Därför blir vi irrationella i julklappsjakten - och tar smällen i januari

Report this content

Nya siffror från Visa visar att svenskar håller hårt i plånboken i januari och konsumerar hela elva procent mindre än en genomsnittlig månad – en stor skillnad mot december som är årets shoppingmånad. ”Många agerar alltför kortsiktigt i december och tänker inte på att de får ta smällen i januari”, säger Alexander Rozental, legitimerad psykolog.

Stockholm, 2 december 2014 – Den 23 december beräknas vara den dag som den svenska julhandeln når sin topp, enligt ny statistik från Visa [1]. På nätet nås kulmen knappt två veckor tidigare, den 10 december. Siffrorna visar också att just december är den mest konsumtionsintensiva månaden på året då vi spenderar i snitt 14 procent mer än en vanlig månad. I januari går konsumtionen istället ner med 11 procent jämfört med en genomsnittlig månad.

– I Sverige verkar vi vara ute i sista minuten med vår julshopping och risken är att vi stresshoppar alltifrån klappar till gran. Att januarikonsumtionen dessutom är betydligt lägre än snittet bekräftar återigen januari som ”årets fattigaste månad”. Vi önskar att konsumenterna tar kontroll över sin ekonomi och därmed kan göra januari till en roligare månad. Att betala med kort kan vara ett sätt få bättre kontroll över ekonomin, säger Christina Lind, Sverigechef för Visa.

Bekvämlighet och snabba lösningar kan ge konsekvenser i januari
Av de svenskar som handlar sina julklappar på nätet med faktura uppger var femte att de gör det för att slippa resa sig ur soffan, enligt en undersökning som Visa beställt av TNS Sifo. Att inte orka resa sig ur soffan är vanligast i åldersgruppen 16 till 34 år, där en tredjedel (36 procent) uppger det som skäl. Det är också den åldersgrupp som främst upplever att de skulle behöva spara inför julen för att slippa snåla i januari (23 procent).

– Att försöka hitta snabba lösningar och blunda för smällen i januari är vanligt. Det hänger ihop med att vi människor lägger större vikt vid omgående resultat än långsiktiga konsekvenser. Under julhandeln riskerar vi även att bli stressade och fatta beslut som inte är så genomtänkta. Vår kropp kan då reagera som om vi stod inför ett reellt hot och agera mindre övervägt – det är bättre att köpa första bästa julklapp för att sedan fly fältet. Att julhandla på faktura är ett tydligt exempel på detta. Siktet är inställt på att lösa problemet för stunden, inte att tänka igenom vad det kan leda till längre fram. Med några små åtgärder och bättre planering kan vi dock lära oss att hantera vår kortsiktighet och göra val som är mer långsiktiga, säger Alexander Rozental, legitimerad psykolog.

Nästan en av fem skulle behöva en julkassa för att inte snåla i januari

  • Bara en av tjugo (5 %) uppger att de sparar regelbundet till en julkassa
  • Samtidigt uppger nästan en av fem (18 %) att de känner att de skulle behöva spara till en julkassa för att inte behöva snåla i januari
  • Särskilt vanligt är det bland kvinnor att känna ett behov av att spara till en julkassa, skillnaden mot män är 22 % mot 13 %

Psykologifabrikens tre tips för att undvika de psykologiska fallgroparna [2]

  • Skapa goda förutsättningar för beslutsögonblicket. Planera in en stund helt ägnad åt julklappsbeslut, och se till att miljön är både avkopplande och lugn så undviker du att det emotionella System 1-tänkandet styr. Genom att dessutom planera in din julklappsstund tillsammans med en kompis över en trevlig fika eller en god brunch kan göra att själva planeringen bli något du ser fram emot, i stället för något du skjuter upp in i det sista. Att bestämma vad du ska köpa för julklappar tillsammans med någon annan innebär ju dessutom att ni kan byta idéer med varandra, och om ni beställer klappar över nätet kan ni slippa hetsen på stan helt och hållet.
     
  • Inför konsekvenser som ligger nära i tid. Gör en totalbudget för hur mycket pengar du kan lägga på julklappar och summera ihop allt du köper. På så vis blir de ekonomiska konsekvenserna av inköpen tydliga omedelbart, i stället för först i januari. Bestäm också en belöning till dig själv, något som du kan unna dig om du klarar av att hålla budgeten - på så vis får du också en snabb positiv konsekvens av att hålla koll på ekonomin.
     
  • Gör riktiga beräkningar i stället för att använda hjärnans tumregler. Genom att definiera delsummor i din budget får du koll på ungefär hur mycket varje julklapp får kosta, då blir det också lättare att undvika vilseledande tumregler. Den där tröjan som skulle passa utmärkt till kusinen i julklapp och som är på 30 % rabatt är kanske inte någon ”bra deal” om den fortfarande kostar dubbelt så mycket som du budgeterat för.

Om undersökningen
Undersökningen baseras på två olika studier som genomfördes av TNS Sifo i november 2014. Den första gjordes med 1660 respondenter, den andra med 1161 respondenter. Båda undersökningarna gjordes i TNS Sifos webbpanel med slumpmässigt rekryterade respondenter i åldern 16-80 år. Panelen är riksrepresentativ.

[1] Beräknat på kortköp mellan oktober 2013 och september 2014.

[2] Från rapporten ”Julhandels psykologi – så fattar du klokare beslut i julklappsjakten” av Psykologifabriken beställd av Visa.

Presskontakt, Visa Europe Sverige
Edelman Deportivo
Tel: 073-934 31 55
Rosalin.ornefalk@edelmandeportivo.com

Om Visa Europe
Visa Europe är ett företag som tillhandahåller betalningsteknologi och som ägs och styrs av medlemsbanker och andra betaltjänstleverantörer från 37 länder runtom i Europa.

Visa Europe är kärnan i ekosystemet av betalningar och möjliggör för miljontals europeiska konsumenter, företag och myndigheter att genomföra elektroniska betalningar. Medlemmarna ansvarar för att tillhandahålla kort, ansluta detaljhandlare och fatta beslut kring avgifter som rör kortanvändare och handlare. Visa Europe är också den största aktören som processar transaktioner och ansvarar för att bearbeta mer än 16 miljarder transaktioner årligen – med en hastighet på som mest 1580 transaktioner per sekund.

Det finns mer än 500 miljoner Visakort i Europa och 1 av varje 6,5 euro som spenderas i Europa är just med ett Visakort. Den totala omsättningen på Visakort överstiger 2 triljoner årligen, med 1,4 triljoner euro spenderade genom point-of-sale.

Sedan 2004 är Visa Europe frikopplat från Visa Inc. och inkorporerat i Storbritannien, med en exklusiv, oåterkallelig, evig licens i Europa. Båda företagen jobbar in partnerskap för att möjliggöra globala betalningar med Visa i mer än 200 länder världen över.

För mer information, besök www.visa.se och @VisaEuropeNews

Taggar:

Dokument & länkar