Förändrad forskning krävs för att klarlägga renbetets effekter

Report this content

Åsikterna om renars påverkan på växtligheten i fjällen har varierat över tid. EviEM, Mistras råd för evidensbaserad miljövård, har sammanställt befintlig kunskap på området. Deras utvärdering visar att forskningen måste bli mer standardiserad för att kunna besvara frågan om renbetets effekter. 

Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) arbetar för en miljövård som står på vetenskaplig grund. Genom systematiska utvärderingar av olika miljöfrågor ska EviEM förbättra beslutsunderlaget för det svenska miljöarbetet.

Utvärderingsmetoden, som går ut på att sammanställa resultaten från en stor mängd befintliga studier, kan användas för att skapa klarhet i frågor där det tidigare inte har rått samsyn.

Effekterna av renarnas bete i fjälltrakterna är en sådan fråga.

Historiskt sett har åsikterna om renars påverkan på växtligheten varierat från 1990-talets farhågor att fjälltrakterna var överutnyttjade till senare års åsikt att betet snarare gynnar växtligheten. Enligt riksdagens miljömål ska fjällens karaktär av "betespräglat landskap" bevaras, men det är fortfarande oklart hur fjällvegetationen ska se ut för att kunna anses vara betespräglad.

Den främsta avsikten med EviEM:s utvärdering var att klarlägga hur renarnas bete och tramp påverkar vegetationen i renbetesområden på kalfjäll, tundra och i fjällbjörkskog världen över (men däremot inte i barrskogsområden). Utvärderingen startade hösten 2012 efter ett förslag från Naturvårdsverket.

EviEM har gått igenom över 6 000 vetenskapliga studier, som sållats ner till 40 med relevant och användbart innehåll, men variationen i resultaten är stor. Därför har det varit svårt att dra övergripande slutsatser om renarnas påverkan på växtligheten i fjällen och Arktis.

De enskilda resultaten kan visa allt från positiva till negativa effekter på olika slags vegetation, eller också inga signifikanta effekter alls. Även enligt en och samma studie kan en viss typ av växtlighet svara positivt på renbete på en del platser men negativt på andra håll.

— Resultaten visar att renar påverkar vegetationen, men de data vi har haft tillgång till tillåter oss inte att reda ut varför effekterna är så olika. Detta visar på brister i dagens kunskapsbas, säger Jon Moen, ordförande för utvärderingsgruppen och professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Jon Moen efterlyser ett mer standardiserat sätt att mäta renars påverkan på växtligheten. Inte minst viktigt är att få fram mer tillförlitliga uppgifter om rentätheten på de platser där vegetationen undersöks.

Även om det är svårt att dra entydiga slutsatser om renbetet framträder en del mönster i EviEMs utvärdering:

• Lavar är sårbara för bete och tramp av renar

• Mossor är inte känsliga för sådan påverkan

• Örter är eftersökta av renar, vilket gör dem sårbara för renbete

• Det går inte att se någon genomgående och tydlig påverkan av renbete på gräs och buskar.

Vad är en systematisk utvärdering?

Systematiska utvärderingar bygger helt på befintliga studier och skiljer sig i det avseendet inte från vanliga litteraturstudier av vetenskapliga frågor. Skillnaden ligger i stället i arbetssättet som är mer metodiskt och med öppna och fullständiga redovisningar av alla bedömningar som gjorts under arbetets gång.

Den här metodiken är utformad för att undvika förutfattade och partiska slutsatser och att möjliggöra metaanalyser (kvantitativa slutledningar byggda på data från flera olika studier).

Läs mer om EviEM:s verksamhet:

http://www.eviem.se/

Utvärderingen i sin helhet är bifogad som pdf och finns även på EviEM:s hemsida

Utvärderingen presenteras vid ett möte den 23 februari med Naturvårdsverkets forskningsprogram Storslagen fjällmiljö (www.storslagnafjall.se/).

Kontakt:

Jon Moen
Ordförande i utvärderingsgruppen och professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
Telefon: +46 (0)70 227 15 13, +46 (0)90 786 96 47
Mejl: jon.moen@emg.umu.se


Claes Bernes
Projektledare för utvärderingen, EviEM
Telefon: +46 (0)8 673 97 55, +46 (0)72 246 38 89
Mejl: claes.bernes@eviem.se

Matilda Miljand
Koordinator, EviEM
Telefon: +46 (0)8 673 97 53, +46 (0)72 208 72 59
Mejl: matilda.miljand@eviem.se