Ekonomisk vårprognos 2022: Den ryska invasionen testar EU:s ekonomiska motståndskraft

Före krigsutbrottet såg EU-ekonomin ut att gå mot en långvarig och stark tillväxt. Den ryska invasionen av Ukraina har dock medfört nya utmaningar i ett läge där unionen just börjat återhämta sig från de ekonomiska effekterna av pandemin. Kriget spär på uppåttrycket på råvarupriserna, orsakar nya störningar i försörjningskedjorna och leder till ökad osäkerhet, vilket förstärker den motvind för tillväxten som tidigare förväntades avta. Europeiska kommissionen har därför skrivit ned EU:s tillväxtutsikter och skrivit upp sin inflationsprognos.

Långsammare tillväxttakt i tilltagande motvind till följd av kriget

BNP-utvecklingen i EU förväntas vara fortsatt positiv under prognosperioden, vilket dels beror på att samhällena åter har öppnat upp efter nedstängningarna, dels på de kraftfulla politiska åtgärder som vidtogs för att hålla uppe tillväxten under pandemin. Den privata konsumtionen gynnas av återupptagandet av kontaktintensiva tjänster, ett starkt och allt ljusare läge på arbetsmarknaden, en lägre ackumulering av sparande samt finanspolitiska åtgärder för att mildra effekten av stigande energipriser. Investeringar kommer att främjas genom ett maximalt utnyttjande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och av genomförandet av reformagendan i samband med detta.

Den reala BNP-tillväxten i både EU och euroområdet beräknas nu uppgå till 2,7 % 2022 och 2,3 % 2023, vilket är en minskning från 4,0 % respektive 2,8 % (2,7 % i euroområdet) i interimsprognosen vintern 2022. Försämringen 2022 måste ses mot bakgrund av den starka tillväxttakt våren och sommaren 2021 som höjde den årliga tillväxttakten för detta år med cirka 2 procentenheter. Produktionstillväxten för innevarande år har skrivits ned från 2,1 % till 0,8 %.

Det är framför allt priserna på energiråvaror som påverkar både den globala ekonomin och EU-ekonomin. Även om de hade stigit rejält redan före kriget – från de låga nivåer som noterades under pandemin – har osäkerheten kring försörjningskedjorna både pressat upp priserna och ökat deras volatilitet. Detsamma gäller priserna på livsmedel och andra basvaror och tjänster, där hushållens köpkraft minskar.

Avbrott i logistik- och försörjningskedjor till följd av kriget, samt stigande kostnader för ett stort antal insatsråvaror, förstärker de störningar i den globala handeln som orsakas av att drastiska smittbegränsningsåtgärder fortfarande är i kraft i delar av Kina, vilket drar ned produktionstillväxten.

Energipriserna driver upp inflationen till rekordhöga nivåer

Inflationen har stigit allt snabbare sedan början av 2021. Från en nivå på 4,6 % sista kvartalet 2021 jämfört med motsvarande period året innan steg inflationen till 6,1 % första kvartalet 2022. I euroområdet steg inflationen i april till 7,5 %, vilket är den högsta takten i EMU:s historia.

Inflationen i euroområdet beräknas uppgå till 6,1 % år 2022 och därefter sjunka till 2,7 % 2023. För 2022 som helhet är detta en betydande uppskrivning jämfört med interimsprognosen vintern 2022 (3,5 %). Inflationen förväntas nå en topp på 6,9 % andra kvartalet i år och därefter sjunka gradvis. I EU förväntas inflationen öka från 2,9 % 2021 till 6,8 % 2022 och därefter sjunka till 3,2 % 2023. Den genomsnittliga kärninflationen beräknas ligga över 3 % år 2022 och 2023 i både EU och euroområdet.

Stark arbetsmarknad som fortsätter att förbättras

Arbetsmarknaden går in i denna nya kris med ett starkt utgångsläge. Under 2021 skapades mer än 5,2 miljoner arbetstillfällen i EU-ekonomin som lockade nästan 3,5 miljoner människor att träda in på arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa minskade dessutom med nästan 1,8 miljoner människor. I slutet av 2021 sjönk arbetslösheten till nivåer som var lägre än tidigare de lägstanivåer som tidigare noterats.

Arbetsmarknadsläget ser ut att förbättras ytterligare. Sysselsättningen i EU beräknas öka med 1,2 % i år, även om denna årstakt delvis har sin förklaring i den starka utvecklingen under andra halvåret 2021. Människor som kommit till EU sedan de flytt kriget i Ukraina förväntas efterhand ta sig in på arbetsmarknaderna, men de konkreta effekter av detta kommer att synas först från och med nästa år.

Arbetslösheten beräknas minska ytterligare, till 6,7 % i år och 6,5 % under 2023 i EU och till 7,3 % respektive 7,0 % under 2022 respektive 2023 i euroområdet.

Offentliga underskott fortsätter att minska men de krigsrelaterade kostnaderna stiger

Trots kostnaderna för åtgärder för att mildra effekterna av höga energipriser och för att hjälpa människor som flytt från Ukraina kommer det samlade offentliga underskottet i EU att minska ytterligare under 2022 och 2023 i takt med att de tillfälliga stödåtgärderna med anledning av covid-19 upphör. Från en nivå på 4,7 % av BNP 2021 beräknas underskottet i EU minska till 3,6 % av BNP 2022 och 2,5 % 2023 (3,7 % och 2,5 % i euroområdet).

EU:s samlade skuldkvot minskade under 2021 till omkring 90 % (97 % i euroområdet) från en historisk rekordnivå på nästan 92 % av BNP 2020 (nästan 100 % i euroområdet) och beräknas minska till omkring 87 % 2022 och 85 % 2023 (95 % respektive 93 % i euroområdet), vilket fortfarande är högre än nivån före covid-19.

Osäkerhet och risker beror på krigets utveckling

Riskerna för prognosen över den ekonomiska aktiviteten och inflationen är starkt beroende av krigets utveckling och framför allt dess inverkan på energimarknaderna.

Med tanke på det mycket osäkra läget åtföljs grundprognosen av en modellbaserad scenarioanalys som simulerar effekterna av högre energiråvarupriser och ett totalt stopp av gasleveranserna från Ryssland. I det sistnämnda, mer allvarliga, scenariot skulle BNP-tillväxten vara omkring 2,5 procentenheter respektive 1 procentenhet lägre än prognosens grundscenario för 2022 respektive 2023, medan inflationen skulle stiga med 3 procentenheter 2022 och med mer än 1 procentenhet 2023 jämfört med grundprognosen.

Utöver sådana potentiella störningar i energiförsörjningen kan problem i försörjningskedjorna som är värre än väntat eller nya prisökningar på andra råvaror än energi, framför allt livsmedel, dra ned tillväxten ytterligare och driva upp priserna. Om den importerade inflationen får större följdeffekter än väntat kan detta förstärka stagflationskrafterna. Ett starkt inflationstryck medför också ökade risker för finansieringsvillkoren. Covid-19 fortsätter avslutningsvis att utgöra en riskfaktor.

Förutom dessa omedelbara risker leder den ryska invasionen av Ukraina till brutna ekonomiska förbindelser med Ryssland, vilket kommer att få konsekvenser som i detta skede är svåra att överblicka.

Uttalanden av kommissionärer:

– Det råder ingen tvekan om att EU-ekonomin går igenom en besvärlig period till följd av Rysslands krig mot Ukraina och vi har därför skrivit ned vår prognos, säger Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande med ansvar för en ekonomi för människor. Den absolut största negativa faktorn är den kraftiga prisstegring på energivaror som driver upp inflationen till rekordnivåer och sätter press på Europas företag och hushåll. Även om tillväxten kommer att fortsätta att stiga i år och nästa kommer den att vara betydligt lägre än vad som tidigare förväntats. Osäkerheten och riskerna för utsikterna kommer att vara höga så länge Rysslands aggression fortsätter. Det finns dock en del positiva faktorer som gör att vi kan rida ut den här krisen. Våra ekonomiska fundamenta är starka: innan kriget började hade EU:s ekonomi slagit in på en utvecklingsbana mot stark återhämtning och tillväxt. Fler arbetstillfällen skapas i EU:s ekonomi, vilket lockar fler människor till arbetsmarknaden och håller arbetslösheten på en låg nivå. Och i takt med att medlemsstaterna genomför sina återhämtnings- och resiliensplaner fullt ut kommer detta att ge en välbehövlig skjuts åt vår ekonomiska styrka.

– Den ryska invasionen av Ukraina orsakar outsägligt lidande och förstörelse, men bromsar också Europas ekonomiska återhämtning, säger Paolo Gentiloni, kommissionär med ansvar för ekonomi. Kriget har lett till kraftigt stigande energipriser och ytterligare störningar i försörjningskedjor, vilket gör att inflationen nu ser ut att bli högre under en längre period. Förra årets starka ekonomiska återhämtning kommer att ha en kvardröjande positiv effekt på tillväxttakten i år. En stark arbetsmarknad, att samhällena öppnat upp igen efter pandemin och NextGenerationEU bör ge ytterligare draghjälp till våra ekonomier och bidra till att minska offentliga skuld- och underskottsnivåer. Denna prognos omgärdas dock av stor osäkerhet och risker som är nära kopplade till utvecklingen av Rysslands krigföring. Andra scenarier är möjliga där tillväxten blir lägre och inflationen högre än vad vi räknar med i dag.

Bakgrund

Denna prognos är baserad på ett antal tekniska antaganden rörande växelkurser, räntor och råvarupriser med brytdatum den 29 april. För alla andra inkommande uppgifter, t.ex. antaganden om regeringarnas politik, beaktas i denna prognos information som inkommit fram till och med den 29 april. Om ingen politisk kursändring har aviserats eller beskrivits tillräckligt utförligt bygger beräkningarna på antagandet att politiken kommer att vara oförändrad.

EU-kommissionen publicerar två utförliga prognoser (vår och höst) och två interimsprognoser (vinter och sommar) varje år. Interimsprognoserna omfattar årlig och kvartalsvis BNP-utveckling, samt inflationstakt innevarande och nästa år för enskilda EU-länder samt aggregerade siffror för EU respektive euroområdet.

BNP- och inflationsberäkningarna kommer att uppdateras i EU-kommissionens ekonomiska sommarprognos 2022 som är planerad till juli 2022.

Läs mer

Hela dokumentet: Ekonomisk vårprognos 2022

Följ Valdis Dombrovskis på Twitter: @VDombrovskis

Följ Paolo Gentiloni på Twitter: @PaoloGentiloni

Följ GD ECFIN på Twitter: @ecfin

Presskontakter:

Maria BLÄSSAR
Chef för avdelningen för press, media och informationsnätverk
+46 (0) 739-315430
maria.blassar@ec.europa.eu

Veerle NUYTS
+32 2 299 63 02
Veerle.NUYTS@ec.europa.eu

Andrea MASINI
+32 2 299 15 19
andrea.masini@ec.europa.eu

Tommaso ALBERINI
+32 2 295 70 10
Tommaso.ALBERINI@ec.europa.eu

Taggar: