Många svenskar sparar – men lägger pengarna på sparkontot

Hela nio av tio svenskar sparar en del av sin inkomst varje månad, visar en undersökning genomförd av Ipsos på uppdrag av Danske Bank. Fyra av tio sparar mer än tio procent av inkomsten efter skatt varje månad, och män och unga sparar mer än kvinnor.

Många skulle dock vilja spara mer än de gör idag. Nästan varannan person skulle vilja spara mer än 10 procent av sin inkomst för att känna sig ekonomiskt trygg. Undersökningen visar på ett par oroande resultat, men innehåller också flera ljuspunkter.

– Jag ser framför allt två saker som oroar mig. Det ena är att män sparar mer än kvinnor. Tittar man på behovet av sparande skulle det behöva vara tvärtom. Det andra är att var fjärde person placerar hela sparandet på ett sparkonto. Det innebär i praktiken att värdet på pengarna urholkas med tiden istället för att växa, säger Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank Sverige.

Med tanke på att kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än män och fortfarande tar ut mer föräldraledighet, vabbar oftare och i högre utsträckning deltidsarbetar för att ta hand om familjen, så har kvinnor i praktiken ett större behov av sparande för att trygga sin ekonomi och framtida pension. Undersökningen visar dock att män sparar mer än kvinnor. Varannan man sparar 10 procent eller mer av sin inkomst efter skatt varje månad. Bland kvinnorna är det bara 34 procent som sparar så mycket.

– Fler kvinnor skulle behöva spara mer. Ett alternativ för att jämna ut skillnaden i en relation är att den som tjänar mer sparar åt den som tjänar mindre. Den som har en högre inkomst kan också föra över premiepensionsrätt till den som tar ett större ansvar i hemmet, för att på så sätt kompensera för inkomstbortfallet, säger Maria Landeborn.

Efterlyses: incitament för långsiktigt sparande

Många svenskar kommer att behöva leva på ungefär hälften av sin slutlön den dag de blir pensionärer, inräknat både allmän pension och tjänstepension. Det kan betyda att man behöver dra ner rejält på sin levnadsstandard, och ett privat pensionssparande kan ha stor inverkan på hur ekonomin blir som pensionär.

– För att få fler att spara till pensionen krävs både information om hur och varför man ska spara, men även bättre incitament för långsiktigt sparande. Tyvärr har politikerna snarare gått motsatt väg när man höjt skatten på ISK och tagit bort avdragsrätten för individuellt pensionssparande. Ett sätt att öka motivationen är att återinföra ett avdragsgillt pensionssparande, eller varför inte en särskild ISK för pension, där pengarna är låsta längre men där skattesatsen är låg, säger Maria Landeborn.

Sparkonto – ett uselt alternativ om man vill få pengarna att växa

Undersökningen visar dessutom att var fjärde person placerar hela sitt sparande på sparkontot. En buffert eller pengar som ska användas de närmaste 1-2 åren ska stå på ett sparkonto, men för långsiktigt sparande är sparkontot förödande.

– Pengar som står på ett sparkonto urholkas i värde för varje dag som går. För ett långsiktigt sparande är sparkontot ett uselt alternativ som inte har en chans att få pengarna att växa. Ett månadssparande i aktiefonder som löper på år efter år är ett mycket bättre val för både sparande till barn och pension. Historiskt har börsen i genomsnitt gett en avkastning på 8-10 procent per år vilket kan jämföras med sparkontot som i bästa fall ger knappt 1 procent i ränta, säger Maria Landeborn.

Ljuspunkterna då?

Det finns också goda nyheter i undersökningen. En är att många unga är flitiga sparare. Nästan var fjärde person i åldersgruppen 16-29 år sparar 10 procent eller mer av sin inkomst efter skatt.

– Att så många unga sparar så pass mycket är jättebra. Man tar kontroll över sin framtid och pengarna har många år på sig att växa. Det innebär ekonomisk trygghet och ökad frihet att välja var man vill bo, och hur mycket och länge man vill jobba i framtiden, säger Maria Landeborn.

För mer information, vänligen kontakta:
Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank Sverige
maria.landeborn@danskebank.se Tel: 076-644 78 81