Tilllståndet i unionen: EU-kommissionen höjer klimatambitionen och föreslår 55 % minskade utsläpp fram till 2030
EU-kommissionen presenterade i dag sin plan för att minska utsläppen av växthusgaser i EU med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Denna ambitionsnivå för nästa årtionde kommer att på ett balanserat sätt leda EU mot klimatneutralitet senast 2050. Det nya målet bygger på en omfattande konsekvensbedömning av effekterna på samhälle, ekonomi och miljö. Bedömningen visar att detta tillvägagångssätt är realistiskt och genomförbart. Den höjda ambitionen understryker också EU:s fortsatta roll som global ledare inför FN:s nästa klimatkonferens (COP26).
EU-kommissionen har i dag
- överlämnat en ändring av den föreslagna europeiska klimatlagen som innebär ett mål på 55 % minskade utsläpp fram till 2030, som ett steg mot klimatneutralitetsmålet för 2050,
- uppmanat Europaparlamentet och ministerrådet att bekräfta detta mål på 55 % som EU:s nya nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet och att överlämna det till FN:s ramkonvention om klimatförändringar före årets slut, och
- fastställt de lagförslag som ska presenteras senast i juni 2021 för att genomföra det nya målet, inklusive en översyn och utvidgning av EU:s system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, en anpassning av förordningen om ansvarsfördelning och regelverket för utsläpp från markanvändning, förstärkta politiska åtgärder för energieffektivitet och förnybar energi, samt strängare koldioxidnormer för vägfordon.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterade så här: – Vi gör allt som står i vår makt för att hålla det vi lovat Europas medborgare: Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050. I dag passerar vi en milstolpe på den resan. Det nya målet att minska utsläppen av växthusgaser i EU med minst 55 % fram till 2030 innebär att vi visar vägen mot en renare planet och en grön återhämtning. Europa kommer att gå stärkt ur covid-19-krisen genom att investera i en resurseffektiv cirkulär ekonomi, främja innovation inom ren teknik, och skapa gröna jobb.
Frans Timmermans, verkställande vice ordförande med ansvar för Den europeiska gröna given, gjorde följande uttalande: – I detta avgörande ögonblick för vår hälsa och ekonomi, och för de globala klimatåtgärderna, är det viktigt att Europa går före i riktning mot en grön återhämtning. Det är vår skyldighet mot våra barn och barnbarn att agera nu. I dag visar Europa för omvärlden hur vi ska öka våra medborgares välbefinnande och välstånd under de kommande tio åren, samtidigt som vi arbetar i riktning mot vårt mål om klimatneutralitet senast 2050.
Även Kadri Simson, kommissionsledamot med ansvar för Energi, yttrade sig: – Baserat på nuvarande politik och EU-ländernas planer är vi på väg att överträffa vårt aktuella mål på 40 % för 2030. Det visar att det inte bara är nödvändigt utan också realistiskt att höja ambitionen. Energisystemet kommer att stå i centrum för vårt arbete. Vi kommer att bygga vidare på framgångarna för den europeiska förnybara energin, undersöka alla de verktyg som vi har för att öka vår energieffektivitet och lägga en stabil grund för ett grönare Europa.
Parallellt med klimatmålsplanen för 2030 och dess konsekvensbedömning antog EU-kommissionen i dag även en bedömning av EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner för 2021–2030. Bedömningen visar att EU är på god väg att överträffa sitt nuvarande mål på minst 40 % minskade utsläpp fram till 2030, tack vare i första hand den pågående utvecklingen när det gäller användning av förnybar energi. För att nå det nya målet på 55 % måste EU ytterligare öka energieffektiviteten och andelen förnybar energi. Detta kommer nu att bli föremål för ytterligare samråd och analys innan kommissionen presenterar sina lagförslag i juni 2021.
Det nya klimatmålet för 2030 kommer att bidra till att ge fokus till Europas ekonomiska återhämtning från covid-19-pandemin. Det kommer att stimulera till investeringar i en resurseffektiv ekonomi, främja innovation inom ren teknik, stärka konkurrenskraften och skapa gröna jobb. EU-länderna kan utnyttja 750 miljarder euro från återhämtningsfonden NextGenerationEU och EU:s nästa långtidsbudget för att göra dessa investeringar i den gröna omställningen. Som stöd till de nödvändiga investeringarna har EU-kommissionen i dag också antagit regler för EU:s nya finansieringsmekanism för förnybar energi som ska underlätta för EU-ländernas samarbete för att finansiera och genomföra projekt för förnybar energi.
Bakgrund
Ett ambitiösare mål för minskade utsläpp av växthusgaser i EU fram till 2030 nämndes först i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer i juli 2019, i linje med Parisavtalets mål att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 °C och göra ansträngningar för att begränsa den till 1,5 °C.
I den konsekvensbedömning som offentliggörs i dag, och baserat på den breda samrådsprocess som genomförts under det senaste året har EU-kommissionen noggrant undersökt effekterna på vår ekonomi, vårt samhälle och vår miljö av att utsläppen minskas med 50–55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. I konsekvensbedömningen har man noga övervägt blandningen av tillgängliga politiska instrument och hur varje sektor i ekonomin kan bidra till dessa mål. Slutsatsen är att en balanserad, realistisk och försiktig väg till klimatneutralitet senast 2050 kräver ett mål för minskade utsläpp på åtminstone 55 % fram till 2030.
En minskning av växthusgasutsläppen med 55 % förutsätter åtgärder inom alla sektorer i ekonomin. En klimatneutral omställning kan bara uppnås om alla bidrar. Koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen är den största källan till växthusgasutsläpp i EU. Tillsammans med diffusa utsläpp av annat än koldioxid i energisystemet står de för drygt 75 % av EU:s utsläpp av växthusgaser. Detta understryker energisystemets centrala roll i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Byggnader och transporter är, jämsides med industrin, de största energianvändarna och utsläppskällorna. Utfasning av fossila bränslen bland både producenter och användare är nyckeln till klimatneutralitet.
Bedömningen av EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner visar att de påskyndar sin energi- och klimatomställning. Detta indikerar att andelen förnybar energi i EU skulle kunna uppgå till 33,7 % år 2030, vilket är mer än det nuvarande målet på minst 32 %. Ambitionsnivån när det gäller energieffektivitet räcker dock inte ända fram: det fattas 2,8 % för primärenergianvändningen och 3,1 % för den slutliga energianvändningen, jämfört med målet på minst 32,5 %. EU-kommissionen kommer att åtgärda detta, i första hand genom det kommande initiativet Renoveringsvågen och en översyn och eventuellt en ändring av energieffektivitetsdirektivet samt vägledning som gäller principen om att sätta energieffektivitet främst. Bedömningen på EU-nivå av de nationella energi- och klimatplanerna som offentliggörs i dag kommer att kompletteras i oktober med individuella bedömningar för EU-länderna, som en del av rapporten om tillståndet i energiunionen.
Klimatlagen som föreslogs av EU-kommissionen i mars 2020 syftar till att det mål om klimatneutralitet 2050 som EU:s ledare enades om i december 2019 ska förankras i EU:s lagstiftning, och att inriktningen för samtliga EU:s politikområden ska fastställas. EU-kommissionen föreslår nu att det ändrade målet för 2030 ska ingå i klimatlagen, som just nu diskuteras inom Europaparlamentet och ministerrådet. Det nya målet för 2030 kommer även att ligga till grund för diskussioner om att ändra EU:s nationellt fastställda bidrag till minskade utsläpp enligt Parisavtalet.
I linje med den europeiska gröna given och dagens meddelande ska EU-kommissionen nu inleda arbetet med detaljerade lagförslag om hur detta nya mål ska uppnås. EU-kommissionen kommer att se över alla relevanta klimat- och energipolitiska instrument för att uppnå utsläppsminskningarna och planerar att presentera lämpliga förslag senast i juni 2021.
Läs mer:
Memo – Frågor och svar om klimatmålsplanen för 2030
Meddelande om att höja Europas klimatambition för 2030
Konsekvensbedömning av Europas upptrappade klimatambition för 2030
EU-omfattande bedömning av nationella energi- och klimatplaner
Faktablad – Klimatmålsplanen 2030 – En vision för Europa
Faktablad – Politiska verktyg för klimatmålsplanen för 2030
Faktablad – Bedömning av nationella energi- och klimatplaner
Pressmeddelande om de viktigaste initiativen från talet om tillståndet i unionen 2020
Särskild webbsida om tillståndet i unionen 2020
Finansieringsmekanismen för förnybar energi
Nationella energi- och klimatplaner
Presskontakter:
Tim McPHIE (+ 32 2 295 86 02)
Lynn RIETDORF (+32 2 297 49 59)
Ana CRESPO PARRONDO (+32 2 298 13 25)
För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post