Första årsrapporten om rättsstatsprincipen i EU

EU-kommissionen lägger i dag fram den första EU-rapporten om rättsstatsprincipen. Rapporten bygger på underlag från alla EU-länder och omfattar både positiv och negativ utveckling i hela EU. Den visar att många EU-länder upprätthåller en hög standard när det gäller rättsstatsprincipen, men att den också utmanas i EU. Rapporten behandlar även relevant utveckling till följd av akutåtgärder som EU-länderna vidtagit på grund av coronakrisen. Den fokuserar på fyra huvudområden med stor betydelse för rättsstatsprincipen: nationella rättssystem, ramar för korruptionsbekämpning, mediemångfald och fria medier och andra institutionella frågor kopplade till de kontroller och motvikter som krävs för ett effektivt system av demokratiska styrelseformer. 

Syftet med rapporten är att komplettera EU:s befintliga verktygslåda med ett nytt förebyggande verktyg och att dra i gång en inkluderande diskussion och en kultur präglad av rättsstatsprincipen i EU. Rapporten bör hjälpa alla EU-länder att undersöka hur utmaningarna kan hanteras och hur de kan dra lärdomar av varandras erfarenheter, och visa hur rättsstatsprincipen kan stärkas ytterligare i full enlighet med nationella konstitutionella system och traditioner.

– Rättsstatsprincipen och våra gemensamma värden är själva grunden för våra samhällen, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. De ingår i vår gemensamma identitet som européer. Rättsstatsprincipen skyddar befolkningen från de mäktigas styre. Vi har väldigt höga standarder för rättsstatsprincipen i EU, men det finns också olika utmaningar. EU-kommissionen kommer att fortsätta att arbeta tillsammans med nationella myndigheter för att hitta lösningar som kan garantera människor deras rättigheter och friheter i vardagen.

– I dag fyller vi en viktig lucka i vår verktygslåda för rättsstatsprincipen, säger EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová, som ansvarar för värden och öppenhet. I den nya rapporten granskar vi för första gången alla EU-länder på samma sätt, för att få en bild av tendenserna vad gäller rättsstatsprincipen och bidra till att förhindra att allvarliga problem uppstår. Alla medborgare förtjänar att ha tillgång till oberoende domare och en mångfald av fria medier och att kunna lita på att deras grundläggande rättigheter skyddas. Endast då kan vi kalla oss en verklig union av demokratier.

– Den nya rapporten om rättsstatsprincipen är inledningen på en öppen och regelbunden dialog med alla EU-länder och ett sätt att utbyta goda vanor och kunna förekomma utmaningar innan de blir fast rotade, säger EU-kommissionär Didier Reynders, som ansvarar för rättsliga frågor. Målet är att skapa en kultur som verkligen präglas av rättsstatsprincipen i hela EU och starta en ordentlig diskussion i medlemsländerna och på EU-nivå.

De viktigaste resultaten vad gäller rättsstatsprincipens situation i EU-länderna

1. Rättssystemet

Ett antal EU-länder håller på att genomföra reformer för att stärka rättsväsendets oberoende och minska den verkställande eller lagstiftande maktens inflytande över rättsväsendet. Det handlar även om EU-länder där rättsväsendets oberoende traditionellt har ansetts vara starkt eller mycket starkt. De landsspecifika analyserna visar att rättsväsendets oberoende fortfarande är ett problem i vissa EU-länder, vilket fått EU-kommissionen att inleda överträdelseförfaranden eller förfaranden enligt artikel 7.1. En utmaning för hela EU är att se till att rättssystemen är anpassade till den digitala tidsåldern, och den rådande pandemin har gett ytterligare impulser för att påskynda de nödvändiga digitala reformerna.

2. Ramen för korruptionsbekämpning

Flera EU-länder har antagit heltäckande strategier för korruptionsbekämpning, medan andra håller på att utarbeta sådana. Det praktiska genomförandet och övervakningen är dock nyckeln till framgång. Många EU-länder har också vidtagit – eller planerar – åtgärder för att stärka sitt förebyggande arbete mot korruption och stärka sin integritetsram. Vissa har också antagit åtgärder för att stärka det straffrättsliga systemets kapacitet att bekämpa korruption. Samtidigt utgör effektiviteten i brottsutredningar, lagföring och domar i korruptionsärenden fortfarande en utmaning i flera EU-länder, och det gäller även korruption på hög nivå.

3. Mediefrihet och mediemångfald

Generellt sett har EU-medborgarna tillgång till fria medier med stor mångfald. Coronapandemin har visat hur viktiga medierna är för att bekämpa desinformation. Rapporten tar dock upp några orosmoment vad gäller effektivitet och tillräckliga resurser samt risken för politisering av mediemyndigheter i vissa EU-länder. Några landsbedömningar tar upp fall av allvarliga orosmoment vad gäller politiskt tryck på medierna. Slutligen utsätts journalister och andra medieaktörer i flera EU-länder för hot och attacker i samband med sitt arbete, även om en del länder också har utvecklat metoder, strukturer och åtgärder för att stödja och skydda journalister.

4. Institutionella kontroller och motvikter

Institutionella kontroller och motvikter är själva kärnan i rättsstatsprincipen. De säkerställer att den makt som utövas av myndigheter är föremål för demokratisk tillsyn. I ett antal EU-länder har konstitutionella reformer inletts för att stärka systemet av kontroller och motvikter. Många EU-länder har också tagit fram systematiska strategier för att involvera berörda parter och säkerställa att strukturreformerna baseras på breda diskussioner i samhället. Samtidigt visar rapporten att en alltför omfattande användning av påskyndad lagstiftning och undantagslagstiftning kan hota rättsstatsprincipen. I hela EU är civilsamhället fortsatt en nyckelaktör när det gäller att försvara rättsstatsprincipen, och i de flesta EU-länder finns gynnsamma och stödjande villkor för civilsamhället. Det finns dock exempel på att civilsamhället i vissa EU-länder möter allvarliga utmaningar till följd av lagstiftning som begränsar tillgången till utländsk finansiering eller smutskastningskampanjer.

Akutåtgärder i samband med coronaviruset

Pandemin pågår fortfarande och flera EU-länder har fortfarande olika krisåtgärder. Rapporten tar upp några av de frågor som uppkommit i de nationella diskussionerna och de rättsliga och politiska reaktionerna på krisen. Exempelvis kan ändringar eller avbrott i de nationella systemens vanliga kontroller och motvikter vara särskilt problematiska för rättsstatsprincipen. Samtidigt finns det flera goda exempel där nationella domstolars beslut eller ombudsmäns agerande påverkat de akutåtgärder som vidtagits i positiv riktning. EU-kommissionen kommer att fortsätta sin övervakning tills akutåtgärderna fasas ut.

Vad händer nu?

Rapporten om rättsstatsprincipen kommer att ligga till grund för en mer omfattande diskussion om rättsstatsprincipen på europeisk och nationell nivå. EU-kommissionen ser fram emot att tillsammans med Europaparlamentet och rådet arbeta med frågor som rör rättsstatsprincipen och anser att rapporten ger en solid grund för det fortsatta interinstitutionella arbetet.

EU-kommissionen uppmanar också de nationella parlamenten och nationella myndigheterna att diskutera rapporten, däribland landskapitlen, och söka stöd från varandra som en uppmuntran till att fortsätta med reformer och få en acceptans för europeisk solidaritet. Berörda nationella aktörer på nationell nivå och EU-nivå bör också engageras.

Baserat på resultatet av dialogen om 2020 års rapport, och med hjälp av de erfarenheter som gjorts under det första året med den europeiska rättsstatsmekanismen, kommer EU-kommissionen att inleda arbetet med 2021 års rapport, med syftet att göra rättsstatsprincipen mer motståndskraftig i våra demokratier.

Bakgrund

Den första årliga rapporten om rättsstatsprincipen är ett av huvudinitiativen i EU-kommissionens arbetsprogram för 2020 och ingår i den övergripande europeiska rättsstatsmekanism som aviserades i kommissionsordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer. Den baseras på en tät dialog med nationella myndigheter och intressenter och analyserar läget i alla EU-länder på objektiv och opartisk grund. Den kvalitativa bedömning som gjorts av EU-kommissionen fokuserar på viktig utveckling sedan januari 2019 och säkerställer ett enhetligt tillvägagångssätt genom att tillämpa samma metod på alla EU-länder – men i proportion till utvecklingen.

Rapporten ingår i den nya årliga cykeln för rättsstatsprincipen – rättsstatsmekanismen. Rättsstatsmekanismen är en årlig cykel för att främja rättsstatsprincipen och förhindra att problem uppstår eller förvärras. Målet är att fokusera på att förbättra förståelsen och medvetenheten om frågorna och viktiga utvecklingsaspekter, samt att identifiera problem och hjälpa EU-länderna att hitta lösningar med stöd av EU-kommissionen och andra EU-länder, liksom intressenter som Venedigkommissionen.

Rättsstatsmekanismens syfte är förebyggande: Den är separat från de andra elementen i EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen och ersätter inte de fördragsbaserade mekanismerna för EU:s hantering av allvarligare rättsstatsrelaterade frågor i EU-länderna. Dessa andra verktyg är t.ex. överträdelseförfaranden och förfarandet för att skydda unionens grundläggande värden enligt artikel 7 i EU-fördraget. Rättsstatsmekanismen skiljer sig också från den föreslagna villkorlighetsordningen som ska skydda EU:s budget i situationer då unionens finansiella intressen kan vara hotade på grund av generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i ett medlemsland.

Läs mer

2020 års rapport om rättsstatsprincipen – situationen i EU

2020 års rapport om rättsstatsprincipen – landsspecifika kapitel

2020 års rapport om rättsstatsprincipen – faktablad

EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen – faktablad

2020 års rapport om rättsstatsprincipen – frågor och svar2020 års rapport om rättsstatsprincipen – webbplats
 

Presskontakter

Maria BLÄSSAR
+46 7393 15430
maria.blassar@ec.europa.eu
 

Christian WIGAND
+32 2 296 22 53
Christian.WIGAND@ec.europa.eu

Kasia KOLANKO
+ 32 2 296 34 44
katarzyna.kolanko@ec.europa.eu

Alice HOBBS
+32 2 298 08 29
Alice.HOBBS1@ec.europa.eu