Ny studie: Satsning på hälsobeteende kan lösa vårdens utmaningar
En fjärdedel av Sveriges hälsoinvesteringar läggs idag på klinisk vård medan bara en procent läggs på förebyggande satsningar kring svenskarnas hälsobeteende. Om staten, landstingen och kommunerna allokerade sina vårdbudgetar annorlunda skulle de över tre år kunna spara flera miljarder kronor samtidigt som trycket på vården skulle minska och folkhälsan förbättras. Det visar en ny studie från revisions- och rådgivningsföretaget EY.
Den svenska vården står idag inför en rad utmaningar och utvecklingstakten för den kliniska sjukvårdens kostnader blir allt högre. Klinisk vård påverkar dock bara till åtta procent den svenska befolkningens hälsoutfall, det vill säga livslängd och livskvalitet, medan hälsobeteende påverkar hälsoutfallet till hela 32 procent. Ändå läggs 27 procent, motsvarande 370 miljarder kronor, av Sveriges hälsoinvesteringar på klinisk vård medan bara en procent, motsvarande 13 miljarder kronor, läggs på initiativ som påverkar hälsobeteende, till exempel kring motion, rökning och alkohol. Det visar en ny studie från revisions- och rådgivningsföretaget EY, ”Hur skapar vi patientbrist?”, som analyserat hur offentliga medel fördelas för att upprätthålla medborgarnas hälsa.
– Vår studie indikerar att vårdens styrning och resurser i högre utsträckning bör riktas mot initiativ som förändrar svenskarnas hälsobeteende istället för klinisk vård. Vi uppskattar att en annorlunda allokering av budgeten över tre år lågt räknat skulle kunna spara staten, landsting och kommuner totalt cirka 3 miljarder kronor i direkta vårdkostnader. Än viktigare är att det skulle innebära betydande positiva effekter för folkhälsan och samtidigt reducera trycket på vården, säger Daniel Brämhagen, senior rådgivare inom vårdsektorn på EY.
EY:s studie visar tydligt att det finns stora vinster – såväl ekonomiska som samhälleliga och individuella – i att allokera om hälsoinvesteringar från klinisk vård till satsningar på hälsobeteende. Det finns dock flera utmaningar, exempelvis att det idag saknas ett vedertaget ramverk och en enhetlig metodik för investeringar som rör hälsobeteende, att dessa investeringar har en lång investeringshorisont samt att det konkreta utfallet för dessa investeringar alltid kommer att vara osäkert.
– Det råder ingen tvekan om att vi bör investera i hälsobeteende, men det råder desto större tvekan kring vad vi bör investera i och hur dessa investeringar bör hanteras för att säkerställa att skattemedel används på bästa sätt. Dessutom råder det idag brist på ekonomiska incitament för kommuner att investera i preventiva insatser eftersom det är landstingen och staten som hämtar hem vinsten, säger Daniel Brämhagen.
Idag pågår ett stort antal lokala projekt runt om i landet för att effektivisera vårdkedjan, men de saknar samordning. EY efterlyser därför ökad samverkan mellan olika samhällsinstitutioner och mellan det offentliga och näringslivet.
– Vi måste skapa nya samarbetsformer mellan stat, landsting och kommuner för att öka villigheten att investera över myndighetsgränser. Här kan näringslivet också spela en viktig roll. Därtill måste man upprätta och gemensamt komma fram till nya ramverk och metoder för att mäta och följa upp investeringar i hälsobeteende för att säkerställa att investeringar görs på rationell grund. Slutligen bör synen på risk och riskfördelning inom offentlig verksamhet omvärderas för att öka villigheten att investera på lång sikt, säger Ulf Borgcrantz, initiativtagare till studien och partner på EY.
Hela studien är bifogad till detta pressmeddelande.
För mer information, vänligen kontakta:
Daniel Brämhagen, senior rådgivare inom vårdsektorn på EY Sverige, 070-671 51 79, daniel.bramhagen@se.ey.com
Ulf Borgcrantz, Partner på EY Sverige, 070-318 90 63, ulf.borgcrantz@se.ey.com
Katarina Roslund, PR & Communications manager EY, 070-565 02 78, katarina.roslund@se.ey.com
Hör mer om studien i Almedalen: Skapar investeringar i sjukvården bättre hälsa i Sverige?
Tisdag 5 juli kl. 14.30-15.25, Kopparsalen Clarion Wisby Hotel, Strandgatan 6
Dagens hälso- och sjukvårdsutmaningar möts av en intensiv jakt på lösningar för att effektivisera och utveckla styrning, organisation och arbetssätt. EY har valt att istället anta ett holistiskt synsätt – med utgångspunkt i att optimera god hälsa i Sverige skapas nämligen bättre förutsättningar för att analysera hur ett ökat vårdbehov möts på bästa sätt. På seminariet presenteras EY:s nya studie ”Hur skapar vi patientbrist?”, som visar på hur kritiskt det är att patienter och medborgare själva kan ta en aktiv roll och ett eget ansvar i sin och därmed landets hälsa. Men analysen leder även till flera frågor, till exempel hur våra insatser för ett bättre hälsoutfall kan styras och samordnas mellan påverkande aktörer och hur vi kan skapa incitament för involverade aktörer inom folkhälsa? Är det så att vi idag 2016 står mitt i en milstolpe i hälso- och sjukvårdens utveckling?
Seminariet modereras av Daniel Brämhagen och Ulf Borgcrantz från EY. I panelen medverkar Anders Tegnell, stf Generaldirektör Folkhälsomyndigheten, Ann Carlsson, vd, Apoteket AB, Dag Larsson, ordförande för SKL:s sjukvårdsdelegation tillika landstingsråd i Stockholms läns landsting och Lina Axelsson Kihlblom, grundskolechef Haninge kommun och ledamot Skolkommissionen.
Om EY
EY är världsledande inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person.
Taggar:
