyds sjukhus, 072-595 62 69, bernd.schmitz@sll.se

Om Danderyds sjukhus
Danderyds sjukhus är ett av Sveriges största akutsjukhus och tillsammans med BB Stockholm norra Europas största förlossningsklinik. Sjukhuset grundades 1964 och bedriver universitetssjukvård fördelat på tolv verksamhetsområden och nio stödfunktioner. Årligen tar sjukhuset emot cirka 90 000 akutsökande, 420 000 besök i öppenvården och 49 000 i slutenvården samt genomför omkring 6 500 förlossningar. I samarbete med Karolinska Institutet (KIDS) bedriver Danderyds sjukhus utbildning och forskning kring de vanligaste folksjukdomarna tar årligen emot drygt 2 000 studenter från drygt 100 olika lärosäten i ett 30-tal olika utbildningsprogram. Danderyds Sjukhus AB är ett helägt bolag inom Region Stockholm och har cirka 4 300 medarbetare. Mer information finns på ds.se samt ki.se/kids.

Media

Media