Glashus i Småland som "tål" att kasta sten i (uppdaterad m foto)

Är det ett fönster eller är det en vägg? Svaret är att det kan vara både och. Eller att fönstret också är en vägg som bär upp ett helt hus. Sedan flera år söker forskare och företag lösningen på hur en glasvägg ska kunna bära upp en byggnad. Och just nu är sökandet, understött av regionala EU-pengar via Tillväxtverket, inne i en fas som i bästa fall kan ge oss den första riktiga ”glasväggen” om något år.

Det började för nästan tio år sedan med ett projekt som leddes av RISE Glas (f d Glafo -glasforskningsinstitutet) i Växjö. Det fortsatte med ett europeiskt projekt där bland annat Sverige, Österrike, Slovenien och Chile deltog.

Och nu ingår jakten på glaset som bär i något om kallas ”BOOST” (Boende och bostadsutveckling för stark tillväxt).

Projektet BOOST drivs inom Vinnväxtmiljön Smart Housing Småland och är ett av de största och viktigaste delprojekten.

Som namnet visar är det här ett småländskt projekt.  

- I BOOST-projektet har vi inom Smart Housing Småland sammanfört Linnéuniversitetet och RISE (Research Institutes of Sweden) i Växjö, högskolan Jönköping University och Träcentrum i Nässjö, berättar Mikael Ludvigsson, processledare för Smart Housing Småland.

Av Tillväxtverkets nio miljoner kronor till BOOST går runt en halv miljon till lastbärande glas. Lika mycket kommer från andra finansiärer. Allt under sammanlagt tre år

Varför då vilja bygga väggar av glas i stället för på det vanliga sättet?

Det svar de flesta ger handlar i första hand om det estetiska.

- Den stora fördelen är att man kan lätta upp konstruktionen. Bjälklag och pelare försvinner. Sådant som ligger i arkitektens intressen, säger Mikael Ludvigsson. Det handlar om hus som hittills aldrig har setts och det närmaste Mikael Ludvigsson kommer på är Apples stora glasade affär vid Central Park i New York.

Michael Dorn, lektor i byggteknik på Linnéuniversitetet betonar också de arkitektoniska fördelarna.

- Arktitektmässigt blir vi av med stora öppningar. Fasadskikt och pelare försvinner och man kan bli av med en trävägg, säger Michael Dorn.

- Fönstret/väggen kan också köras ner mot golvet och därmed blir det mer ljus i rummet, fortsätter han.

Fördelarna med arkitekturen är – om uttrycket tillåts – glasklara. Ekonomin är mer oklar.

- Vi har inte gjort någon ekonomisk utvärdering, säger Michael Dorn.

Något som ändå kan tala för ekonomisk vinst är att en glasvägg inte utsätts för fukt och den vittrar inte sönder.

Hur stora hus går det då att bygga?

- Bra fråga, svarar Michael Dorn. Jag kan tänka mig ett tvåvåningshus. Däremot har vi inte undersökt om det går att bygga ett sexvåningshus.

Det som hittills prövats är pelare, balkar och väggelement i glas och trä.

Det Michael Dorn nu vill gå vidare med är väggelement.

Enkelt beskrivet är ett väggelement i glas en träram med glas inuti ramen. Glaset är laminerat vilket innebär att det är två glasskivor med en plastfilm mellan glasskivorna. Glaset limmas fast i träramen.

Det som händer nu är alltså att Michael Dorn går vidare med väggelementet. Det gäller att fästa väggelementet mot resten av huset.

I samarbete med modultillverkarna är målet att fästa en bärande glasvägg i en byggmodul.

Byggmodulen är 4 x4 meter och själva glaset är 3 x 3 meter. Glasdelen i väggen skulle därmed bli så stor som nio kvadratmeter.

Än så länge handlar det inte om att bygga upp ett helt hus. Det första delmålet blir att en kortsida av huset ska bestå av en bärande glasvägg.                                    

Redan nu kontaktas företag för potentiell medverkan så att de första stegen kan tas under 2018,

Att få igång en tillverkning är inte målet nu men finns naturligtvis som en framtidsvision.

Hur lång tid det kommer att ta är naturligtvis svårt att förutsäga. För tio år sedan sade Florian Witt då forskningsingenjör på RISE att om glas ska få ett genombrott som byggmaterial krävs en industrialiserad tillverkningsprocess.

Men det är inte bara att bygga glashus, Vad händer om det börjar brinna?

På RISE Safety i Borås sitter en septemberdag Jerry Eriksson, projektledare på RISE:s glassektion i Växjö. Han är med och bygger upp en testmatris för att få veta hur glas och lim reagerar vid brand.

Frågor som ska besvaras är hur glaset reagerar på brand. Det som kan ske är att glaset spricker av värmepåfrestningen. En fråga är då om laminerat glas ska användas. En annan fråga är hur lång tid glaset klarar en brand.

Just det här projektet betalas av stiftelsen ÅForsk.

- Det här är ett resultat av vad vi gjort tidigare och kan leda till att vi åter begär projektpengar av EU för att fortsätta det här projektet i större skala, säger Jerry Eriksson.

----------------------------------

Presskontakter EU-kommissionens representation i Sverige

Johan Wullt
johan.wullt@ec.europa.eu
Tel. 070-458 23 06

Therese Domisch
therese.domisch@ec.europa.eu