Jag kan leva med att man ställer krav på oss

Anders Knape, ordförande för Sverige kommuner och Regioner, SKR och Pontus Ringborg, kanslichef på Dua är gäster i det åttonde avsnittet av Duas intervjuserie om perspektiv på samverkan. Tillsammans med programledare Maja Dahl resonerar gästerna om kommunernas uppdrag, roller och mandat i den reformerade arbetsmarknadspolitiken.

Enligt den senaste uppskattningen som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR har gjort lägger kommunerna mellan 6-7 miljarder kronor på arbetsmarknadspolitik, dels för att säkra den egna personalförsörjningen och dels för att minska kommunens kostnader som uppstår om människor hamnar så långt ifrån arbetsmarknaden att de inte klarar den egna försörjningen. Reformeringen av Arbetsförmedlingen i kombination med minskade anslag och därmed färre arbetsförmedlingskontor, har enligt Anders Knape gjort att det uppstått ett vakuum i samverkan. Samtidigt saknar kommunerna idag de rätta verktygen för att fullt ut kunna göra det man anser nödvändigt.

- Kontakterna mellan kommun och Arbetsförmedling fungerar väldigt bra på många orter, trots de utmaningar som man haft, säger Anders Knape, men på många håll upplever man att man inte har någon arbetsförmedling längre.

Duas kanslichef Pontus Ringborg och Anders Knape är eniga om att det finns en grupp individer som står så långt ifrån arbetsmarknaden att de är i behov av insatserna hos kommunen, inte minst den kommunala vuxenutbildningen, även efter reformeringen. Genom SKR lyfter kommunerna en farhåga om att reformeringen inte får innebära att kommunerna och Arbetsförmedlingen slutar ta gemensamt ansvar för den här gruppen. 

- Vi kan inte se framför oss att de fristående aktörerna kommer att tycka att det här är den grupp som det är mest intressant att lägga ner den största mödan på. Jag är inte säker på att man kan utforma system på det sättet att man uppnår det, förklarar Anders Knape. Då vet vi att det i slutändan blir ett kommunalt ansvar, så därför tycker vi att kommunerna måste kunna vara med i det här arbetet och sluta långsiktiga överenskommelser med Arbetsförmedlingen om samverkan.

Delegationen för unga och nyanlända till arbete har under flera år verkat för att få till stånd långsiktiga överenskommelser för de arbetssökande med behov av samordnat stöd. Dua har dock betonat att överenskommelserna behöver komma till inom ordinarie ramar, uppdrag och resurser. Pontus förklarar att det är just den här vardagliga naturliga kontakten mellan Arbetsförmedlingen och kommuner som är nödvändig, där de utifrån sina respektive uppdrag faktiskt måste samverka.

- Jag förstår att diskussionen i och med reformeringen blir vidare. Vad är egentligen uppdrag och roller och det är också ett resonemang som delegationen för, att det måste skapas långsiktiga förutsättningar, säger Pontus Ringborg.

Pontus Ringborg och Duas ordförande Lil Ljunggren Lönnberg skrev nyligen en debattartikel där man menade att det borde övervägas en skyldighet för både kommunerna och Arbetsförmedlingen att samverka.

- Jag och mina medlemmar kan leva med att man ställer krav på oss så länge man håller reda på ansvar och befogenheter, säger Anders Knape. Det är viktigt, det får inte vara så att man skapar en obalans här genom att ställa krav men inte ge de verktyg som behövs för att effektuera de krav som ställs.

Kommunikationsansvarig
08-405 14 12
linus.kallander@regeringskansliet.se

Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) har i uppdrag att främja en fördjupad samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, för unga arbetslösa sedan 2015 och för nyanlända sedan 2017.