Socioekonomi har stor betydelse för om människor fortsätter arbeta

Den svenska arbetsmarknaden är uppdelad. Anställda i arbetaryrken riskerar i mycket högre grad än de i tjänstemannayrken att lämna arbetslivet i förtid. För att få fler att arbeta längre behövs en högre anpassning till seniorers behov för att uppnå en balans mellan krav och arbetsförmåga. Det visar en ny kunskapssammanställning från Delegationen för senior arbetskraft.

– Rapporten visar att även om Sverige kommit en bit på vägen, så krävs det krafttag för att förbättra både den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Ett längre arbetsliv behövs på hela arbetsmarknaden, inte bara bland välutbildade tjänstemannayrken, säger delegationens ordförande Anna Hedborg.

Rapporten Att vilja och kunna arbeta längre, som skrivits av Roland Kadefors som är docent och forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, är en kunskapssammanställning av studier som undersökt människors utträde från arbetskraften.

Tidigare studier visar att det på den svenska arbetsmarknaden finns en väldigt tydlig uppdelning, där anställda i arbetaryrken i mycket högre grad än de i tjänstemannayrken riskerar att lämna arbetsmarknaden i förtid. Psykosocial arbetsmiljö, arbetsförmåga och ekonomiska drivkrafter är alla viktiga faktorer bakom önskemål om att lämna arbetslivet. För den som upplever sviktande hälsa och bristande arbetsförmåga i relation till arbetets krav ökar därför sannolikheten att lämna arbetslivet tidigt. Fysisk belastning i arbetet är den exponering som bidrar mest till socioekonomiska skillnader när det gäller hälsa.

För att bättre förstå olika förhållningssätt till ett förlängt arbetsliv hos äldre kan man kategorisera den äldre arbetskraften i fyra kategorier: 1) de som kan och vill, 2) de som kan men inte vill, 3) de som inte kan men vill och 4) de som inte kan och inte vill. För att uppnå ett längre arbetsliv är det särskilt viktigt att arbeta med dem som befinner sig i kategorin ”kan men vill inte”, eftersom individuell anpassning troligen skulle göra att fler i denna kategori skulle kunna arbeta flera år till. Om fler ska senarelägga pensionen är det därför viktigt med en högre grad av individuell anpassning till äldres behov för att bättre uppnå balans mellan arbetsförmåga och arbetskrav.

– Tidigare studier har visat att en rad förändringar på arbetsplatsen kan underlätta för äldre arbetstagare, som till exempel flexibla arbetstider, anpassad förläggning av deltid, semester och ledighet, samt anpassning av arbetsuppgifter. Samtidigt är det uppenbart att man måste beakta och vidta åtgärder mot bristande hälsa, menar Roland Kadefors.

Läs hela rapporten här.
 

Delegationen för senior arbetskraft

Regeringen beslutade i augusti 2018 att tillsätta en delegation för senior arbetskraft (S 2018:10). I delegationens uppdrag ingår att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet och att sprida kunskap och forskning om äldres möjligheter.

Detta är den nionde rapporten i en serie om cirka 30 rapporter som delegationen har för avsikt att publicera under det närmaste året. Rapporten finns att ladda ner på delegationens webbplats. Där finns även information om delegationens uppdrag och arbete.

Kontakt: 

Roland Kadefors
Mobil: 031-786 3224
roland.kadefors@socav.gu.se

Maria Söderberg
Mobil: 072-545 16 02
Maria.Soderberg@regeringskansliet.se