Idag överlämnar Expertgruppen för biståndsanalys sin årliga rapport till Diana Janse, statssekreterare hos biståndsminister Johan Forssell
De senaste åren har lärt oss att förhållanden kan förändras grundligt och snabbt. Pandemi, krig, klimatförändringar och extremhändelser ändrar förutsättningarna för biståndet. Vad som kommer härnäst vet vi inte. Men vi vet att biståndets aktörer inom regering, UD, Sida och civilsamhällets organisationer, ständigt måste lära och lära om.
– Den globala utvecklingen och biståndets roll i den har varit extremt komplicerad 2023 med kriser som alla på olika sätt behöver uppmärksammas av biståndsgivare och världssamfundet i stort. Att se till att Ukraina får en framtid i EU med goda framtidsutsikter för sina medborgare blir ett av de viktigaste utvecklingsprojekten för hela Europa. Ukraina är också ett väldigt tydligt exempel på ett land där vårt bistånd är direkt viktigt för oss själva, säger EBAs ordförande Torbjörn Becker.
EBAs uppdrag är att ta fram kunskap som kan bidra till att utveckla svenskt bistånd. Det sker genom utvärdering och analys av inriktning, styrning och genomförande av Sveriges internationella bistånd, med ett särskilt fokus på resultat och effekter. I den årliga rapporten Biståndsanalys sammanfattar EBA kunskaper från det gångna året. Det är denna rapport som EBAs ordförande Torbjörn Becker och kanslichef Jan Pettersson idag, måndag 25 mars, överlämnar till statssekreterare Diana Janse.
– Vi måste vara ödmjuka i vad svenskt bistånd kan göra för skillnad och prioritera områden där Sverige har bäst möjlighet att göra nytta. Inom genusfrågor, miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter har Sverige kunskaper och trovärdighet internationellt. Sedan är det enklare att göra nytta i länder där vi har fler kontaktvägar och utbyten. Men för att kunna prioritera behöver vi ha en systematisk kunskapsbas att stå på. Vid en svältkatastrof behöver vi exempelvis på förhand veta hur vi bäst skickar pengar, vilka aktörer som fungerar bäst och hur vi bäst når de drabbade människorna, säger EBAs ordförande Torbjörn Becker.
Under 2023 har EBA haft fokus på biståndspolitiken och politikens förändring. Frågor som behandlats är migration, feministisk utrikespolitik, biståndets styrning och forskningsbiståndets organisering. Den intensiva politiska biståndsdiskussionen avspeglas i den tematiska indelningen i årets Biståndsanalys. Under 2024 ökar fokus på biståndets effekter. Att observera och berätta om resultaten är avgörande för ansvarsutkrävande och lärande.
Kontaktuppgifter:
EBAs ordförande Torbjörn Becker, 070-460 52 52
EBAs kanslichef Jan Pettersson, 072–586 49 34
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) är en statlig kommitté som tar fram kunskap för att utveckla svenskt bistånd. EBA utvärderar och analyserar inriktning, styrning och genomförande av Sveriges internationella bistånd, med ett särskilt fokus på resultat och effekter. EBA är oberoende i relation till uppdragsgivaren regeringen, liksom i relation till vad som utvärderas, samt till studiernas rapportförfattare, som själva ansvarar för sina slutsatser och rekommendationer. Mottagare av kunskaperna är regeringen, UD, Sida, samt forskare, civilsamhällets organisationer och övriga aktörer inom biståndet. EBA är även ett forum för möten mellan forskning, praktik och politik.
Taggar:
