Cancervården har klarat trycket så här långt, men stor risk för vårdskuld

Trots att coronapandemin har satt svensk sjukvård under en aldrig tidigare upplevd press har god planering, tydliga prioriteringar och starkt samarbete gjort att cancervården ser ut att ha klarat trycket så här långt. Samtidigt är oron stor bland cancerpatienter. Pausade screeningar och färre besök i primärvården innebär en risk att upptäckt av cancer försenats och att en vårdskuld byggs upp. Detta visar en granskning som revisions- och rådgivningsföretaget EY gjort på uppdrag av Cancerfonden.

Trots den kris som covid-19 är för sjukvården, visar granskningen att cancervården har klarat av att ställa om under dessa extrema förutsättningar. Men samtidigt pekar rapporten på flera risker som behöver hanteras. Färre inkomna remisser och framskjutna kontroller bygger en vårdskuld samtidigt som personalen har arbetat för högtryck i månader. Regeringen behöver stötta regionerna för att hantera allt detta. Ansvaret för att långsiktigt stötta cancervården i detta maratonlopp behöver tas nationellt.

- Vi är naturligtvis långt ifrån ett drömläge. Det var vi redan innan pandemin. Men att i det här läget klara av att bibehålla vårdkvalitet på denna nivå är en extraordinär insats av alla inom cancervården, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Vårdskulden
Det kanske allvarligaste som covid-19 orsakat i cancervården är det faktum att många cancerupptäckter riskerar att försenas. Detta beror bland annat på att screening har pausats och att färre söker vård i primärvården. Under pandemin har det också varit högre trösklar till provtagning. Detta riskerar att leda till en stor bulk med oupptäckt cancer som behöver tas om hand. Primärvården kommer att behöva hantera alla som väntat med att söka vård. Då riskerar antalet remisser för utredning att öka och till slut kommer kön till cancerbehandling att växa.

- Inom den närmsta framtiden verkar den stora risken ligga i färre och senare upptäckter av cancer vilket kan sätta ytterligare framtida tryck på den vårdskuld som nu befaras byggas upp. Det går ännu inte att bekräfta att så blir fallet, men med färre som söker vård, framskjutna kontroller samt en minskad mängd remisser till cancerutredning finns det mycket som talar för det, säger Daniel Brämhagen, ansvarig för hälso- och sjukvårdssektorn på EY i Sverige.

Ändringar i vårdplanen
Cancervården har haft hög prioritet under den stora omställningen pandemin inneburit. De ändringar som har gjorts i patienters vårdplaner verkar enligt rapporten inte ha haft några större konsekvenser för den medicinska kvaliteten eller effekten.

Data från enkätundersökningen visar att 14 procent av cancerpatienterna uppger att de fått ändringar i vårdplanen. Av dem är det 64 procent som fått senareläggning av behandlingen, 5 procent som fått en annan behandling och 31 procent som fått andra ändringar.

Undersökningens resultat tyder på att de ändringar som skett inte gjorts på grund av resursbrist eller prioriteringar utan snarare ur ett smittskydds- och patientsäkerhetssyfte.

Oro hos cancerpatienter
Många cancerpatienter uppger att covid-19-situationen lett till oro kring cancersjukdomen. En tredjedel av de svarande uppger att covid-19 lett till ganska mycket, mycket eller väldigt mycket oro.

Lärdomar för arbetssätt
Trots den pressade situationen tar cancervården med sig många positiva organisatoriska effekter från krisen som exempelvis bättre samarbete och ökad digitalisering. Samtidigt finns det farhågor för framtiden gällande uthållighet hos personalen, skenande utgifter, mindre forskningsunderlag och vårdskulden med oupptäckt cancer. 

- Rapporten visar att cancervården har en stor uppgift framför sig. För att klara den behövs stöd från nationellt håll, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Om granskningen
EY har på uppdrag av Cancerfonden tagit fram en lägesbild av hur cancervården har klarat att hantera coronakrisen. Den består av djupintervjuer med ca 30 personer verksamma inom den svenska cancervården samt en enkätundersökning med ca 800 cancerpatienter. Intervjuerna genomfördes 14 april -11 maj 2020. Enkäten var öppen mellan 21 april och 12 maj. Här kan du läsa mer och ladda ner rapporten i sin helhet: www.cancerfonden.se/rad-och-stod/coronavirus-och-cancer/sa-paverkas-cancervarden

För ytterligare information, kontakta:
Daniel Brämhagen, ansvarig för hälso- och sjukvårdssektorn på EY i Sverige, 08-520 596 06, daniel.bramhagen@se.ey.com
Stina Gustafsson, PR-chef, EY i Sverige, 073-3550631, stina.gustafsson@se.ey.com

Om EY
EY är världsledande inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person. www.ey.com/se

Taggar: