Svenskarna lever bättre än andra EU-medborgare men är lite mer deprimerade, avslöjar ny EU-rapport

Report this content

I Sverige lider fler av kronisk depression än i andra EU-länder, visar en ny rapport från EU-kommissionen och OECD. Detta trots att vi lever mer hälsosamt än andra EU-medborgare och toppar listor över fysisk hälsa.

Rapporten "Health at a Glance: Europe" jämför hälsotillståndet i EU:s 28 medlemsländer, fem kandidatländer och tre EFTA-länder. Den mäter den mentala och fysiska hälsan i länderna och jämför deras sjukvårdsystem.

Rapporten är en del av EU:s arbete för att få medlemsländerna att stärka sitt förebyggande arbete för att främja god psykisk hälsa i unionen till exempel genom att hantera riskfaktorer som rökning, alkohol och fetma.

I Sverige lever en något högre andel av befolkningen än i övriga EU med kronisk depression. Under 2014 led 8,8 % av männen med låg inkomst av kronisk depression jämfört med 3,5 % av männen med hög inkomst. För kvinnorna var siffran något högre. 13,5% av kvinnorna med låg inkomst led av sjukdomen jämfört med 5,5 % av dem med hög inkomst.

I EU drabbades i genomsnitt 5,3 % av männen och 8,8 % av kvinnorna av kronisk depression. Även här finns en stor skillnad beroende på om du tjänar mycket eller lite. 8,6 % av männen med låg inkomst drabbades och 3,5 % av dem med hög inkomst. För kvinnorna drabbades
12,0 % av dem med låg inkomst och 5,7 % av dem med hög inkomst.

Samtidigt som vi mår sämre lever vi längre och bättre än i många andra EU-länder. År 2016 hade Sverige och Malta den längsta friska livslängden i hela EU. I Sverige lever man i genomsnitt i 82,4 år - 84,1 för kvinnor och 80,6 år för män.  Den genomsnittliga EU-medborgaren har en medellivslängd på 81 år, fördelat på  83,6 år för kvinnor och 78,2 år för män.  Svenskarna dricker också mindre alkohol än genomsnittet för EU-medborgare, drabbas mer sällan av cancer och har mindre problem med övervikt än i övriga EU. Till exempel drack en vuxen svensk i genomsnitt 7,2 liter alkohol under 2018 jämfört med 9,82 liter för EU-medborgare i genomsnitt.

"Ett mer pressat liv"

Anders Wahlberg, ordförande för psykologförbundet, förklarar vad den mentala ohälsan hos svenskarna kan bero på.

– Vi vet inte fullt ut orsakerna till ökad ohälsa. Det finns säkert många orsaker. Vi har ett mer pressat liv med ökad stress på arbetet, känslan av att vi måste vara tillgängliga, träna rätt, äta rätt, leva rätt, bygga om rätt och dessutom förväntas vi redovisa på sociala medier vad vi gör. Det är helt enkelt ett högre tryck på oss, både på arbetet och privat, förklarar Wahlberg.

Rapporten visar också att Sverige lägger en högre andel av BNP på kostnader för den psykiska ohälsan än genomsnittet i EU. År 2015 lade Sverige 4,83 % av BNP jämfört med 4,10 % i EU. För Sverige motsvarar det 21 677 miljoner euro.

Pengar lika med lycka?

I de undersökta länderna finns det tydliga skillnader mellan kvinnor och män, låg- och högutbildade samt olika inkomstklasser. Till exempel slår rapporten fast att en 30-årig man i EU med låg utbildning kan förvänta sig att leva 8 år mindre än en man med hög utbildning i samma ålder. Motsvarande för kvinnor skiljer det 4 år.  

Wahlberg vill inte påstå att pengar är lika med lycka, men kanske ett medel till lycka.

– Eftersom framgång och pengar i all reklam, veckotidningar och media visas upp som det som gör oss lyckliga upplevs grupperna som tillhör det livet som mer lyckade. Utan pengar har vi också mindre resurser att göra saker. Den med mindre resurser har mindre möjligheter att köpa saker till sina barn som andra barn har t.ex. ny telefon, sportutrustning, semester mm. Man har knappt råd att köpa mat till sina barn. Det skapar givetvis en känsla av otillfredsställelse. Att inte ha pengar drabbar inte bara dig själv, utan dina barn också, förklarar han.

Här hittar ni pressmeddelandet och den fullständiga rapporten: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-6498_en.htm https://ec.europa.eu/health/state/glance_en

Kontaktuppgifter:
Johan Wullt, presschef på EU-kommissionens representation i Sverige
johan.wullt@ec.europa.eu
(+46-8) 56 24 44 06

Prenumerera