Socioekonomiskt skolstöd når inte fram till de som behöver det bäst

Kommunernas socioekonomiska resursfördelning till elever med särskilda behov är utformat på ett sådant sätt att det skapar svårigheter för resurserna att nå fram och möta eleverna behov. Det innebär att förtydligandet av skollagen i syfte att skapa en mer likvärdig skola som träder i kraft den 1 juli får ett svagare genomslag. Detta framgår i en ny rapport från EY.

EY:s rapport bygger på en enkätundersökning som trettioåtta av Sveriges största kommuner och en stadsdel har svarat på. Kartläggningen är en uppföljning av en liknande rapport från 2013. I båda rapporterna konstateras att de flesta av Sveriges större kommuner gör omfördelningar utifrån socioekonomiska faktorer och att denna oftast sker utifrån så kallad resursorienterad budgetering, vilket innebär att det i första hand är tillgängliga resurser och inte de faktiska behoven som styr fördelningen.

-       Hur den socioekonomiska resursfördelningen blir bygger dels på kommunfullmäktiges ramar, dels på de kommunala nämndernas fördelning. Vår undersökning visar att man hos kommunfullmäktige i stor utsträckning utgår från föregående års ram och att denna resursfokusering även fortsätter på nämnd-nivå. Där räknar man ofta baklänges utifrån tillgängliga resurser och vad dessa räcker till utifrån minsta möjliga grundbelopp. Få kommuner fördelar utifrån det faktiska pedagogiska behovet, säger Ann-Mari Ek, verksamhetsrevisor och konsult inom EY:s grupp för offentlig verksamhet.

Enligt rapporten konstateras att denna styrningsmodell leder till att de resurser som kommer skolorna till del inte upplevs som tillräckliga av rektorerna, samtidigt som det i skollagen ska förtydligas att rektorerna ansvarar för att fördela resurserna.

-       Rektorns friutrymme är begränsat. De skolor som har stora behov får ofta ett tillägg utifrån socioekonomiska faktorer men för rektorn finns ett dilemma då detta tillägg tyvärr äts upp av andra faktorer i kommunens ekonomisystem, avslutar Ann-Mari Ek.

Rapporten och dess innehåll kommer även diskuteras i samband med EY:s seminarie ”Kan resursfördelningen lösa skolkrisen?” i Almedalen. Under seminariet klarläggs bland annat hur rektorerna använder de extra resurserna och om pengarna verkligen når de mest behövande eleverna.

På seminariet den 2 juli 2014 klockan 10:30-11:25 medverkar:

-       Ibrahim Baylan, vice ordförande i Utbildningsutskottet, Socialdemokraterna

-       Camilla Waltersson Grönvall, ledamot Utbildningsutskottet, Moderaterna

-       Eva-Lis Sirén, förbundsdirektör, Lärarförbundet

-       Anna Ekström, generaldirektör, Skolverket

-       Heidi Avellan, politisk chefredaktör, Sydsvenska Dagbladet

Plats: Erlanderska rummet, Clarion Hotel Wisby

Ett fullständigt program över EY:s seminarier i Almedalen finns på följande länk: http://www.ey.com/SE/sv/Newsroom/PR-activities/Almedalen-2014

Se bifogad rapport en i sin helhet.

För ytterligare information kontakta:

Ann-Mari Ek, verksamhetsrevisor och konsult EY Assurance, ann-mari.ek@se.ey.com; tfn 070-2155845

Lars Eriksson, verksamhetsrevisor och konsult EY Assurance, lars.eriksson@se.ey.com; tfn 070-3177822

Katarina Roslund, presskontakt EY, katarina.roslund@se.ey.com, tfn 070-565 02 78

Om EY

EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.