Ny rapport: Uppväxtområdet har betydelse för studier och arbetsliv – men är inte utslagsgivande

Nu publicerar Delmos sin årsrapport 2022. Rapporten visar bland annat att segregationen har ökat i Sverige och att områden med socioekonomiska utmaningar har blivit fler. I rapporten ingår även en analys av en årskull (samtliga födda 1986), som visar att området man växer upp i kan påverka både utbildningsnivå, sysselsättning och arbetsinkomst.  

Delmos årsrapport 2022, Platsens betydelse, visar bland annat att segregationen har ökat mellan 1990 och 2020 och att allt fler kommuner har blivit mer segregerade. Samtidigt visar rapporten att individer med hjälp av studier och jobb påverkar sin situation – och att de då ofta flyttar till områden som har bättre socioekonomiska förutsättningar. 

– När personer som lyckas bättre på arbetsmarknaden flyttar ifrån ett område så tyder mycket på att nya hushåll med betydligt lägre inkomst flyttar in, visar forskning. Därför är det väldigt viktigt att jobba med att lyfta både individer och områden, säger Anders Kessling, direktör för Delmos. 

Trender i segregationsutvecklingen

Under tidsperioden 2011–2020 ökar antalet områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1 och 2) samt områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4), visar rapporten.  

Majoriteten av den svenska befolkningen bor i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt bor allt fler i områden med socioekonomiska utmaningar. 

– Det här innebär att vi lever allt mer separerade från varandra, säger Anders Kessling och fortsätter: 

– Eftersom allt fler bor och växer upp i områden med socioekonomiska utmaningar innebär det att den sociala rörligheten riskerar att minska framöver. Därför är det extra viktigt att arbeta med att förändra själva strukturerna som leder till och upprätthåller segregationen.

Uppväxtområdet kan påverka både studieresultat och sysselsättningsgrad 

I rapporten har Delmos studerat platsens betydelse genom att följa en årskull individer födda 1986 från skolåldern (16 år) till vuxen ålder (34 år) med områdestyperna som analysenhet. 

– Rapporten visar att det finns en rad skillnader som kan kopplas till vilken typ av område individen vuxit upp i. Området har exempelvis betydelse för utbildningsnivå och inkomster senare i livet, säger Anders Kessling.

Behörigheten till gymnasiet är ungefär 30 procent lägre i områdestyp 1 jämfört med områdestyp 5. Dessutom är andelen nittonåringar som tar en gymnasieexamen betydligt högre i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar än i områden med stora socioekonomiska utmaningar: 76 procent jämfört med 40 procent. 

Eftersom en gymnasieexamen har blivit en vattendelare på dagens svenska arbetsmarknad har detta betydelse för yrkeslivet, inkomstnivån och för chansen att få jobb. I snitt är sannolikheten att vara sysselsatt som 34-åring lägre för dem som vuxit upp i områdestyp 1, jämfört med dem som vuxit upp i områdestyp 5.

– Det är framför allt de som inte har gymnasieutbildning som halkar efter, och den gruppen är överrepresenterad i områden med socioekonomiska utmaningar. Därför ser vi att tillgången till utbildning för att svara upp mot arbetsmarknadens behov och därmed skolans roll är särskilt viktig, säger Anders Kessling.

Kommuner har blivit mer segregerade 

Rapporten visar också att majoriteten av Sveriges kommuner är mer segregerade idag än 1990. Och det gäller hela landet – segregation är inte ett storstadsfenomen.

Den socioekonomiska boendesegregationen har ökat under perioden 1990-2020. Under 2010-talet stagnerade först utvecklingen, men efter 2018 ökar segregationen igen.

Läs rapporten i sin helhet på Delmos webbplats: Platsens betydelse: Årsrapport 2022 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige

Platsens betydelse – från skolålder till vuxen ålder:

• Delmos har i årsrapporten, med områdestyperna som analysenhet, studerat platsens betydelse. 
• Genom att följa en årskull individer, födda 1986, från skolåldern (16 år, mätt 2002) till vuxen ålder (34 år, mätt 2020), påvisas likheter och skillnader i utbildningsprestationer och etablering på arbetsmarknaden med utgångspunkt i de områden de var bosatta i som unga. 
• En sambandsanalys indikerar att en del av de genomsnittliga skillnaderna mellan ungdomar som växte upp i de olika områdestyperna kvarstår när faktorer som individernas kön, födelseland och föräldrarnas utbildningsnivå beaktas. 

De fem områdestyperna är:

• Områdestyp 1 – Områden med stora socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 2 – Områden med socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 3 – Socioekonomiskt blandade områden
• Områdestyp 4 – Områden med goda socioekonomiska förutsättningar
• Områdestyp 5 – Områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Så har segregationen ökat sedan 1990:

• Sveriges kommuner är mer segregerade idag än 1990. 
• Den socioekonomiska boendesegregationen har ökat under perioden 1990-2020. 
• Segregationen ökar över hela landet, både i städer och i glesbygd.
• Det är framför allt låg- och höginkomsttagare som bor segregerat. Detta är en trend som har förstärkts över tid. 

Om Delegationen mot segregation

Delegationen mot segregation har till uppgift att främja samverkan samt bygga och sprida kunskap så att insatserna mot segregation får bättre effekt. Det långsiktiga målet är att motverka strukturella orsaker till segregation och därmed förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar. www.delmos.se