Skola gjorde inte tillräckligt för att stoppa trakasserier

En gymnasieskola i Värmland gjorde inte tillräckligt för att stoppa de sexuella trakasserier som en elev på skolan blev utsatt för. Värmlands tingsrätt dömer därför skolan att betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

Den unga kvinnan gick ett yrkesinriktat program på gymnasiet. Hösten 2009 och våren 2010 blev hon upprepade gånger utsatt för sexuella trakasserier från en man som gick på samma gymnasieprogram.

Skolans rektor höll samtal med eleven som utförde trakasserierna, men det gjordes inte någon uppföljning om trakasserierna upphörde efter det, och det finns inte heller någon dokumentation över de åtgärder som vidtagits.

Genom att inte på ett samlat och strukturerat sätt utreda de händelser som påtalades av eleven har skolan enligt tingsrätten brustit i sin utredningsskyldighet. Skolan har också brustit i sin skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.

Enligt ett expertutlåtande som DO har hänvisat till visar forskning att det är vanligt att skulden för sexuella trakasserier läggs på den trakasserade och att denna anklagas för att ha varit passiv även om han eller hon tvärtom aktivt har anmält händelserna. Elever som kränker betraktas däremot ofta som barnsliga, omogna och busiga, i synnerhet när det handlar om pojkar eftersom det är en vanlig föreställning om kön.

ANM 2010/1421

Fakta:
Enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen är en utbildningsanordnare som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier skyldig att utreda omständigheterna och att vidta åtgärder som förhindrar trakasserier i framtiden.

Trakasserier är enligt 1 kap. 4 § tredje punkten i diskrimineringslagen ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, till exempel etnisk tillhörighet. Sexuella trakasserier är enligt fjärde punkten samma paragraf ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

DO: s presstjänst, tfn 08- 120 20 710.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. DO övervakar också att föräldraledighetslagen följs och att föräldralediga inte blir sämre behandlade på jobbet.

Taggar: