Jobbhälsorapporten 2024 visar dold sjukfrånvaro bland unga

Report this content

Feelgood presenterar idag Jobbhälsorapporten 2024, som baseras på resultat från HALU-undersökningar där 19 500 svenskar svarat på frågor om hälsa, arbetsmiljö och livsstil. Rapporten visar en dold och upprepad sjukfrånvaro bland unga arbetstagare i Sverige. Medarbetare under 30 år har dubbelt så mycket korttidsfrånvaro jämfört med äldre kollegor.

Rapporten visar att:

  • Medarbetare under 30 år har dubbelt så ofta som övriga upprepad korttidsfrånvaro (mer än sex gånger per år) på grund av sjukdom. Detta faktum är i stort sett osynligt i debatten och fångas inte i officiell statistik.
  • Det finns tydliga mönster med riskfaktorer som är vanligare hos dem som har ofta upprepad frånvaro. Dessa är dock inte generellt vanligare hos yngre än hos äldre, och bidrar inte till att förklara skillnaderna i frånvaro.

- Vi uppmanar alla arbetsgivare att fundera över den yngre skaran av medarbetare. Sjukfrånvaro är både dyrt och innebär mänskligt lidande, och vi kan inte tänka att det automatiskt löser sig med tiden, när de unga blir äldre, säger Stefan Kullgren, vd på Feelgood.

Ungas högre upprepade frånvaro kan ha många orsaker

De typiska riskfaktorer som analyseras i rapporten bidrar inte till att förklara de ungas högre upprepade sjukfrånvaro. I rapporten lyfter dock Feelgoods experter flera andra möjliga orsaker.

Unga upplever inte högre arbetsbelastning än äldre. Däremot visar många undersökningar att de upplever mer press och stress i livet som helhet än äldre. Den allmänna psykiska ohälsan hos yngre kan bidra till en högre frånvaro.

En annan faktor är att unga i lägre grad anger att de upplever meningsfullhet, delaktighet och påverkan på jobbet, en av de viktigaste friskfaktorerna, och extra viktig för dagens unga som är värderingsdrivna och vana att påverka.

- Om unga ska må bra på jobbet och vara på jobbet, behöver vi öka deras möjlighet att känna meningsfullhet och vara delaktiga. Det kan finnas en lägre tröskel för att sjukskriva sig om man känner mindre samhörighet med jobbet. Unga behöver givetvis också förstå vad som är rimliga förväntningar på vad man kan få ut av sitt arbete i början av sin karriär, säger Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood.

En annan orsak till upprepad frånvaro kan vara att yngre har en ökad tendens att se lättare åkommor som allvarliga. Det finns tecken på att yngre söker vård för tillstånd där det inte behövs och det är ett beteende som mycket väl kan ha en koppling till den höga upprepade korttidsfrånvaron. Det kan också mer allmänt vara så att yngre i högre utsträckning än äldre saknar tillräckliga verktyg för att ta hand om sin hälsa, både vid mindre åkommor, psykisk ohälsa och i levnadsvanor.

- I resultaten för friskfaktorn ”balans och återhämtning” ser vi att bara 22 procent av de unga har denna, vilket kan stå för att flera yngre inte har förmåga att vårda sin hälsa. Denna friskfaktor finns hos fler ju äldre vi blir, konstaterar Daphne Enstam, chefsläkare på Feelgood.

Jobbhälsorapporten beskriver också långa trender i arbetslivet

Årets Jobbhälsorapport ger också, som vanligt, en bred översikt över långa trender om hälsa, arbetsmiljö och livsstil. Det finns brister och utmaningar, men det som dominerar är ändå bilden av ett stabilt och friskt arbetsliv där de flesta trivs och mår bra. Stabilitet är dock inte alltid av godo. I årets rapport väcker Feelgood frågan om en del av resultaten kanske är – stabilt dåliga. Det gäller inte minst de viktiga friskfaktorer i arbetet som Feelgood identifierat. Friskfaktorerna är viktiga både för hälsan och för tillfredsställelsen med livet i stort. Friskfaktorerna är också stabila över tid och förändras inte märkbart under perioden 2o1o till 2023. Det betyder att det även i år är fler som inte har någon friskfaktor alls än som har alla. Det är stabilt men knappast acceptabelt.

- Med Jobbhälsorapporten vill vi både ge insikter om hur människor mår på jobbet och belysa det vi på Feelgood ser behöver förändras på våra arbetsplatser runtom i landet. Det är viktigt att göra rätt insatser kring arbetsmiljö och hälsa. För det behövs data, kombinerat med experters analyser om orsaker och råd om förändringar som ger effekt och värde till verksamheten och medarbetarna, säger Stefan Kullgren, vd på Feelgood.

Läs rapporten genom att klicka här.

För mer information kontakta: 
Åsa Rex Nygård
Marknads- och kommunikationschef Feelgood
070-728 56 50
asa.rexnygard@feelgood.se 

Om Feelgood 
Feelgood är Sveriges ledande hälsoföretag för det moderna arbetslivet. Feelgood hjälper företag och organisationer att förbättra produktivitet och sänka kostnader genom att arbeta systematiskt och förebyggande med arbetsmiljö, hållbar hälsa, ledarskap, medarbetarskap och vid behov rehabilitering eller krishantering. Företaget har idag drygt 1 000 medarbetare som möter kunderna både digitalt och på ca 152 platser i Sverige. Totalt omfattar Feelgoods 8 000 kunder över 1,1 miljoner medarbetare. Feelgood grundades 1995 och ägs sedan 2021 av den finska vårdkoncernen Terveystalo Healthcare OY.

www.feelgood.se 

Prenumerera

Media

Media