David Dencik spelar huvudrollen i Mattias Anderssons nytolkning av Idioten

Den 22 oktober är det premiär för Idioten av Fjodor Dostojevskij i omarbetning och regi av Mattias Andersson. I rollerna bland andra David Dencik, Melinda Kinnaman och Björn Bengtsson.

Furst Mysjkin är en godhjärtad person. Han tänker alltid på andras bästa, möter alla med förståelse. Inte konstigt att hans omgivning blir provocerad. Är han i själva verket efterbliven? Eller har han en dold agenda? Och är det egentligen godhet att visa generositet och dela med sig om man är född privilegierad?

Mattias Andersson tar avstamp i Fjodor Dostojevskijs klassiker Idioten för att undersöka vilken relevans romanens etiska, politiska och existentiella frågeställningar har i vår samtid. En polyfoni av röster och texter från 1869 till 2015 skapar ett scenkonstverk om godhetens problematik och provokation.

– Jag vill skapa ett helt samtida samtal med publiken om begreppet godhet. När vi visar upp en mellanmänsklig handling av godhet på scen, till exempel att någon hjälper en annan människa, skänker bort av sin egendom, bemöter aggression med mildhet eller öppnar sitt hem för en annan, så startar det olika reaktioner. Många ser det som hopp om människans förmåga till altruistisk empati. Andra vill omedelbart problematisera att hjälparen egentligen är ute efter egen vinning. En tredje att personen gör detta enbart för att iscensätta sin persona som "god människa". En fjärde kallar det korkad naivitet. Och dessa reaktioner och perspektiv på godheten hoppas jag blir synkrona med vår skiftande blick på Furst Mysjkin genom föreställningen, säger Mattias Andersson.

Furst Mysjkin spelas här av David Dencik. Han medverkade i ett flertal uppsättningar på Dramaten 2000-2007 och har därefter medverkat i en lång rad filmer och tv-serier som Tinker Tailor Soldier Spy, The Girl with the Dragon Tattoo och Gentlemen.

– De flesta som läst Idioten minns ofta första kapitlet i boken tydligast. Antagligen eftersom de aldrig kom längre. Där berättas det om Furst Mysjkin, hur han efter många år i utlandet återvänder hem till St. Petersburg, på tåget från Polen. Dagen innan kollationeringen befann jag mig för ovanlighetens skull just på tåget från Köpenhamn till Stockholm. Plötsligt slog det mig hur livet och konsten (återigen) sammanföll. Likt Mysjkin återvänder jag nu också ”hem” efter flera år i utlandet, efter flera år utan att stå på scen. Hem, inte bara till Stockholm, inte bara till scenen, men även ”hem” till Dramaten, där jag befann mig under många år i vad som känns som en helt annan tid i mitt eget liv. Likt Mysjkin kan jag känna mig främmande inför denna återkomst, likt Mysjkin känns det både bekant och obekant på en och samma gång. Olikt Mysjkins öde, kan jag bara hoppas på att det inte blir min undergång, säger David Dencik.

Mattias Andersson började undersöka begreppet godhet i den hyllade Acts of Goodness på Backa Teater, en pjäs som också har gästat Dramaten. Han har tidigare satt upp Dostojevskijs Brott och straff 2007 på Backa Teater, en uppsättning som spelade för utsålda hus 150 gånger och lovordades av publik och kritiker, samt tilldelades en mängd priser. På Dramaten hade Mattias Anderssons The Mental States of Sweden urpremiär hösten 2013, en pjäs helt baserad på intervjuer med människor boende i Sverige.

Textade föreställningar den 14 och 24 november

Medverkande
Furst Mysjkin David Dencik
Ardalion Carl Magnus Dellow
Ganja Ardalan Esmaili
Varja Ellen Jelinek
Adelaida Melinda Kinnaman
Aleksandra Tanja Lorentzon
Totskij Per Mattsson
Nastasia Marall Nasiri
Lizavjeta Marie Richardson
Ivan Andreas Rothlin Svensson
Aglaja Jennie Silfverhjelm
Nina Kicki Bramberg
Rogozjin Björn Bengtsson
Ippolit Alexej Manvelov

Dramatisering och regi Mattias Andersson
Scenografi och kostym Ulla Kassius
Ljus Charlie Åström
Peruk och mask Linda Hyllengren, Nathalie Pujol
Komposition och ljuddesign Anna Sóley Tryggvadóttir
Premiär 22 oktober, Stora scenen

Dramaten&

Introduktion till Idioten
Kom en stund innan, och få reda på lite mer. Dramaturgen Emma Meyer Dunér berättar om Idioten av Fjodor Dostojevskij/Mattias Andersson. Fri entré, begränsat antal platser.
12 nov, 29 nov samt 15 dec, 30 minuter innan föreställningen, Marmorfoajén
 
Samtal efter Idioten, med Mattias Andersson
Med regissören Mattias Andersson och scenografen Ulla Kassius, som har ett långt samarbete bakom sig. Här berättar de om sitt okonventionella sätt att arbeta fram en föreställning. Med i samtalet är skådespelaren David Dencik. Dramaturg Emma Meyer-Dunér leder samtalet.
15 november, 15 min efter föreställningen, Marmorfoajén. Fri entré.

För mer information:

Emma Englund
Pressansvarig (vik)
08-6656175
0703-726175
emma.englund@dramaten.se

Taggar:

Om oss

”Dramaten är Sveriges nationalscen med ansvar att framföra såväl den klassiska dramatiken som nyskriven svensk och utländsk dramatik.1788 grundades Dramaten av Gustav III och Dramatenhuset vid Nybroplan invigdes 1908.Varje år spelar Dramaten cirka 1000 föreställningar för drygt 250 000 personer på sju egna scener samt på turné. Teaterchef är Eirik Stubø. Teatern har omkring 330 årsanställda varav cirka 90 skådespelare. Dramaten är ett statligt aktiebolag som leds av en styrelse utsedd av regeringen.”

Dokument & länkar

Citat

Jag vill skapa ett helt samtida samtal med publiken om begreppet godhet. När vi visar upp en mellanmänsklig handling av godhet på scen, till exempel att någon hjälper en annan människa, skänker bort av sin egendom, bemöter aggression med mildhet eller öppnar sitt hem för en annan, så startar det olika reaktioner. Många ser det som hopp om människans förmåga till altruistisk empati. Andra vill omedelbart problematisera att hjälparen egentligen är ute efter egen vinning. En tredje att personen gör detta enbart för att iscensätta sin persona som
Regissör Mattias Andersson
De flesta som läst Idioten minns ofta första kapitlet i boken tydligast. Antagligen eftersom de aldrig kom längre. Där berättas det om Furst Mysjkin, hur han efter många år i utlandet återvänder hem till St. Petersburg, på tåget från Polen. Dagen innan kollationeringen befann jag mig för ovanlighetens skull just på tåget från Köpenhamn till Stockholm. Plötsligt slog det mig hur livet och konsten (återigen) sammanföll. Likt Mysjkin återvänder jag nu också ”hem” efter flera år i utlandet, efter flera år utan att stå på scen. Hem, inte bara till Stockholm, inte bara till scenen, men även ”hem” till Dramaten, där jag befann mig under många år i vad som känns som en helt annan tid i mitt eget liv. Likt Mysjkin kan jag känna mig främmande inför denna återkomst, likt Mysjkin känns det både bekant och obekant på en och samma gång. Olikt Mysjkins öde, kan jag bara hoppas på att det inte blir min undergång
David Dencik