Trenden: hon skriker för att slappna av – därför har skräck gått från att ses som depraverad till välgörande

I höst tar skräckfilm inte bara plats på bioduken utan i våra själsliv – som en form av self care. Fler och fler undersökningar bekräftar att unga kvinnor söker sig till att skrika, känna spänning och bearbeta rädsla tillsammans i en trygg miljö, och att det har positiva mentala effekter, i stark kontrast till den negativa skärmtiden. Forskning vid Lunds universitet visar att skräckfilmer fungerar som mental träning, och ses som ett sätt att ta hand om sig själv.

“Vi utsätter oss för känslan av fara på film för att lära oss hantera den. En skräckfilm har en inramning med ett tydligt slut, och det ger en välgörande effekt att få vistas i rädslan men under kontrollerade former och i en miljö med andra människor”, säger Per Johnsson vid Lunds universitet. 

“Årets Halloweentrend är att publiken, speciellt unga kvinnor, ser på skräck som self-care”, konstaterar Per Mårtensson, programdirektör på Filmstaden.

Skräckgenren har länge setts som nischad, men den senaste tiden har intresset exploderat. Hos Filmstaden utgör unga kvinnor en majoritet av biopubliken när det gäller skräckfilmer: “Nästan 60 % av våra skräckfilmsbesökare är kvinnor och en majoritet är under 34 år,” säger Per Mårtensson, programdirektör på Filmstaden.

Parallellt med publikutvecklingen pekar forskning från Lunds universitet på att skräck kan fungera som en liten terapiinsats. Enligt Per Johnsson, docent vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, ger skräckfilmer oss en trygg plats att möta rädsla: när vi ser en skräckfilm vet vi att det kommer en lösning – det skänker tröst mitt i spänningen.

Per Johnsson beskriver hur rädsla och stress aktiverar samma fysiologiska system: hjärtat slår snabbare, pupiller vidgas – det klassiska alarmstadiet. Men i en kontrollerad miljö – som en biosalong – återfår vi balans när hotet visar sig vara ofarligt. “Den sociala funktionen, att vi i en biosalong blir rädda tillsammans, har ytterligare positiv effekt, vi blir inte ensamma med det som skrämmer oss”, säger Johnsson.

Bild ur Mattias J Skoglunds HEMMET som har biopremiär 27 oktober 2025

Dessutom pekar populärvetenskaplig rapportering mot en paradox: trots att rädsla är en skyddsmekanism söker vi oss frivilligt till skräck – för att uppleva spänning utan verklig fara, och för att känna oss levande. Många kvinnor vittnar dessutom om att den moderna skräckgenrens förmåga att använda troper, och dra dem till sina extremer, upplevs som ett frigörande från stereotyper. Stereotyperna häcklas och oskadliggörs när de dras till sin extrem. 

“Eftersom vi har rädslor inom oss så är vi nyfikna på dem, det är en del av dragningskraften i skräckfilmen”, säger Per Johnsson.

“Vi har sett ett tydligt skifte – skräck är inte längre marginaliserad utan har blivit mainstream. Att unga kvinnor står för en så stor del av publiken visar att genren erbjuder något djupt efterfrågat”, förklarar Per Mårtensson på Filmstaden.
 

Varför är skräck nyttigt?

• Känslomässig frigörelse: Skräck kan fungera som ventil: vi låter oss skrämmas, reagera och sedan släppa spänningen. Det är ett sätt att “gå igenom” starka känslor i säker miljö.
• Mental träning: Att utsätta sig för rädsla i kontrollerade former ger hjärnan möjlighet att öva på att möta osäkerhet – biobesökaren “tränar” sin rädsla.
• Gemenskap och delad upplevelse: Skräck på bio blir starkare i samspel med andra – publikens reaktioner förstärker stämningen och känslan av att inte vara ensam i rädslan.
• Kontrast till “negativt skärmtid”: I en tid då mycket skärmtid ses som stressigt, erbjuder skräck på bio en aktiv och emotionell upplevelse snarare än passiv konsumtion.

Kontakt & mer information

För mer information, intervjuer, statistik eller expertkontakter:
Irene Hernberg, PR Manager Northern Europe, Filmstaden
irene.hernberg@finnkino.fi

Källor: Lund University, Filmstaden

För mer information om HEMMET, kontakta
Sofia Dahlén, Presschef NonStop Entertainment

sofia@etpr.se / 076 282 71 25