Forskning om Alzheimers: samarbete ger bättre resultat

Neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers och Parkinsons sjukdomar, är en av Europas största utmaningar när det gäller den psykiska hälsan. På torsdagen gav parlamentet starkt stöd till EU-ländernas pilotprojekt för gemensam programplanering av forskning på detta område, vilket förhoppningsvis leder till en kritisk massa av kompetens, kunskaper och ekonomiska resurser.

Kampen mot Alzheimers och Parkinsons sjukdomar är av dubbel natur, den handlar dels om att ge daglig vård åt ett ökande antal patienter, dels om att säkra mer resurser så att antalet sjuka minskar i framtiden. Antalet sjuka i Alzheimers och relaterade tillstånd uppgår i Europa till omkring 7,3 miljoner, en siffra som kan fördubblas till år 2020. I dagsläget kan sjukdomen inte botas och kunskapen om hur sjukdomen förebyggs och behandlas är begränsad. Den antagna resolutionen uppmanar alla medlemsstater att utarbeta en gemensam forskningsagenda inom området för neurodegenerativa sjukdomar och att samtidigt förbättra epidemiologiska data om Alzheimers sjukdom och andra former av demens. Storskaliga studier med bättre användning av data och metoder Tidiga diagnostiska tester, forskning om riskfaktorer (exempelvis miljön) samt kriterier för tidig diagnos är av avgörande betydelse för kampen mot sjukdomen. Ledamöterna efterlyser storskaliga epidemiologiska och kliniska studier i ett transnationellt samarbete och ett tvärvetenskapligt synsätt på forskningen, som bland annat omfattar prevention, diagnos, behandling och social forskning. Forskningen, tycker parlamentet, borde rikta in sig på sambandet mellan åldrande och demenssjukdomar och mellan demenssjukdomar och depressioner i ålderdomen. Men huvudfokus för forskningen bör ligga inom bland annat prevention, metoder för att ställa tidig diagnos, standardisering av kriterier och diagnosinstrument och upprättande av stora databaser. Mer kunskap och mindre byråkrati Parlamentets ledamöter uppmanar kommissionen att inkludera problemen med demenssjukdomar i alla befintliga och kommande EU-initiativ knutna till förebyggande av sjukdomar medan de uppmanar EU-länderna att främja livsstilar som är hälsosamma för hjärnan. De föreslår också ett "Europeiskt hjärnår" för att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt främja åtgärder för att förebygga dem. Ledamöterna betonar att det är viktigt att det planerade pilotprojekt bygger på befintliga strukturer och undviker att skapa ny byråkrati. Projektet bör också, om möjligt, samarbeta med branschen för att kunna dra nytta av alla tillgängliga resurser och erfarenheter. Ny rättslig grund för framtida initiativ Sist men inte minst tycker ledamöterna att alla framtida initiativ för gemensam programplanering på forskningsområdet borde antas under EU:s rättsliga grund för forskning. Detta skulle ge parlamentet medbeslutanderätt när Lissabonfördraget trätt i kraft. Svenska inlägg Rådet representerades av det svenska ordförandeskapet och EU-minister Cecilia Malmström: - Rådet ämnar att ta slutsatser om det här den 3 december, vi kommer naturligtvis att ta i beaktande den utmärkta resolution som ni har skrivit... Vad gäller eventuella framtida initiativ till gemensam programplanering delar rådet uppfattningen att man bör välja ett gemensamt tillvägagångssätt för att anta dessa initiativ under rubriken forskning.