AI kan identifiera barns läsförmåga – framtidens teknik för en mer likvärdig skola
Eyetracking ger unika insikter genom att studera våra ögonrörelser när vi läser och kan vara framtidens verktyg för en mer likvärdig skola. Metoden upptäcker barn med lässvårigheter tidigt och ger möjlighet att snabbare sätta in rätt resurser. EY har med hjälp av den nya tekniken undersökt läsförmågan hos svenska lågstadieelever och resultatet visar att elevernas läsförmåga skiljer sig tydligt mellan olika skolor och kommuner runt om i landet.
Den första terminen sedan den nya ”Läsa, skriva, räkna-garantin” började gälla är nu slut. Garantin innebär att elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt, samt att stödet utformas efter varje elevs behov. Revisions- och rådgivningsföretaget EY:s studie ”Längre än ögat når. Går vägen till en mer likvärdig skola via eyetracking och AI?” visar att en ny teknik, baserad på artificiell intelligens (AI) och eyetracking, kan vara ett effektivt verktyg för att hjälpa till att nå kraven i de nya bestämmelserna.
Genom att mäta elevernas ögonrörelser och med AI bedöma elevers läsförmåga kan elevens läsförmåga mätas på ett objektivt och jämförbart sätt. Tekniken identifierar barnens svårigheter, styrkor och utmaningar på bara några minuter och ger möjlighet att samla stora mängder data om läsförmågan hos elever, klasser och skolor. På så sätt kan problematiken bakom eventuella läsklyftor identifieras i ett tidigt stadium och utvärderas över tid, på individnivå samt på skol- och kommunal nivå.
– Vår erfarenhet är att det finns oklarheter kring hur kvalitet och resultat ska mätas på ett objektivt sätt, vilket är nödvändigt för att kunna rikta personella och ekonomiska resurser utifrån barnens unika förmågor och förutsättningar. Syftet med undersökningen är att visa att det faktiskt finns verktyg som kan göra just detta. Först när vi har objektiva resultat över tid kan vi göra en analys över vilka insatser på organisationsnivå som har effekt på elevernas läsförmåga, säger Sara Shamekhi, rådgivare specialiserad på skolverksamhet på EY.
Läsförmågan har undersökts hos elever i fyra svenska kommuner
Genom att använda data från utbildningsföretaget Lexplore har EY tittat närmare på elevernas läsförmåga utifrån elevernas och skolornas olika förutsättningar i fyra kommuner: Lidingö, Mjölby, Skellefteå och Staffanstorp. Studien visar att elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning har en högre läsförmåga. Föräldrarnas utbildningsnivå har enligt studiens analysmodell den största positiva effekten på elevernas läsförmåga. Studien visar även att det vid skolor som har en högre andel legitimerade och behöriga lärare finns en högre andel elever med hög läsförmåga.
I studien undersöks 26 skolor i fyra kommuner med olika geografiska och demografiska förutsättningar: Lidingö, Mjölby, Skellefteå och Staffanstorp. Cirka 3 000 lågstadieelever i åldrarna 7–10 år deltog i testet och utvärderades utifrån deras förmåga i kategorierna ordavkodning, läsflyt och läsförståelse. Undersökningen visar att det finns stora klyftor vad gäller lågstadieelevers läsförmåga, både mellan kommuner runt om i landet, men också mellan skolor inom kommunerna.
I tre av fyra kommuner i undersökningen är andelen elever som visar upp en medelgod läsförmåga lägre än den nationella fördelningen, där medelgod läsförmåga utgör 50 procent av eleverna. I Skellefteå, Mjölby och Staffanstorp är andelen med medelgod läsförmåga mellan 46 och 47 procent. Mjölby sticker ut i undersökningen, där hela 42 procent uppvisade en läsförmåga under medel. Även i Skellefteå har en hög andel lågstadieelever med läsförmåga under medel, 36 procent.
Dessa resultat ligger i linje med den senaste PISA-undersökningen, där det framkommer att variationen i svenska elevers resultat i läsförståelse är signifikant högre än OECD-genomsnittet. Variationen mellan elevers resultat kan ge information om likvärdigheten i landets skolsystem, och hög variation tyder på skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.
– Det är viktigt att lyfta upp och prata om de skillnader som vi ser mellan olika kommuner och skolor i vår undersökning. Att lyfta frågan är också ett första steg i att finna lösningar på problemet. Vi ser att det finns ett behov att både sätta in resurser för elever med lägre läsförmåga, men också hitta sätt att stimulera elever så att fler utvecklar en god läsförmåga. Med hjälp av eyetracking kan skolor och kommuner kontinuerligt utvärdera och följa upp elevernas läsförmåga, och snabbt kunna utvärdera de insatser man gör, säger Sara Shamekhi.
För mer information, vänligen kontakta:
Sara Shamekhi, specialiserad på skolverksamhet på EY,
073-091 49 22, sara.shamekhi@se.ey.com
Stina Gustafsson, PR-chef på EY i Sverige,
073-355 06 31, stina.gustafsson@se.ey.com
Hela rapporten finns att läsa här:
https://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/L%C3%A4ngre_%C3%A4n_%C3%B6gat_n%C3%A5r/$FILE/B19014se-Langre-an-ogat-nar.PDF
Om EY
EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.
