Barnarbete har ökat för första gången på 20 år

Barnarbete har ökat för första gången på 20 år, visar nya siffror från ILO och Unicef. 160 miljoner barn arbetar runt om i världen, varav 79 miljoner med skadligt arbete. I rapporten som släpptes i dag varnar de bägge FN-organen för att ytterligare 8,9 miljoner barn riskerar att vara i arbete vid slutet av 2022 till följd av coronapandemin.
– Barnen får betala det högsta priset när den extrema fattigdomen ökar och skolor stänger. Nu måste politiker och företag agera kraftfullt för att skydda barnen, säger Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade Sverige.

Redan för ett år sedan varnade FN för att coronapandemin skulle kunna radera 20 års framsteg av att motverka barnarbete. Till följd av pandemin lever nu ytterligare 120 miljoner människor i extrem fattigdom. Och den rapport som ILO och Unicef släppte i dag visar att antalet barn i barnarbete ökat med drygt åtta miljoner mellan 2016 och 2020.

En central orsak till fattigdom – och därmed också till barnarbete – är de ohållbart låga lönerna i de globala leverantörskedjorna. Anställda i början av de globala leverantörskedjorna inom jordbruk och textilindustri tjänar i genomsnitt 65 procent av en levnadslön, visar en rapport från Fairtrade Sverige.

Inom EU pågår nu ett arbete med att ta fram ett direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. EU-kommissionen väntas presentera sitt förslag efter sommaren.

– Här har svenska politiker en viktig roll att spela, genom att trycka på för att EU-direktivet ska omfatta företags ansvar för hela leverantörskedjan. Så att ansvaret även omfattar exempelvis bomullsfälten och kakaoodlingarna i länder med utbredd fattigdom där vi vet att barn arbetar och far illa i dag, säger Hewan Temesghen.

Enligt rapporten från ILO och Unicef arbetar 70 procent av de barn som arbetar, 112 miljoner, inom jordbruk. Mer än tre fjärdedelar av de barn i åldern 5 till 11 år som arbetar gör det inom jordbrukssektorn. Och det är i den här yngsta åldersgruppen som ökningen av barnarbete har skett mellan 2016 och 2020.

Många svenska och europeiska företag är verksamma i eller handlar med länder där det är vanligt med kränkningar av mänskliga rättigheter. Bara drygt vart tredje företag utför någon form av aktsamhetsanalys om mänskliga rättigheter och miljö, visar en studie som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen. Med en lagstiftning på plats skulle det vara obligatoriskt för företag att genomföra riskanalyser avseende mänskliga rättigheter och miljö och företagen skulle även behöva hantera dessa risker.

– Eftersom lagstiftning saknas i dag kan det fortfarande vara en konkurrensfördel att se genom fingrarna med barnarbete, slavliknande villkor och löner så låga att anställda inte kan försörja sig och sina barn. En skarp lagstiftning kan komma att göra stor skillnad för barn i länder med utbredd fattigdom, säger Hewan Temesghen.

Men redan innan en lagstiftning är på plats finns det mycket som företag och offentliga aktörer kan göra, poängterar Hewan Temesghen.

– Myndigheter kan bidra till att stärka barns rättigheter genom att ställa långtgående hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom för att inte påverka mänskliga rättigheter negativt. Och företag kan redan nu göra riskanalyser och vidta åtgärder för att främja barns rättigheter. Det finns verktyg för politiker, företag och konsumenter – använd dem, säger Hewan Temesghen.

Vid frågor kontakta:

Ingrid Arinell, pressansvarig Fairtrade Sverige. Telefon: 070-895 70 78

Taggar: