Pressmeddelande: Ny forskning om AI i asylprocessen

Idag lanseras rapporten Artificiell intelligens och beslutsfattande i asylprocessen: Finns det någon roll för människorättslagstiftning att spela? (2026:3). Artificiell intelligens (AI) håller på att omforma migrations-, asyl- och gränspolitiken genom att möjliggöra automatiserat beslutsfattande. Även om AI utlovar effektivitet väcker dess användning i asylförfaranden allvarliga människorättsliga frågor, särskilt eftersom de berörda individerna ofta befinner sig i utsatta situationer. AI-förordningen inom EU klassificerar användningen av AI i asylförfaranden som ’högrisk’. Denna rapport undersöker om AI‑stödda beslutsprocesser i asylärenden är förenliga med mänskliga rättigheter, särskilt rätten till privatliv och skydd mot refoulement. 

Studien belyser de svårigheter som finns med att etablera ett orsakssamband mellan en sådan skada och användningen av AI-system. Dessa svårigheter kan dock hanteras genom att förstå skadan som en förfarandemässig skada. Detta innebär att fokus läggs på förfarandemässiga garantier dvs. kvaliteten på beslutsprocessen, snabbhet, effektivitet, oberoende, involvering av berörda individer samt att tydlighet i motiveringen till besluten får en viktig betydelse. När AI-system används måste dessa garantier fullt ut upprätthållas samt att man involverar de berörda personerna och är tydlig i med beslut som har påverkat dem.

Studien betonade vissa strukturella särdrag när det gäller hur man fastställer flyktingstatus. En iakttagelse är att AI-stödda beslut medför särskilda problem för tillämpningen av de rättsliga normerna när man ska bedöma skyddsbehoven.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

• Ett grundläggande problem är att beslutsfattare i asylärenden ofta saknar möjlighet att fastställa om deras beslut – att bevilja eller avslå skydd – var korrekta. Denna brist på återkoppling innebär att det inte finns några tillförlitliga möjligheter för att utvärdera AI-system både under utveckling och efter att de tagits i drift. Dessutom är de historiska data som använts för att utveckla systemet kanske inte relevanta för att förutsäga framtida risker i sökandenas ursprungsländer.
• Ett sista viktigt medskick från rapporten är att AI-teknik i sig kan förändra tillämpningen av asylrätten. Detta är möjligt eftersom dataval, datatillgång och programmerares utformning av algoritmer får allt större betydelse.
• Detta innebär i sin tur en förskjutning bort från enskilda beslutsfattares godtycke till ett system där godtycket i stället flyttar till hur de tekniska systemen utformas.

Om rapporten

Delmi-rapporten Artificiell intelligens och beslutsfattande i asylprocessen: Finns det någon roll för människorättslagstiftning att spela? (2026:3) är skriven av Vladislava Stoyanova, docent i folkrätt vid juridiska fakulteten på Lunds universitet. Den finns att ladda ner på Delmis webbplats.

Kontakt, Delmi
Diana Berberich, kommunikatör, Delmis kansli
Telefon 08-405 29 19
E-post: diana.berberich@regeringskansliet.se 

Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. Delmis webbplats

Taggar: