Ny rapport: 7 av 10 kommunikatörer arbetar mer än de får betalt för
En majoritet av de som jobbar i kommunikationsbranschen upplever en för hög arbetsbelastning, det visar en ny rapport från fackförbundet DIK. Många beskriver hur arbetsuppgifterna har blivit fler och mer komplexa, tempot högre och kraven bredare – ofta förväntas man täcka flera roller samtidigt.
– Det är oacceptabelt att så många kommunikatörer förväntas vara någon sorts enmansorkester på jobbet. Det skapar stress, känslor av otillräcklighet och sämre förutsättningar för att göra ett bra jobb. Fler arbetsgivare måste ta sitt arbetsmiljöansvar, samtidigt som antalet kollektivavtal i branschen behöver öka. Vi måste säkerställa bra villkor, mer trygghet och en sund arbetsmiljö för de som jobbar med kommunikation, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.
Arbetsbelastningen och förväntningarna ökar
DIK:s undersökning, som bygger på svar från 1 567 personer i kommunikationsbranschen, visar att 64 procent upplever en för hög arbetsbelastning. Samtidigt svarar 65 procent att förväntningarna på yrkesrollen har ökat de senaste fem åren. Nästan sju av tio svarar dessutom att de ibland arbetar mer än de får betalt för.
Den vanligaste orsaken till obetalt arbete är att arbetet inte hinns med inom ordinarie arbetstid (52 procent). Många uppger också att de behöver bevaka sociala medier eller presstelefon på fritiden (30 procent). En betydande grupp beskriver också förväntningar på ständig tillgänglighet från exempelvis arbetsgivare, kollegor eller kunder.
Högre tempo och mer komplext – förväntas täcka flera roller
I fritextsvaren beskriver respondenterna hur arbetsuppgifterna har blivit fler, tempot högre och komplexiteten större. Kraven på snabbhet, synlighet, tillgänglighetsanpassning och säkerhet har ökat – liksom kraven på digital och teknisk kompetens, exempelvis inom AI. Samtidigt saknar många både fortbildning och rätt verktyg för att möta utvecklingen.
En återkommande utmaning är otydliga rollbeskrivningar. Kommunikatörer förväntas vara både generalister och specialister, och ofta täcka ett stort antal roller samtidigt. Många efterlyser tydligare rollbeskrivningar.
– Jag ska vara allt i allo och trolla med knäna: projektledare, producent, skribent, coach, formgivare, strateg, UX-designer, registerhållare, copy, roddare, tillgänglighetsutvecklare, studiovärdinna, informationssäkerhetsansvarig, juridisk rådgivare, regissör, tekniker, omvärldsbevakare, krisstöd, ppt-fixare, mediakontakt osv, skriver en av respondenterna.
Låg andel kollektivavtal hos byråerna
Den privata kommunikationsbranschen har den lägsta kollektivavtalstäckningen på hela arbetsmarknaden, enligt statistik från Medlingsinstitutet. Bland de respondenter i DIK:s enkät som arbetar i företag svarar 73 procent att de har kollektivavtal, jämfört med 34 procent av de som arbetar på en kommunikationsbyrå. I offentlig sektor omfattas alla av kollektivavtal.
Om undersökningen
Undersökningen bygger på en enkät bland DIK:s medlemmar som arbetar inom kommunikationsområdet. Enkäten genomfördes 1–30 september 2025. 1 567 personer svarade och svarsfrekvensen var 31 procent.
Hela undersökningen finns att läsa på DIK:s webbplats: dik.se/yrken/kommunikation/okade-krav-rapport
Pressbild: Anna Troberg, förbundsordförande DIK. Foto: Anna-Lena Ahlström.
Presskontakt
Dennys Bello
Pressansvarig
Telefon: 08-480 040 15
E-post: dennys.bello@dik.se
DIK är facket för alla som arbetar eller studerar inom kultur, kommunikation och kreativ sektor. DIK har cirka 21 000 medlemmar runt om i landet och ingår i Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. DIK är partipolitiskt obundet.