Europeiska planeringsterminens höstpaket – stöd till en varaktig och inkluderande återhämtning i ett läge med stor osäkerhet
I dag lägger EU-kommissionen fram Europeiska planeringsterminens höstpaket som omfattar yttranden om euroländernas budgetförslag för 2021 och rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet. Paketet är den andra etappen i 2021 års omgång av Europeiska planeringsterminen, som inleddes i september med den årliga strategin för hållbar tillväxt där begreppet konkurrenskraftig hållbarhet står i centrum. Den årliga strategin innehåller strategiska riktlinjer för medlemsländerna när de ska utarbeta sina återhämtnings- och resiliensplaner och beskriver förhållandet mellan faciliteten för återhämtning och resiliens och planeringsterminen. Till grund för dagens paket ligger den ekonomiska höstprognosen 2020 som tagits fram i en tid av stor osäkerhet. Enligt höstprognosen kommer den ekonomiska chock som coronapandemin har orsakat att leda till att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet och i EU även under 2022 kommer att vara lägre än före pandemin.
Yttranden om euroländernas utkast till budgetplaner
Yttrandena om utkasten till budgetplaner för 2021 tar hänsyn till den pågående folkhälsokrisen, den höga graden av osäkerhet och den djupa konjunkturnedgång som covid-19-utbrottet har lett till. Med tanke på att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul har aktiverats var de finanspolitiska rekommendationer som rådet utfärdade i juli 2020 av ett kvalitativt slag. I dagens yttranden granskas därför särskilt om de planerade stödjande budgetåtgärderna för 2021 är tillfälliga och, om de inte är det, om några kompenserande åtgärder har planerats.
Kommissionen anser att alla planer överlag ligger i linje med rådets rekommendationer från den 20 juli 2020. De flesta åtgärder stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med avsevärd osäkerhet. Vissa åtgärder i Frankrikes, Italiens, Litauens och Slovakiens utkast till budgetplaner verkar inte vara tillfälliga eller matchas av kompenserande åtgärder. Litauen har lämnat in ett budgetförslag som bygger på ett scenario med oförändrad politik och har uppmanats att lämna in ett uppdaterat förslag.
Eftersom Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal och Spanien redan före pandemin hade en hög statsskuld och stora utmaningar i fråga om hållbarheten på medellång sikt är det viktigt att se till att den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt bevaras när länderna vidtar stödjande budgetåtgärder.
Åtgärder enligt stabilitets- och tillväxtpakten när det gäller Rumänien
Rumänien omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott sedan april 2020 eftersom landet överskred fördragets tröskelvärde för underskott 2019. Mot bakgrund av den fortsatta stora osäkerheten på grund av coronapandemin anser kommissionen att inga ytterligare steg ska tas just nu i förfarandet om alltför stora underskott i fråga om Rumänien. Kommissionen ska utvärdera Rumäniens budgetläge igen under våren 2021.
Rekommendationen för euroområdet, rapporten om förvarningsmekanismen och förslaget till en gemensam sysselsättningsrapport
Rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet innehåller skräddarsydda råd till euroländerna om frågor som gäller hur euroområdet fungerar som helhet. I år ger rekommendationen också vägledning om vad euroländerna bör prioritera i sina återhämtnings- och resiliensplaner. Euroländerna uppmanas att se till att deras finanspolitisk är fortsatt stödjande under 2021. De bör lägga om finanspolitiken så att de kan nå en försiktig statsfinansiell ställning på medellång sikt när smittspridningen och de ekonomiska förhållandena tillåter detta. Länderna uppmuntras att stärka sina institutionella ramar och införa prioriterade reformer och investeringar som kan göra euroområdet och medlemsländernas ekonomier mer hållbara och resilienta. Reformerna och investeringarna bör skapa rätt förutsättningar för en ekonomisk återhämtning som är förenlig med den gröna och den digitala omställningen. Enligt rekommendationen måste den ekonomiska och monetära unionen dessutom fullbordas och eurons internationella roll stärkas.
I rapporten om förvarningsmekanismen, som är ett verktyg för att upptäcka potentiella makroekonomiska obalanser, drar kommissionen slutsatsen att medan de makroekonomiska obalanserna höll på att avta före covid-19-utbrottet verkar riskerna för obalanser nu växa i de EU-länder som redan hade obalanser före coronapandemin. I rapporten rekommenderas fördjupade granskningar för att kartlägga och utvärdera hur allvarliga de eventuella makroekonomiska obalanserna är i samma tolv EU-länder som redan konstaterades ha obalanser eller alltför stora obalanser i februari 2020. Det rör sig om Cypern, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Spanien, Sverige och Tyskland.
I förslaget till en gemensam sysselsättningsrapport analyseras coronapandemins effekter på sysselsättningen och den sociala situationen i EU. Coronakrisen har satt stopp för en sex år lång positiv utveckling på arbetsmarknaden. Det totala antalet sysselsatta och förvärvsfrekvensen har fallit avsevärt, även om arbetslösheten bara har ökat måttligt hittills tack vare att länderna snabbt införde system för korttidsarbete och liknande åtgärder. De medlemsländer som redan hade allvarliga samhällsekonomiska problem före pandemin är nu ännu mer utsatta. Vilket genomslag den ekonomiska chocken får på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan branscher och kategorier av arbetstagare. Den sjunkande sysselsättningen har i högre grad drabbat arbetstagare med atypiska anställningsformer. Arbetslösheten bland unga har ökat mer uttalat än i andra åldersgrupper. Andelen unga som varken arbetar eller studerar har ökat kraftigt. Arbetstagare födda utanför EU är också hårt drabbade. Kommissionen ska fortsätta att noga övervaka alla arbetsmarknader och den sociala utvecklingen och regelbundet uppdatera verktyget för bedömning av sysselsättningssituationen och verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet. I 2021 års exceptionella omgång av Europeiska planeringsterminen ska den gemensamma sysselsättningsrapporten dessutom hjälpa EU-länderna att kartlägga vilka områden som bör prioriteras för reformer och investeringar och ingå i deras återhämtnings- och resiliensplaner mot bakgrund av riktlinjerna för sysselsättningen.
Kommissionen är fast besluten att driva en strategi för hållbar tillväxt som ska hjälpa EU och medlemsländerna att nå FN:s mål för hållbar utveckling. I kommissionens arbetsdokument om målen för hållbar utveckling beskrivs kommissionens konkreta arbete för att leva upp till sitt åtagande för hållbar utveckling, agendan 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling.
Rapporten om förstärkt övervakning och rapporterna om övervakningen efter programperiodens slut
I den åttonde rapporten om förstärkt övervakning av Grekland drar man slutsatsen att de grekiska myndigheterna trots de ofördelaktiga omständigheter som coronapandemin orsakat har vidtagit nödvändiga åtgärder för att leva upp till sina åtaganden och har nått resultat när det gäller flera grundläggande reformer. Rapporten kan ligga till grund för Eurogruppens beslut om att frigöra nästa omgång politiskt villkorade skuldåtgärder.
I rapporterna om övervakningen efter programperiodens slut om Cypern, Irland, Portugal och Spanien drar man slutsatsen att ländernas återbetalningsförmåga är god.
Kommissionärernas uttalanden
– I EU pågår nu pandemins andra våg och vi måste byggare vidare på vårt arbete med att stödja varandra i den här stormen, säger kommissionens verkställande vice ordförande Valdis Dombrovskis med ansvar för en ekonomi för människor. Höstpaketet ska styra EU-ekonomierna mot lugnare vatten och ge vägledning för vår gemensamma återhämtning. För att EU ska kunna återta sin plats som en konkurrenskraftig aktör på världsscenen behöver vi målinriktade och tillfälliga finanspolitiska stödåtgärder och väl valda reformer och investeringar som driver på en rättvis och hållbar återhämtning för alla. Det behövs en snabb politisk överenskommelse om faciliteten för återhämtning och resiliens så att den kan tjäna som ett ekonomiskt ankare i stormen. Jag uppmanar alla EU-länder att lägga fast en ambitiös politisk agenda i sina återhämtnings- och resiliensplaner, till gagn för alla.– Länderna måste fortsätta att vidta åtgärder mot krisen och stödja återhämtningen trots att den första uppgången avbröts och stor osäkerhet råder, kommenterar ekonomikommissionär Paolo Gentiloni. De flesta åtgärderna i euroländernas budgetar för 2021 stöder därför helt riktigt den ekonomiska aktiviteten. Men en stark och balanserad återhämtning hänger på att Next Generation EU snabbt kan tas i bruk: för att återställa förtroendet, få fart på investeringarna igen och driva på de genomgripande reformer som krävs för att bevara vår planet, skapa rättvisare samhällen och göra digitaliseringen till en framgång. Därför uppmanar jag EU-länderna att visa stort ansvar gentemot sina egna invånare och alla i EU i denna avgörande stund. Låt oss föra återhämtningsplanen i hamn.
– Coronakrisen har satt stopp för en sex år lång positiv utveckling på arbetsmarknaden. Det har påverkat alla i EU, särskilt de unga och de med tillfälliga eller atypiska anställningar, säger kommissionär Nicolas Schmit med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter. EU ska fortsätta att mobilisera alla tillgängliga resurser och stödja länderna i deras arbete med att mildra krisens samhällsekonomiska konsekvenser. De måste skydda arbetstagarna, bevara jobben och underlätta övergången på arbetsmarknaden till en grön och digital ekonomi. Vi måste satsa på kompetens och vidareutbildning för att underlätta anpassningen till arbetsmarknaden efter coronakrisen. Under en kris är det viktigt att vi når ut till de mest utsatta i samhället och verkligen inriktar oss på att bekämpa fattigdom, exkludering och ojämlikheter.
Nästa steg
Kommissionen uppmanar Eurogruppen och rådet att diskutera paketet och godkänna den vägledning som ges i dag. Kommissionen ser också fram emot en konstruktiv dialog med Europaparlamentet om paketets innehåll och om varje kommande etapp i Europeiska planeringsterminen.
Läs mer
Europeiska planeringsterminens höstpaket 2021: frågor och svar
Meddelande om euroländernas utkast till budgetplaner 2021
Yttranden om euroländernas utkast till budgetplaner
Rekommendationen för euroområdet 2021
Rapport om förvarningsmekanismen 2021
Förslag till gemensam sysselsättningsrapport 2021
Meddelande om Rumäniens finanspolitiska situation
Rapport om övervakningen efter programperiodens slut: Cypern
Rapport om övervakningen efter programperiodens slut: Irland
Rapport om övervakningen efter programperiodens slut: Portugal
Rapport om övervakningen efter programperiodens slut: Spanien
Rapport om förstärkt övervakning: Grekland
Kommissionens arbetsdokument om genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling
Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021
Ekonomisk höstprognos 2020Europeiska planeringsterminen
Presskontakter
Maria BLÄSSAR
Chef för avdelningen för press, media och informationsnätverk
+46 (0)739-315430
maria.blassar@ec.europa.eu
Marta WIECZOREK
+32 2 295 81 97
marta.wieczorek@ec.europa.eu
Enda MCNAMARA
+32 2 296 49 76
fenda.mcnamara@ec.europa.eu
Flora MATTHAES
+32 2 298 39 51
Flora.matthaes@ec.europa.eu
För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post