Så påverkar ensilageproduktionen en hållbar utveckling - Plasten spelar liten roll i miljöpåverkan

Många lantbrukare och ensilageproducenter tror att plastanvändningen vid ensilageproduktion har stor miljöpåverkan. Men forskning från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, visar att plasten har en mycket liten påverkan på miljön. Det är istället själva vallodlingen och hur väl man tar hand om skörden som är avgörande ur ett hållbar utvecklings-perspektiv.

Ingrid Strid, forskare vid SLU, har studerat hur ensilageproduktionen påverkar miljön och energianvändningen i en livscykelanalys av hela processen vid tillverkning av ensilage. Rapporten visar att för växthuseffekt, försurning och övergödning är vallodlingen, till och med skördemogen vall på rot, den helt dominerande källan, 79-98%, jämfört med den efterföljande ensilagehanteringskedjan. För energianvändningen har dock ensilagehanteringskedjan större betydelse, vallodlingen står då för bara ca 35 procent.

-          Rapporten visar även att förlusterna har stor betydelse för ensilageproduktionssystemens miljöpåverkan. Det innebär att en viktig faktor för att minska den totala miljöpåverkan och få en bra ekonomi i produktionen är att optimera ensilagehanteringen så att svinnet blir så litet som möjligt, säger Ingrid Strid.

En vanlig föreställning är att plasten som används vid ensilageproduktion spelar en stor roll för miljöpåverkan. Rapporten visar på motsatsen; plasten spelar en mycket liten roll. Istället handlar det om att på bästa sätt skydda ensilaget och därmed minska förlusterna och få en så stor och högkvalitativ skörd som möjligt.

-          Om det krävs ett extra lager av plast för att få ut maximal volym och kvalitet så är plastförbrukningen försumbar vad gäller miljöpåverkan, fortsätter Ingrid Strid.

Enligt Svepretur, som återvinner lantbruksplast, återvinns idag 91 procent av den lantbruksplast som köps och blir till olika nya plastprodukter. Plasten fraktas först från gården till uppsamlingsställen i Sverige och sedan oftast till Asien vilket självklart innebär viss miljöpåverkan. Men även med detta inräknat återficks 57 procent av ensilageplastens energi-insats genom materialåtervinning enligt rapporten från SLU, under förutsättning att all insamlad plast kunde ersätta ny plast.

-          Det är av allra högsta vikt för oss i början av värdekedjan att helt och fullt förstå hela livscykeln för våra produkter, säger Celso Magri, Marketing Group Manager, Dow Europé GmbH. Studier som denna visar verkligen vikten av miljömässig hållbarhet och ger oss möjlighet att vara medvetna om och fokusera på miljöhänsynen i värdekedjan.

Något som förvånar i resultatet är den relativt stora energianvändningen för produktion av ensileringsmedel: 17 procent för rundbal, 23 procent för tornsilo respektive 28 procent för plansilo. Att andelen är högst för plansilo beror främst på att ju blötare ensilaget är desto mer syra krävs.

Ytterligare en intressant slutsats är att även livslängden på framförallt tornsilo (som tillverkas av resurskrävande metall) påverkar miljöbelastningen. Ju längre livslängd desto mindre miljöbelastning.

Se nedan för statistik kring dels återvunnen plast och dels vallodlingens påverkan vad gäller miljön och energianvändning.

Andel insamlad lantbruksplast i Sverige sedan 2007:

Deklarerad volym              Insamlad volym

lantbruksplast                    lantbruksplast

2007     17 800 ton             15 000 ton

2008     18 400 ton             15 650 ton

2009     17 450 ton             15 750 ton

2010     19 300 ton             16 300 ton

2011     18 800 ton             17 200 ton

Av insamlat material har ca 90 % materialåtervunnits.

Vallodlings andel av ensilagets totala miljöpåverkan

För mer information kring rapporten vänligen kontakta:
Ingrid Strid, Biträdande forskare, Institutionen för energi och teknik, SLU  
Tel: +46 18 671559   E-mail: ingrid.strid@slu.se

For more information about DOW Chemicals, please contact:
George Gerostathopoulos
Dow Europe GmbH
+41 44 728 20 97
ggerostathopoulos@dow.com

For more editorial information, please contact:
Christina Terfors
Prat PR | Porter Novelli
+46 709 609 300
christina.terfors@prat.se

About Dow
Företaget knyter samman kemi och innovation med principerna om hållbar utveckling för att bidra till arbetet med att lösa några av vår världs svåraste problem, till exempel behovet av rent vatten, energiproduktion, energibesparingar och att öka produktiviteten inom jordbruket. Dows diversifierade, branschledande affärsverksamhet inom områdena specialkemikalier, avancerade teknologier, jordbrukskemikalier och vårt affärsområde specialplaster, erbjuder ett brett urval teknikbaserade produkter och lösningar åt  våra kunder. Företaget finns i cirka 160 länder och i sektorer med stor tillväxt, som elektronik, vatten, energi, färg och jordbruk. År 2011 omsatte Dow 60 miljarder dollar och hade 52 000 anställda runt om i världen. Företagets mer än 5 000 produkter tillverkas på 197 anläggningar i 36 länder. Hänvisningar till ”Dow” eller ”Företaget” avser The Dow Chemical Company och dess helägda dotterbolag om inte annat uttryckligen anges. Mer information om Dow finns på www.dow.com

Taggar: