I konvergensrapporten utvärderas medlemsländernas framsteg på vägen mot en anslutning till euroområdet
I dag offentliggör EU-kommissionen konvergensrapporten för 2024. I rapporten bedöms vilka framsteg som medlemsländerna utanför euroområdet har gjort för att införa euron.
Rapporten omfattar de sex medlemsländer utanför euroområdet som rättsligt har förbundit sig att införa euron, dvs. Bulgarien, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern.
Anslutningen till euroområdet är en öppen och regelbaserad process. Rapporten baseras på konvergenskriterierna, som ibland kallas ”Maastrichtkriterierna” och vilka anges i artikel 140.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Dessa konvergenskriterier innefattar prisstabilitet, sunda offentliga finanser, växelkursstabilitet och konvergens i de långfristiga räntesatserna.
I rapporten drar kommissionen slutsatsen att de berörda medlemsländerna uppvisar blandade resultat i fråga om nominell konvergens. Inget av medlemsländerna uppfyller för närvarande alla kriterier för att ansluta sig till euroområdet. Bulgarien är det enda land som uppfyller alla kriterier utom ett och där nationell lagstiftning kan anses vara förenlig med EMU-reglerna.
I rapporten konstateras följande:
- Sverige uppfyller kriteriet om prisstabilitet.
- Bulgarien och Sverige uppfyller kriteriet om den offentliga sektorns finanser och Tjeckien förväntas uppfylla det på grundval av kommissionens rapport enligt artikel 126.3 av den 19 juni.
- Bulgarien, Sverige och Tjeckien uppfyller kriteriet om konvergens i de långfristiga räntesatserna.
- Bulgarien uppfyller växelkurskriteriet. Inget annat medlemsland är medlem av växelkursmekanismen (ERM II). Det krävs minst två års deltagande i mekanismen utan allvarliga monetära spänningar före en anslutning till euroområdet.
Kommissionens bedömning kompletteras av Europeiska centralbankens (ECB) konvergensrapport, som också offentliggörs i dag.
Övergripande bedömning
I rapporten konstateras också att Bulgariens lagstiftning kan anses vara förenlig med EU-rätten med förbehåll för de villkor och tolkningar som anges i konvergensrapporten. De övriga fem medlemsländernas lagstiftning på det monetära området är emellertid inte helt förenlig med EMU-reglerna.
Kommissionen har också undersökt de ytterligare faktorer som det hänvisas till i fördraget och som bör beaktas i bedömningen av konvergensens varaktighet. Denna analys visade att medlemsländerna utanför euroområdet på det hela taget är väl integrerade ekonomiskt och finansiellt i EU. Vissa av dem uppvisar dock makroekonomiska sårbarheter och/eller står inför problem kopplade till företagsklimatet och det institutionella ramverket som kan innebära risker för konvergensprocessens varaktighet.
Konvergensbedömningen i denna rapport har påverkats av flera stora ekonomiska chocker och den politiska utvecklingen under de senaste två åren. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har inneburit störningar på den globala energimarknaden och i leveranskedjorna, vilket ledde till rekordhöga energipriser 2022. EU:s ekonomi uppvisade anmärkningsvärd resiliens, samtidigt som EU har lyckats minska sitt beroende av ryska fossila bränslen och begränsa de negativa effekterna på den ekonomiska aktiviteten. Den totala inflationen i EU nådde sin topp 2022 till följd av trycket från energi-, livsmedels- och andra råvarupriser. De stigande energipriserna 2022 ledde också till att många medlemsländer vidtog krisstödåtgärder på energiområdet för att dämpa de ekonomiska och sociala effekterna.
Under 2023 tappade EU:s ekonomi fart på grund av urholkningen av hushållens köpkraft, en osäker omvärld och stramare finansieringsvillkor. I takt med sjunkande energipriser och penningpolitiska åtstramningar sjönk även den årliga HIKP-inflationen kraftigt i EU.
Samtidigt fortsätter genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och de sammanhållningspolitiska programmen att stödja större reformer och investeringar inom en rad olika politikområden i EU och främja den finanspolitiska hållbarheten. Den nya ramen för ekonomisk styrning kommer också att fortsätta att främja hållbar skuldsättning och ekonomisk tillväxt.
Eurobarometern – allmänt stöd för euron i medlemsländer utanför euroområdet
Enligt den senaste Eurobarometerundersökningen anser merparten av invånarna (59 %) i medlemsländerna utanför euroområdet att euron har haft en positiv inverkan på de medlemsländer som redan har infört den. En majoritet (53 %) anser också att införandet av euron skulle få positiva konsekvenser för det egna landet och för dem personligen (56 %).
Totalt sett är 58 % av de tillfrågade positiva till att deras land skulle införa euron. Stödet är särskilt utbrett i Rumänien (77 %) och Ungern (76 %), följt av Sverige (55 %), Tjeckien (49 %), Bulgarien (49 %) och Polen (47 %). Andelen som är för att införa euron ökar särskilt i Tjeckien, med en ökning på 6 procentenheter jämfört med förra året.
I Bulgarien tror 71 % av invånarna att euron kommer att införas inom fem år. 64 % av bulgarerna tror att införandet av euron kommer att leda till ökade priser, medan 44 % (en ökning med 2 procentenheter) anser att införandet av euron skulle få positiva konsekvenser för deras land.
Bakgrund
Konvergensrapporten utgör grunden för kommissionens förslag till rådets beslut om huruvida ett medlemsland uppfyller villkoren för att ansluta sig till euroområdet.
EU-kommissionens konvergensrapport är åtskild från ECB:s konvergensrapport, men offentliggörs tillsammans med denna.
Konvergensrapporter utges vartannat år, eller när det finns en specifik begäran från ett medlemsland om att bedöma om landet är redo att ansluta sig till euroområdet, så som t.ex. var fallet med Lettland 2013.
Alla medlemsländer utom Danmark är rättsligt förpliktigade att ansluta sig till euroområdet. Danmark förhandlade sig till ett undantag i Maastrichtfördraget och omfattas därför inte av denna rapport.
Undersökningen Flash Eurobarometer 548 genomfördes i maj 2024 i de sex medlemsländer utanför euroområdet som rättsligt har förbundit sig att införa euron, dvs. Bulgarien, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern.
Läs mer
Frågor och svar om konvergensrapporten 2024
EU-kommissionens konvergensrapport 2024
Ekonomiska och monetära unionen
Citat
"Euron är en stabiliserande kraft i en värld som kännetecknas av ökade geopolitiska spänningar. Den är en symbol för EU:s styrka, sammanhållning och solidaritet. En anslutning till euroområdet stärker ett lands resiliens och främjar investeringar i landet. Ur ett ekonomiskt perspektiv inverkar det positivt på tillväxten och innebär färre hinder för företag. Dagens rapport visar att dessa sex länder har gjort framsteg när det gäller att ansluta sig till euroområdet, även om det fortfarande kvarstår en del arbete. Vi kommer att fortsätta att samarbeta med samtliga länder och erbjuda vårt stöd för att underlätta deras medlemskap i ett hållbart euroområde."
Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande med ansvar för en ekonomi för människor
"Kommissionens konvergensrapport visar att de sex medlemsländerna utanför euroområdet har gjort framsteg när det gäller att uppfylla anslutningskriterierna, även om inget av länderna i dagens läge uppfyller alla kriterier. Den goda nyheten är att stödet för euron ökar. Merparten av invånarna i dessa medlemsländer är nu positiva till att deras land ansluter sig till euroområdet och man ser euron som en garant för stabilitet i osäkra tider."
Ekonomikommissionär Paolo Gentiloni
Presskontakt
Anna REZETTE
Chef för avdelningen för press, media och informationsnätverk vid EU-kommissionen i Sverige
+46 8 562 44 29
+46 72 084 99 95
anna-johansson.rezette@ec.europa.eu
Presskontakt EU-kommissionen i Bryssel
Veerle NUYTS
Talesperson
+32 2 299 63 02
veerle.nuyts@ec.europa.eu
Marajke SLOMKA
Pressansvarig
+32 2 298 26 13
marajke.slomka@ec.europa.eu
Taggar: