Vad säger ny forskning om segregationen i Sverige?

Rapport från Delmi om nya perspektiv på segregation: skola, psykisk hälsa och bosättningsmönster (2021:13)

Att segregationen i Sverige är en växande samhällsutmaning är tydligt i många avseenden. Segregation kan till exempel ske utifrån socioekonomisk status eller etnicitet, och förekomma på många områden såsom i grannskap, skolor och på arbetsmarknaden. Det kan innebära negativa konsekvenser både på individnivå och för samhället i form av ökade socioekonomiska klyftor, minskad känsla av gemenskap och lägre grad av tillit. Denna antologi sammanfattar artiklar från fyra nyligen publicerade doktorsavhandlingar på temat segregation.

• Maria Granvik Saminathen, Sara Brolin Låftman och Petra Löfstedt visar att elever med invandrarbakgrund uppger att de har färre psykiska besvär relativt de utan invandrarbakgrund. De psykiska besvären var också lägre klasser med en större andel andra elever med utländsk bakgrund. Artikeln belyser en ny dimension av skolsegregation där elevers psykiska hälsa och känslor av tillhörighet diskuteras i relation till skolprestation och skolsegregation.
   
• Elisabet Olme och Dany Kessel studerar hur urvalskriterier i grundskolan kan förväntas påverka segregationen i skolan. Genom att simulera hur eleverna i Botkyrka kommun skulle fördelas utifrån tre olika urvalsstrategier drar de slutsatser om vilka för- och nackdelar de olika urvalsstrategierna kan ha. Att reservera platser utifrån sammansättningen i skolans grannskap var det bästa sättet att motverka segregation. Om platserna istället fördelas utifrån närhetsprincipen, det vill säga med hänsyn till avståndet mellan bostad och skola, skulle flest elever fått sitt förstahandsval.
   
• Louisa Vogiazides och Hernan Mondani studerar geografisk rörlighet bland två stora grupper av asylsökande på 90- och 00-talet. De finner att flyktingar som kommer till Sverige tenderar att stanna i samma typ av region som de först bosatte sig i, vilket tyder på att placeringspolitiken av nyanlända kan få långtgående effekter.
• Charisse Johnson-Singh, Mikael Rostila, Antonio Ponce de Leon, Yvonne Forsell och Karin Engström visar att det finns ett samband mellan risken för psykisk ohälsa och en ökad etnisk heterogenitet. Sambandet drivs dock inte av mångfalden i sig, utan kan förklaras av ökad ekonomisk utsatthet i området och individuella faktorer såsom socioekonomiska förutsättningar och ursprung.

Publikationen baseras på doktorsavhandlingar av Maria Granvik Saminathen, Elisabet Olme*, Louisa Vogiazides, och Charisse Johnson-Singh. För Delmis räkning har Embla Holmgren och Linus Liljeberg skrivit och sammanställt denna antologi. 

Ladda ner och läs rapporten Nya perspektiv på segregation: skola, psykisk hälsa och bosättningsmönster (2021:13) på www.delmi.se

Nytt podd-avsnitt om skolsegregation och psykisk ohälsa, avsnittet utgår från första kapitlet i rapporten. Lyssna här www.delmi.se

* Artikeln är skriven av Elisabet Olme och Dany Kessel och finns också i Dany Kessels doktorsavhandling.

Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. www.delmi.se

Taggar: