Rapport om rättsstatsprincipen 2022: kommissionen ger EU-länderna rekommendationer

EU-kommissionen offentliggör i dag den tredje årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Rapporten läggs fram mot bakgrund av den ryska invasionen av Ukraina, som verkligen visat på vikten av att upprätthålla demokratiska värden, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Den innehåller en översikt över trenderna i EU som helhet och 27 landskapitel om utvecklingen i varje EU-land sedan juli 2021. Årets rapport innehåller för första gången specifika rekommendationer till varje EU-land, vilket EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen informerade om i sitt tal om tillståndet i unionen 2021. Tanken med rekommendationerna är att uppmuntra EU-länderna att gå vidare med pågående eller planerade reformer och hjälpa dem identifiera var förbättringar behövs.

Som i tidigare rapporter granskas utvecklingen inom fyra nyckelområden för rättsstatsprincipen: domstolsväsendet, regelverk för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och frihet samt andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. Rapporten visar att många EU-länder har fortsatt med reformer av rättsstatsprincipen för att åtgärda de problem som identifierats i de två föregående utgåvorna. Samtidigt finns det fortfarande systemproblem i vissa länder.

I rapporten följer EU-kommissionen upp de utmaningar som identifierats i tidigare rapporter, fördjupar bedömningen och lämnar synpunkter på frågor som public service-medier, användning av spionprogram eller genomförandet av domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Centrala iakttagelser och rekommendationer

1. Reform av domstolsväsendet

Reformerna av domstolsväsendet har stått högt på den politiska dagordningen även under det senaste året. Många EU-länder har inlett viktiga reformer för att stärka domstolarnas oberoende, till exempel när det gäller domarrådens sammansättning och befogenheter, bättre förfaranden för utnämning av domare och åklagarmyndigheternas oberoende. En del länder har också infört åtgärder som ska förbättra domstolsväsendets effektivitet och kvalitet, såsom ytterligare digitalisering av rättssystemen, och underlätta tillgången till rättslig prövning.

Samtidigt har några EU-länder fortfarande strukturella problem med domstolsväsendets oberoende. Vissa länder har utmaningar när det gäller utnämningar till högre domstolar och tjänster som domstolsordförande. I andra råder det tvivel om åklagarmyndigheternas oberoende och självständighet, medan disciplinära förfaranden används för att begränsa domstolsväsendets oberoende.

För att gå till botten med dessa problem rekommenderar kommissionen till exempel att domstolsväsendet involveras mer i utnämningsförfaranden, att åklagarmyndigheterna ges mer självständighet och att EU-länderna anslår tillräckliga resurser till domstolsväsendet.

2. Regelverk för korruptionsbekämpning

EU är fortfarande en av de minst korrupta regionerna i världen. Sedan juli 2021 har många EU-länder antagit nya strategier mot korruption, medan andra har reviderat eller håller på att revidera befintliga strategier. Flera länder har anpassat de befintliga regelverken till internationella normer för korruptionsbekämpning och EU-rätten. De flesta EU-länderna har omfattande lagstiftning med de verktyg som krävs för att det straffrättsliga systemet ska kunna bekämpa korruption. Många länder har ökat kapaciteten för de åklagarmyndigheter som ansvarar för kampen mot korruption genom bland annat ytterligare resurser eller extra utbildning.

Men invånarna i EU anser fortfarande att korruptionen är ett allvarligt problem. Eurobarometerundersökningen om korruption 2022 visar till exempel att 68 % av dem anser att korruptionen i deras land är utbredd. I vissa EU-länder är utredningar och åtal i korruptionsmål långdragna och leder sällan till domar, särskilt i högprofilerade fall. Tjänstemän inom den offentliga förvaltningen måste redovisa tillgångar och intressen i alla EU-länder, men kraven varierar i fråga om omfattning, öppenhet och tillgänglighet till redovisade uppgifter, och kontrollen och verkställigheten har varierande omfattning och effektivitet.

När det gäller regelverk för korruptionsbekämpning ger EU-kommissionen rekommendationer om förstärkning av förebyggande regler om till exempel lobbyverksamhet och intressekonflikter och om verkningsfull utredning och lagföring av korruptionsfall.

3. Mediefrihet och mediemångfald

Både covid-19-pandemin och Rysslands krig mot Ukraina har visat hur oerhört viktiga journalister är för att kontrollera fakta och informera allmänheten. Flera EU-länder har vidtagit eller utökat eller överväger åtgärder för att förbättra journalisters säkerhet och arbetsvillkor, med utgångspunkt i nya kommissionsinitiativ. Sedan den senaste rapporten har flera EU-länder arbetat för att förbättra insynen i medieägandet. Men rapporten belyser vissa betydande problem som kräver uppmärksamhet, däribland bristen på insyn i distributionen av statlig reklam, intressekonflikter och hinder för tillgång till offentliga handlingar.

För första gången tar rapporten också upp public service-medier och erkänner deras särskilda roll för samhället och demokratin. Det behövs skyddsåtgärder för att trygga public service-mediernas oberoende och sörja för att den offentliga finansieringen är tillräcklig och inte används för att utöva politiska påtryckningar på medierna, i enlighet med europeiska standarder.

Rapporten bygger på en rad källor, bland annat övervakningsverktyget för mediepluralism (MPM 2022), Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet samt plattformen Mapping Media Freedom.

EU-kommissionen ger ett antal rekommendationer om bland annat öppen och rättvis fördelning av statlig reklam, oberoende styrning av public service-medier och åtgärder för att förbättra journalisters säkerhet. Den kommande lagen om mediefrihet ska råda bot på flera av de problem som identifierats i rapporterna om rättsstatsprincipen.

4. Institutionella kontroller och motvikter

EU-länderna har fortsatt att förbättra kvaliteten på sina lagstiftningsprocesser – en trend som noterats i 2020 och 2021 års rapporter om rättsstatsprincipen. Författningsdomstolarna fortsätter att spela en nyckelroll i systemet med kontroller och motvikter, bland annat genom övervakning av nödåtgärder och valprocesser. Människorättsinstitutionernas, ombudsmännens och andra oberoende myndigheters status har stärkts i vissa EU-länder. I de flesta länderna finns det en gynnsam och stödjande miljö för det civila samhället.

Några länder saknar dock en formell ram för samråd med berörda parter, vilket är ett problem. Civilsamhällesorganisationer tampas också fortfarande med problem som finansieringsfrågor, negativa narrativ och begränsat handlingsutrymme. För första gången granskas också EU-ländernas genomförande av domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i rapporten. I rapporten undersöks också hur EU-ländernas kontroller och motvikter hanterar användningen av spionprogram. Även om användningen av sådana verktyg är kopplad till nationell säkerhet bör den omfattas av nationella kontroller och motvikter.

För att åtgärda vissa av de här problemen ger EU-kommissionen rekommendationer om till exempel berörda parters deltagande i lagstiftningsprocessen, inrättandet av ackrediterade nationella människorättsinstitutioner och deras funktion samt en öppen operativ ram för det civila samhället.

Kommissionärsuttalanden

– Rättsstatsprincipen är och förblir en av demokratins grundvalar, säger EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová, som ansvarar för värden och öppenhet. Rysslands krig i Ukraina är ännu en påminnelse om vikten av vårt arbete för att upprätthålla och främja rättsstatsprincipen i och utanför EU. Årets rapport visar att debatten om rättsstatsprincipen i Europa går framåt i takt med att EU-länderna gör förbättringar och tar itu med frågor som rör rättsstatsprincipen. Tyvärr har vissa EU-länder fortfarande problem, särskilt när det gäller domstolarnas oberoende. För första gången tas även public service-medier upp i rapporten. Det behövs fler skyddsåtgärder för att trygga public service-mediernas oberoende och sörja för att den offentliga finansieringen är tillräcklig och inte används för att utöva politiska påtryckningar på medierna. I dag går vi ett steg längre genom att rekommendera hur rättsstatssituationen kan förbättras runtom i EU. Jag uppmanar EU-länderna att följa rekommendationerna, inleda en seriös debatt och vidta åtgärder.

– Den oprovocerade och oberättigade ryska militära aggressionen mot Ukraina visar att det är viktigare än någonsin att skydda och främja rättsstatsprincipen, säger EU-kommissionär Didier Reynders, som ansvarar för rättsliga frågor. EU kan inte bibehålla sin trovärdighet om vi inte upprätthåller rättsstatsprincipen på hemmaplan och fortsätter att stärka rättsstatskulturen. Jag gläder mig åt att vår rapport bidrar till det här målet och till att driva på viktiga reformer i EU-länderna. I dag rapporterar vi inte bara om situationen när det gäller rättsstatsprincipen, utan vi rekommenderar också konstruktiva sätt att förbättra domstolsväsendet, öka kampen mot korruption och sörja för fria och oberoende medier och starka kontroller och motvikter.

Vad händer nu?

EU-kommissionen uppmanar nu Europaparlamentet och rådet att fortsätta de allmänna och landsspecifika diskussionerna utifrån rapporten. Den uppmanar också de nationella parlamenten och andra viktiga aktörer, däribland det civila samhället, att fortsätta den nationella dialogen om rättsstatsprincipen. Slutligen uppmanar EU-kommissionen EU-länderna att ta itu med de utmaningar som tas upp i rapporten och är redo att bistå dem i det arbetet, bland annat med att genomföra rekommendationerna.

Bakgrund

Rättsstatsprincipen är viktig för varje person och varje företag i EU eftersom den garanterar grundläggande rättigheter och värden, sörjer för att EU-rätten tillämpas och stöder ett investeringsvänligt företagsklimat. Den hör till de grundläggande värden som EU bygger på.

Den årliga rapporten om rättsstatsprincipen baseras på en tät dialog med nationella myndigheter och intressenter och analyserar läget i alla EU-länder på objektiv och opartisk grund, med fokus på samma områden. EU-kommissionens kvalitativa bedömning fokuserar på viktig utveckling som skett sedan den andra årliga rapporten om rättsstatsprincipen antogs i juli 2021 och säkerställer ett enhetligt tillvägagångssätt genom att samma metod tillämpas på alla EU-länder – men i proportion till utvecklingen. Bedömningen i landskapitlen har utarbetats i enlighet med den omfattning och metod som uppdaterats efter diskussioner med EU-länderna.

Rapporten är en central del av den europeiska rättsstatsmekanismen. Rättsstatsmekanismen är en årlig cykel för att främja rättsstatsprincipen och förhindra att problem uppstår eller förvärras. Rättsstatsmekanismens syfte är förebyggande: den är åtskild från de andra verktygen i EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen och kompletterar, men ersätter inte, de fördragsbaserade mekanismerna för EU:s hantering av allvarligare rättsstatsrelaterade frågor i EU-länderna. Dessa andra verktyg är t.ex. överträdelseförfaranden och förfarandet för att skydda unionens grundläggande värden enligt artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen.

Den tredje utgåvan av rapporten är nästa steg i EU-kommissionens satsning på rättsstatsprincipen, med särskilda rekommendationer för alla EU-länder. Rekommendationerna har utarbetats utifrån bedömningen i landskapitlen och dialogen med EU-länderna samt med full respekt för principen om likabehandling. EU-kommissionen har ägnat stor uppmärksamhet åt att hålla rekommendationerna fokuserade och förankrade i europeiska standarder, med hänsyn till de nationella rättssystemen. Dessutom säkerställs samstämmighet och synergier med andra processer, t.ex. den europeiska planeringsterminen, villkorlighetsmekanismen för budgeten och faciliteten för återhämtning och resiliens. I kommande års rapporter om rättsstatsprincipen kommer man att granska hur rekommendationerna har följts upp. Rekommendationerna bör läsas tillsammans med bedömningarna i landskapitlen av särskilda problem och är avsedda att hjälpa EU-länderna att komma till rätta med dem.

De utmaningar på området mediernas frihet och mångfald som identifierats i tidigare rapporter om rättsstatsprincipen har lett till flera nya EU-initiativ, bland annat en rekommendation om journalisters säkerhet och ett åtgärdspaket för att ta itu med ogrundade rättsprocesser mot deltagande i den offentliga debatten. EU-kommissionen håller på att utarbeta ett förslag till en europeisk lag om mediefrihet.  

Läs mer

2022 års rapport om rättsstatsprincipen – situationen i EU

2022 års rapport om rättsstatsprincipen – rekommendationer

2022 års rapport om rättsstatsprincipen – landskapitel

2022 års rapport om rättsstatsprincipen – sammanfattning av landskapitel och rekommendationer 

2022 års rapport om rättsstatsprincipen – metod

2022 års rapport om rättsstatsprincipen – frågeformulär

Europeiska rättsstatsmekanismen – faktablad

EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen – faktablad

2022 års rapport om rättsstatsprincipen – frågor och svar

Eurobarometerundersökning om korruption – invånarnas uppfattningar och erfarenheter

Eurobarometerundersökning om företagens inställning till korruption i EU

Presskontakter:

Maria BLÄSSAR
Chef för avdelningen för press, media och informationsnätverk
EU-kommissionens representation i Sverige
+46 (0) 739-315430
maria.blassar@ec.europa.eu

Christian WIGAND
+32 2 296 22 53
christian.wigand@ec.europa.eu 

Katarzyna KOLANKO
+ 32 2 296 34 44
katarzyna.kolanko@ec.europa.eu

Cristina TORRES CASTILLO
+32 2 29 90679
Cristina.torres-castillo@ec.europa.eu

Taggar: