Statligt stöd: Kommissionen inleder fördjupad undersökning av offentlig finansiering av Öresundsförbindelsen

Europeiska kommissionen har inlett en fördjupad undersökning för att bedöma om danskt och svenskt offentligt stöd till Öresundsförbindelsen följer EU:s regler om statligt stöd. Anledningen till detta är att EU:s tribunal har ogiltigförklarat ett tidigare kommissionsbeslut om att godkänna stödet.

Kommissionsledamoten Margrethe Vestager med ansvar för konkurrenspolitiken, har följande kommentar: ”Öresundsförbindelsen har varit avgörande för en gränsöverskridande integration av två dynamiska regioner och har medfört betydande fördelar för medborgare och företag på båda sidorna av bron, och även längre bort.Kommissionen godkände statligt stöd till byggande och drift av förbindelsen redan 2014, men domstolen ogiltigförklarade detta beslut och konstaterade att kommissionen borde ha inlett en fördjupad undersökning.Den undersökning som nu inleds är en uppmaning till alla berörda parter att inkomma med synpunkter, vilket kommer att göra det möjligt för kommissionen att fatta ett nytt, välgrundat slutligt beslut.”

Kommissionen har idag inlett en fördjupad undersökning enligt EU:s regler om statligt stöd av de stödåtgärder som Danmark och Sverige har beviljat det konsortium som äger och driver Öresundsförbindelsen.

Öresundsförbindelsen består av en avgiftsfinansierad 16 meter lång bro, en konstgjord ö och en tunnel för väg- och järnvägstrafik från den svenska kusten till den danska ön Amager. Det är den längsta kombinerade väg- och järnvägsbron i Europa och förbinder Köpenhamn med Malmö. Förbindelsen byggdes mellan 1995 och 2000 och har varit i drift sedan juni 2000.

Øresundsbro Konsortiet, ett konsortium som bildats av Danmark och Sverige, äger och driver Öresundsförbindelsen på grundval av ett regeringsavtal. Enligt detta avtal garanterar Danmark och Sverige de lån som konsortiet tog upp för att finansiera förbindelsen. Danmark förutsåg också en särskild skattebehandling av konsortiet vad gällde avskrivning av tillgångar och överföring av skatteförluster till senare år.

År 2013 gav Scandlines Øresund I/S (Scandlines) in ett klagomål till kommissionen och påstod att de statliga garantier som Danmark och Sverige hade beviljat konsortiet, och vissa skatteförmåner som Danmark hade beviljat, var oförenliga med EU:s regler om statligt stöd.

Den 15 oktober 2014 konstaterade kommissionen att de danska och svenska stödåtgärderna överensstämde med EU:s regler om statligt stöd. Kommissionen fann särskilt att de offentliga garantierna för konsortiets lån och de skatteåtgärder som Danmark hade genomfört utgjorde statligt stöd eftersom de gav en selektiv fördel till konsortiet, som driver förbindelsen på kommersiell grund. Kommissionen ansåg dock att åtgärderna var nödvändiga och proportionerliga för att detta projekt av gemensamt europeiskt intresse skulle kunna slutföras. Kommissionen drog därför slutsatsen att åtgärderna var förenliga med EU:s regler om statligt stöd.

Efter det att Scandlines väckt talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut från 2014 ogiltigförklarade tribunalen den 19 september 2018 delvis kommissionens beslut från 2014 av procedurskäl (mål T-68/15). Tribunalen gjorde ingen bedömning av om åtgärderna var förenliga med EU:s regler om statligt stöd, men den konstaterade att kommissionen borde ha inlett en formell granskning för att göra en fördjupad bedömning av ärendet innan den fattade sitt beslut om det statliga stödet.

Kommissionens undersökning

För att följa tribunalens dom från september 2018 har kommissionen i dag inlett en fördjupad undersökning enligt EU:s regler om statligt stöd av Danmarks och Sveriges garantier för konsortiets lån och de skatteåtgärder som Danmark har genomfört.

Även om denna typ av åtgärder kan anses ha till syfte till att främja ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, kommer kommissionen att inrikta sin undersökning på främst följande aspekter, som tribunalen har efterfrågat:

(i)           Åtgärdernas art och om de utgör individuellt stöd eller stödordningar och befintligt eller nytt stöd,

(ii)         åtgärdernas förenlighet med EU:s regler om statligt stöd, och

(iii)          den exakta period under vilken konsortiet, Sverige och Danmark skulle kunna åberopa berättigade förväntningar, som ett hinder för återkrav, för det fall att åtgärderna slutligen skulle konstateras utgöra oförenligt statligt stöd.

Genom att en fördjupad undersökning inleds ges berörda parter tillfälle att inkomma med synpunkter, men det föregriper inte resultatet av undersökningen.

Bakgrund

Traditionellt har offentligt stöd till byggande och drift av infrastrukturprojekt inte ansetts utgöra statligt stöd. Dock har stora förändringar skett på marknaden som lett till att sådan infrastruktur allt oftare används kommersiellt. EU-domstolen har bekräftat att offentlig finansiering av investeringsprojekt i infrastruktur omfattas av EU:s regler om statligt stöd när avsikten är att infrastrukturen ska drivas för kommersiella ändamål (de förenade målen T-443/08 och T-455/08, Leipzig Halle). Offentlig finansiering av projekt som Öresundsförbindelsen måste därför bedömas enligt EU:s regler om statligt stöd.

Enligt EU:s regler om statligt stöd får EU-länderna bevilja stöd till sådana investeringar i infrastruktur för att stimulera den ekonomiska tillväxten, om vissa villkor är uppfyllda – det rör sig särskilt om att undvika överkompensation och att se till att lika villkor råder på marknaden.

Den icke-konfidentiella versionen av beslutet kommer att göras tillgänglig med ärendenumren SA. 52162 och 52617 i registret över statligt stöd på GD Konkurrens webbplats när eventuella konfidentialitetsproblem har lösts. Nya offentliggöranden av beslut om statligt stöd på internet och i EUT förtecknas i State Aid Weekly e-News.

IP/19/1468