Förtydligande om ansvar på olycksplatser

Sverige har en etablerad struktur för att hantera olyckor och kriser. I fredstid bygger den på en samverkan mellan flera organisationer i samhället. Vanligast är det Räddningstjänst, Ambulans och Polis som samverkar.

Olyckligt placerade uttalanden från Vårdförbundet i Skåne i samband med ozon-olyckan i Lund härom veckan har inneburit att det har spridits en felaktig uppfattning om hur samhället är organiserat för att hantera farliga situationer. Många medarbetare i den svenska ambulanssjukvården har uttryckt en oro för att den här typen av uttalande kan skapa felaktiga förväntningar på dem och deras arbete. Även medborgare har uttryckt en osäkerhet om vad som gäller vid en olycka efter uttalanden från Vårdförbundet i Skåne. Med utgångspunkt för denna oro vill vi på detta sätt överskådligt informera om hur räddnings- och vårdarbetet vid olyckor är organiserat kopplat till delar av ambulanspersonalens skyddsutrustning.

Vid en olycka, som till exempel ozonutsläppet i Lund härom veckan, är det Räddningstjänsten som har det fulla ansvaret (i tydlig samverkan med polis och ambulans) och leder arbetet för att begränsa skador på människor, egendom och miljö.

Den som leder räddningsinsatsen är den kommunala räddningsledaren. Det är en person med mycket stark ställning i lagen, inte minst under överhängande fara då han eller hon kan beordra myndigheter och företag att hjälpa till i räddningsarbetet.

I Räddningstjänstens arbete ingår att spärra av området i olika skyddszoner (så kallade brytpunkter och andra säkra platser) som hindrar att övriga medborgare, polis och ambulanspersonal riskerar att bli skadade. Räddningstjänsten ansvarar för att flytta fram skadade personer till en säker plats så att ambulanspersonalen under trygga förhållanden - för sig och patienten - kan starta vårdinsatsen och vid behov påbörja förflyttning till sjukhusvård. Vid en kemikalieolycka ansvarar Räddningstjänsten för att till fullo sanera patienten innan den överlämnas till ambulanspersonalen. Allt för att eliminera risken att farliga ämnen sprids till ambulanspersonalen som i sin tur överför den till sjukhuspersonalen och andra patienter.

I sällsynta fall kan även en skyddszon bli farlig, till exempel om vinden vänder. Då har ambulanspersonalen tillgång till flykthuva. Dessa är till för att personalen ska kunna sätta sig i säkerhet så att de inte riskerar att slås ut. Det är viktigt både ur ett arbetsskyddsperspektiv, men också för att kunna fortsätta vårdarbetet på en ny säker plats.

I situationer då farliga ämnen måste hanteras kan en särskild "Kemambulans" som är stationerad i Perstorp utnyttjas antingen fysiskt på plats i samverkan med räddningstjänst eller som telefonsupport. Kemambulansens skyddsutrustning och kompetens är mer omfattande än för ordinarie ambulansteam.

Flykthuvor finns i varje ambulans och ingår i den utrustning som ska kontrolleras inför varje arbetspass.

All ambulanspersonal (ej gravida medarbetare, medåkare och nyanställda, då andra regler ska följas) har också tillgång till en egen skyddsmask som ingår i den personliga skyddsutrustningen som ska medtas under arbetspasset. Det är viktigt att dessa masker finns med i ambulanspersonalens utrustning och fungerar som de ska för att undvika patientsäkerhetsrisker som kan uppstå om fördröjning eller osäkerhet i handläggningen uppstår. Med masken följer en instruktion hur man sätter på och ställer in den. Filter till maskerna finns också i varje ambulans. Utrustningen i ambulansen kontrolleras inför varje arbetspass, vanligtvis två gånger per dygn och kontrolleras/återställs dessutom efter varje uppdrag. Utöver detta utförs vecko- och månadskontroller av all utrustning. För att ytterligare höja säkerhetsnivån testas masken med tårgas en gång ute på P7, Revingehed. Vid sidan om detta är det även viktigt att ambulanspersonalen har satt sig in i rutiner vid uppdrag och tjänsteutövande som kan innebära risker.  

Vid ozonolyckan i Lund hade Räddningstjänsten lämnat platsen innan ambulanslarmet kom. För detta har Falck skrivit en avvikelse och detta kommer att utredas. 
Ambulanspersonalen hanterade situationen helt korrekt genom att stanna utanför byggnaden, så att Räddningstjänsten kunde återkallas till platsen för att göra sin bedömning av lokalerna och hela händelsen. 
Sammanfattningsvis har Räddningstjänsten i det inledande skedet det fulla ansvaret för hela insatsen och först när Räddningstjänsten har säkrat liv och plats får ambulansen påbörja sitt arbete – absolut inte innan. 
Vi står gärna till tjänst med att besvara frågor i detta viktiga ämne. Våra kontaktuppgifter finner du på www.falckambulans.se

Eija Hägg
Verksamhetschef Falck Emergency
Specialistutbildad sjuksköterska ambulans och anestesi

Roger Rüdén
Medicinsk Chef Falck Emergency