Svårt att mäta och förutse klimatförändringarnas påverkan på migration

Tidigare prognoser över migration kopplad till klimatförändringar och klimatrelaterade naturkatastrofer har ofta varit uppblåsta och felaktigt utmålat katastrofscenarier av massflykt, det visar en ny kunskapsöversikt från Delegationen för migrationsstudier. Många, för att inte säga de flesta, av dem som tillhör de mest utsatta grupperna kommer inte att migrera internationellt som en direkt följd av klimatförändringar och klimatrelaterade naturkatastrofer.

Man kan säga att klimatförändringar och klimatrelaterade naturkatastrofer delar in drabbade populationer i två grupper: migranter och stationära. Vissa inom den sistnämnda gruppen stannar mer eller mindre frivilligt, till exempel på grund av en stark anknytning till platsen de bor på. Andra stannar för att de saknar de ekonomiska och sociala resurser som krävs för att migrera och tvingas därför stanna trots försämrade livsvillkor. Bland dem som vill och kan migrera är det troligt att de flesta kommer att göra detta inom det egna landet eller regionen.

Men, till skillnad från flykt som en följd av plötsliga naturkatastrofer, är effekterna av långsamma klimat- och miljöförändringar på olika typer av migration svåra att bedöma, kvantifiera och förutse. Detta eftersom drivkrafterna bakom denna typ av migration ofta är komplexa och mångbottnade.

Långsamma kontinuerliga förändringar i klimatet kan snarare ha en indirekt inverkan på migration genom att negativt påverka människors möjligheter att försörja sig själva.

• Trots att de bor i en region som påverkas negativt av klimatförändringarna ser många människor sin migration som främst ekonomiskt motiverad, förklarar Rainer Münz, expert i demografi och internationell migration samt medförfattare till studien.

Inom ramen för studien har forskarna kartlagt och sammanställt tidigare forskning i syfte att identifiera viktiga data- och kunskapsluckor på området. Med utgångspunkt i en samlad aktuell vetenskaplig kunskap pekar de även på vad beslutsfattare inom EU och andra europeiska länder bör göra för att ta itu med frågor kopplade till klimat- och miljörelaterad migration.

• Europa kan – och bör – ta en ledande roll i sin externa strategi för att göra medel- och låginkomstländer och samhällen mer motståndskraftiga. Detta inkluderar kunskaps- och tekniköverföring, men också finansiella investeringar och upprättande av försäkringssystem, fastslår en av studiens författare Mathias Czaika, professor i migration och integration vid Donauuniversitetet Krems i Österrike.

Kunskapsöversikten, som har initierats och finansierats av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), är skriven av Mathias Czaika, universitetsprofessor i migration och integration och chef för avdelningen för migration och globalisering vid Donauuniversitetet Krems i Österrike, och Rainer Münz, expert på demografi och internationell migration och nuvarande gästprofessor vid Central European University och Diplomatic Academy i Wien, Österrike.

Studien Climate Change, Displacement, Mobility and Migration: The State of Evidence, Future Scenarios, Policy Options presenteras idag vid ett seminarium på Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2 i Stockholm. Se Delmis hemsida för mer information: Klimatförändringar och migration: framtidsscenarion och policyalternativ - Delmi

Kontakt

Daniel Silberstein, utredningssekreterare och projektansvarig vid Delmis kansli.

Tel: 08-405 39 28
Mail: daniel.silberstein@regeringskansliet.se

Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. Delmis webbplats

Taggar: