Kunskapstavlan® hyllar det svenska kulturarvet i ny kollektion - Made In Sweden

Sedan 2016 har Kunskapstavlan® gjort kunskap till en naturligt närvarande del av hemmet. Nu släpps kollektionen Made In Sweden - en helt ny serie tavlor som hyllar och sätter nytt ljus på vårt svenska kulturarv.  

 - För mig personligen betyder vårt svenska kulturarv väldigt mycket. Det är vår historia och vårt arv.  Det finns så många skatter därute som förtjänar våra blickar, förståelse och respekt. Med kollektionen MadeIn Sweden vill vi skapa en ny scen för vårt svenska kulturarv. Vi vill föra berättelsen vidare och visa det vackra vi ser. Vi vill lyfta fram, hylla och ge nytt liv till vårt betydelsefulla arv,  säger Jennie B Lindfors, VD på Kunskapstavlan®. 

Kunskapstavlan® släpper nu de första tavlorna som är startskotten av en rad släpp i samma anda. Första delen är inspirerad och tagen från Dalarna där grundaren Jennie själv är uppvuxen. 

 ​​​​​​- Det föll sig naturligt att låta kollektionen ta sin början i Dalarna där jag är uppvuxen. Att få uppmärksamma det vackra kulturarv jag själv vuxit upp med och dessutom få möjlighet att lyfta historien bakom - är en ära, fortsätter Jennie. 

I det första släppet finns motiven Dalahästen, Kurbits, Falu Rödfärg och Dalsömmar. 

 
Kollektionen Made In Sweden finns att köpa på www.Kunskapstavlan.se. 

Kostnad utan ram:  

Dalahästen 50x70 cm; 499 kr 

Kurbits 40x50 cm; 379 kr 

Falu Rödfärg 40x50 cm; 379 kr 

Dalsömmar (ett par) 30x40 cm; 499 kr  

Mer om varje motiv; 

DALAHÄSTEN Hästen – har genom tiderna varit ovärderlig och betydelsefull, både som levande djur och symbol. Det sägs att i Dalarna hade den en alldeles särskild plats i människors liv. I samband med Sveriges kristnande försökte kyrkan bekämpa allt som förknippades med den tidigare asatron, däribland hästen, men i norra Dalarna behöll hästen trots det sin särställning.  
 
Hästen var en trogen vän och arbetskamrat i jord- och skogsbruket och senare i gruvorna. För många män innebar arbetet långa perioder hemifrån. Det sägs att det var på kvällarna i brasans värmande sken, som man började tälja små trähästar till sin trogna arbetskamraters ära. Dessa små trähästar var starten på den i dag klassiska Dalahästen. Dalahästen är idag ett starkt kulturmärke för Sverige, med sin tidlösa klassiska röda färg och små handmålade kurbitsdekorationer. Här är vår tolkning och hyllning till hästen.

KURBITS På 1770-talet rådde svält och missväxt i flera delar av Sverige, Dalarna var ett av de värst drabbade landskapen. Den regerande svenske kungen Gustav III, uppmanade folket att hitta nya sysselsättningar utanför det traditionella jord- och skogsbruket. Det klassiska dalmåleriet såg då dagens ljus och kurbitsen blev snabbt en central del i dessa målningar. Det sägs att inspirationen till Kurbitsen föddes när arbetare från Dalarna, under sina arbetsresor till välbärgade hem i Mälardalen, inspirerades av de vackra holländska blomsterdekorationer som ofta prydde kakelplattorna i köken. Utvecklingen i hemmen, såsom större fönster för mer ljus samt inbyggda rökgångar för mindre sot, gjorde att de särpräglade dalmålningarna spred sig än mer, som vägg- och möbeldekorationer. 

FALU RÖDFÄRG Historien börjar på 1500-talet då den regerande svenske kungen Johan III önskade ett tak förgyllt med koppar, som på de stora slotten i Europa. Detta visade sig dock vara för dyrt. Lösningen blev att pigmentera taket i ett försök att efterlikna koppar. Färgen togs från Falu Koppargruva och var länge en lyxvara som bara den övre samhällsklassen hade råd med. En bonde hade i bästa fall råd att måla väggen längs med byvägen i Falu Rödfärg. Vid 1800-talets mitt blev färgen tillgänglig för gemene man och de rödfärgade stugorna blev ett vanligt inslag på den svenska landsbygden. Idag är Falu Rödfärg svensk kulturhistoria förevigad som ett färgpigment på burk. 
 
DALSÖMMAR Våra vackra folkdräkter synliggör våra rötter och är symboler för kontakten med det förflutna. Kvinnorna som broderade och sydde dräkterna var idérika och utvecklade själva de olika sömnadsteknikerna för att skapa en identitet för just sin byggd. Det är därför möjligt att se varifrån de olika folkdräkterna kommer genom att titta på de sömmar som använts. Sömmarna fick ofta sitt namn efter de orter och landskap där de använts flitigast. Dalkullorna spenderade timmar med att sy och brodera på de olika dräkterna, som många även bar till vardags då de unika folkdräkterna hade en stor betydelse för allmogen i Dalarna. 
 

För ytterligare information och utlån, vänligen kontakta: 

EKPR & Kommunikation │Telefon: 08-667 22 06 │E-mail: info@ekpr.com 

Taggar: