Utsatta grupper i samhället drabbas dubbelt av pandemin

Coronapandemin har lett till att boende i områden med socioekonomiska utmaningar har blivit dubbelt utsatta: både gällande smittspridning och andra långvariga konsekvenser. De ojämlika förutsättningarna som människor har leder till att pandemin slår olika och segregationen riskerar därmed att förstärkas. Det visar Delegationen mot segregations (Delmos) artikelserie, som fortsätter idag.

- Även om coronapandemin medfört mycket negativt, såväl för individer som samhälle, så kan pandemin bli början till en positiv förändring. Genom kriser skapas också möjligheter och redan existerande utmaningar kan synliggöras och därmed åtgärdas. Segregation är ingen naturlag: den går att bryta, säger Jesper Bornlinder Thiborg, analytiker på Delmos.

Delegationen mot segregation fortsätter idag sin artikelserie om segregation och covid-19, med fokus på områden med socioekonomiska utmaningar – hur har boenden där drabbats av pandemin och vad kan göras åt det? I artikelserien har Delmos bett forskare och lokala aktörer beskriva och analysera dessa frågor. Syftet med artikelserien är att bidra med kunskap och lärande till bland annat kommuner, aktörer inom skolan och på bostadsmarknaden, politiker samt andra som är med och arbetar för ett hållbart samhälle.

Först ut i artikelserien är två artiklar om Järva i nordvästra Stockholm. I den ena artikeln lyfter bland annat Ahmed Abdirahman, grundare av den ideella stiftelsen The Global Village, att pandemin har förstärkt upplevelsen av utanförskap. Han menar att boende i Järva har känt sig svartmålade och att ”vi och dom”-känslan i samhället har ökat. Även forskarna Suruchi Thapar-Björkert och Karina Villacura lyfter i sin artikel ”Röster från Järva: covid-19, segregation och det vardagliga livet” att boende i områden som drabbades hårt av coronapandemin har blivit skuldbelagda i media.

- Människor har olika förutsättningar att hantera pandemins konsekvenser. Det leder till att boende i områden med socioekonomiska utmaningar riskerar att bli dubbelt drabbade av coronapandemin. Utöver att de i högre grad själva har blivit sjuka eller förlorat en familjemedlem, har de även större svårigheter att behålla eller få jobb, tillgängligheten på service i deras bostadsområden minskar och dessutom är upplevelsen av stigmatisering större, säger Jesper Bornlinder Thiborg. 

I artikelserien framkommer många olika förslag på vad samhället kan göra för att minska de negativa effekterna av covid-19. Det handlar bland annat om att anpassa och säkerställa att krisinformation når alla i samhället genom att använda sig av nyckelaktörer, att förbättra hur stöd till små och nya företag i områden med socioekonomiska utmaningar ges, att kommuner inför ett jämlikhetsperspektiv vid krishantering samt att stärka den generella välfärden genom strukturella reformer.

- Det krävs kraftfulla och samordnade samhälleliga åtgärder för att motverka segregationen i samhället och förbättra förutsättningarna för boende i områden med socioekonomiska utmaningarna, särskilt i tider av kris, säger Nure Aksal, analytiker på Delmos.

Länk till artikelserien på Delmos webbplats

För ytterligare information, kontakta pressansvarig Anneli Tillberg:

E-post: anneli.tillberg@delmos.se

​Telefon: 072-144 77 10

Fakta Delmos artikelserie

Delmos artikelserie del 1, publicerades i slutet av förra året. Då lät Delmos flera forskare och andra experter inom bostads-, utbildnings-, arbetsmarknads-, civilsamhälles- och brottsfrågor beskriva hur pandemin har påverkat och skulle kunna påverka segregationen i Sverige samt vad som kan göras åt det. Från och med den 25 februari fortsätter artikelserien med två artiklar i veckan.

Följande personer medverkar i artikelserien under våren, antingen med egna artiklar eller i intervjuer:

Ahmed Abdirahman, grundare av stiftelsen the Global Village, Suruchi Thapar-Björkert och Karina Villacura, forskare vid Uppsala universitet respektive Malmö universitet, Marcel Moritz, utvecklingsledare i Huddinge kommun, Peter Esaiasson, forskare vid Göteborgs universitet, Nazem Tahvilzadeh, forskare vid Malmö universitet, Younis Aljaff, butiks- och restaurangägare i Rosengård, Sadoo Iskandarani, styrelseledamot i Visita södra, Micael Nord, näringslivsdirektör i Malmö stad, Apostolis Papakostas och Lisa Kings, forskare på Södertörns högskola, Lars Trägårdh, forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, Magnus Karlsson, forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola samt Märta Stenevi, Jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering.

Om Delegationen mot segregation
Delegationen mot segregation har till uppgift att bygga och sprida kunskap, främja samverkan och ge ekonomiskt stöd, så att insatserna mot segregation får bättre effekt. Det långsiktiga målet är att motverka strukturella orsaker till segregation och därmed förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar. 

Taggar: