ÖSTGÖTSK JAKT PÅ MEDICINERNA SOM FÖRORENAR MARK OCH VATTEN

Det som ska göra människan frisk blir i slutändan allt för ofta ett gift i mark och vatten. Så vill förstås ingen ha det och det är syftet med projektet CWPharma – att undersöka vilka läkemedel som finns i mark och vatten.

Projektet är internationellt. Den svenska delen görs i Östergötland där experter redan gjort omfattande provtagningar i östgötska vatten och åkrar samt på två sjukhus.

CWPharma står för ”Clear Water from Pharmaceuticals” – dvs rensa vatten från läkemedel.

Men snarare än att ”rensa” handlar det om att minska utsläpp av rester av läkemedel, som förorenar Östersjöns vatten. Länsstyrelsen i Östergötland och Tekniska verken i Linköping är två av femton deltagande organisationer från sju Östersjöländer. Förutom Sverige är de Danmark, Estland, Finland, Lettland, Polen och Tyskland. Budgeten för den svenska delen är knappt 5,4 miljoner kronor. Av de pengarna kommer drygt fyra miljoner kronor från EU:s regionalfond och resten från svenska Havs- och vattenmyndigheten.

Projektet började år 2017 och avslutat år 2020. Den stora och tidsödande delen av arbetet är att få veta vad som finns i mark och vatten. Sabina Hoppe är till vardags miljögiftsexpert på Länsstyrelsen i Linköping och det är hon som håller i mycket av det praktiska i CWPharma.

Mycket av hennes arbete kan beskrivas som provtagning på så många platser i länet att det känns som om stora delar av Östergötland kommer med på hennes provtagningskarta.

-          Vi har provtagit allt som vi kan provta. Det här är ett väldigt stort projekt, säger Sabina Hoppe och räknar upp rader av platser där hon och hennes medarbetare varit:

-          Vi har provtagit vatten från Vättern hela vägen från Motala ström till Bråviken.

-          Vi har provtagit sediment, alltså bottensatsen i Bråviken.

-          Vi har tagit prover i tillflöden till Motala ström. Det handlar om Svartån och Stångån.

-          Vi har samarbetat med reningsverken i Motala, Norrköping och Linköping. Där har vi tagit prover från såväl ingående som utgående vatten och slam.

-          Vi har även provtagit åkrar runt Linköping där det lagts på slam som kan innehålla rester av läkemedel.

Dessutom har prover tagits vid olika tidpunkter för att kunna mäta om resultaten skiljer sig vid olika årstiden.

Ledningen för hela projektet finns i Finlands huvudstad Helsingfors. Där ansvarar det finska miljöinstitutet för att undersöka vad som finns i proverna från Östergötland och förstås även från alla de andra deltagande länderna.

-          Resultaten av proverna ska användas för att utarbeta en modell för vilka vägar läkemedelsresterna tar, förklarar Sabina Hoppe. På så sätt kan vi också sätta in åtgärder för att sätta stopp för utsläpp med läkemedelsrester.

Provtagningen kommer inte bara att visa på rester av läkemedel som används av människor. Även det veterinärer skriver ut till djur kommer med.

-          Vi samarbetar med veterinärer. Det vi kommer fram till kan användas för bättre information till djurägare och djurhållare. Vi kommer att kunna jämföra medicin till djur och människor. Det finns inga så stora studier på det här området.

Projektet CWPharma kan också sättas in i ett större sammanhang där det på många håll görs ansträngningar just för att komma till rätta med utsläpp av läkemedelsrester.

Utmaningar i förvaltningen av Östersjön är bland annat spridning av läkemedels, heter det i rapporten ”State of the Baltic Sea”. Rapporten utgör östersjöländernas gemensamma bedömning och länderna är de som ingår i den regionala miljökonventionen Helcom.

Behovet av att göra mer och få veta mer om just läkemedelsrester är tydligt på svenska Naturvårdsverket.

-          Vi ska just gå igenom ansökningar från reningsverk som fått möjlighet att ansöka om pengar till mer rening. Utgångspunkten är just läkemedel, berättar Maria Linderoth på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket har också på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för avancerad rening med målet att få bort läkemedelsrester från avloppsvatten. En av slutsatserna är att det behövs mer kunskap:

”Behovet av att införa avancerad rening av läkemedelsrester vid avloppsreningsverk varierar och vi vet i dag inte hur många eller vilka som bör prioriteras. Naturvårdsverket föreslår därför fortsatt utredning av var behovet är störst och vilka avloppsreningsverk som bör prioriteras och vilka styrmedel som är effektivast.”

------------------------------------------------------------------

Bildtexter

Bild !:  I Bråvikens botten. Kenneth Winroth på Länsstyrelsen Östergötland genomför provtagning av sediment för att få svar på om det finns några utsläpp av läkemedelsrester i Bråviken.  Foto: Sabina Hoppe

Bild 2:  Sabina Hoppe på Länsstyrelsen Östergötland provtar åkerjord där gödsling med avloppsslam förekommit. Foto: Helene Ek

-------------------------------------------------------------

Presskontakt EU-kommissionens representation i Sverige:
Isaak Bowers
isaak.bowers@ec.europa.eu
0856244402 

Prenumerera

Media

Media