Baselöverenskommelse om bankers kapitaltäckning klar
Baselkommitténs styrande organ GHOS (Governors and Heads of Supervision) har idag efter flera års arbete enats om viktiga kompletteringar för att färdigställa de globala standarderna för bankers kapitaltäckning. Finansinspektionen (FI) är medlem av Baselkommittén och har deltagit i arbetet.
”Det är positivt för den finansiella stabiliteten att det nåtts en internationell överenskommelse i Baselkommittén. För svensk del är det värdefullt med globala standarder på finansmarknadsområdet”, konstaterar FI:s generaldirektör Erik Thedéen.
”FI vill i möjligaste mån ge god förutsägbarhet om hur kraven på svenska banker påverkas, även om vi behöver invänta ny EU-reglering innan vi kan besluta om nya krav. FI har inte för avsikt att mekaniskt låta kapitalkraven öka som en effekt av nya Baselstandarder. FI ser dock fortsatt att stora kapitalbuffertar i banker är centralt för den finansiella stabiliteten och det går därför inte att utesluta att kapitalnivåerna i svenska banker kan behöva öka när överenskommelsen genomförs”, slår Erik Thedéen fast.
Bakgrund och syfte med Baselöverenskommelsen
Syftet med de nya standarderna är att öka jämförbarheten och minska risken för omotiverade skillnader i kapitalkrav mellan banker och mellan länder. Dessutom har det funnits anledning att förenkla och förtydliga regelverken.
De nya globala standarderna har uppdaterats i flera viktiga delar. Schablon-metoderna som anger bankers kapitalkrav för kreditrisk, operativa risker och marknadsrisk[1] har gjorts om. Även de standarder som anger hur banker kan använda interna modeller för att beräkna kapitalkraven har reviderats. Nya begränsningar införs, såväl avseende de parametrar bankerna kan använda i de interna modellerna, som för vilka slags risker som bankerna tillåts använda interna modeller. För operativa risker kommer interna modeller inte längre att kunna användas. För kreditrisker mot andra banker och mot stora företag kommer endast en så kallad grundläggande internmetod att finnas kvar, i vilken sannolikheten för att bankens kreditriskexponeringar fallerar är den enda parameter som beräknas med interna modeller.
De nya globala standarderna innehåller även begränsningar av hur låga bankernas totala kapitalkrav kan bli. Det handlar delvis om ett så kallat bruttosoliditetskrav, vilket något förenklat kan beskrivas som en lägsta nivå av kapital motsvarande 3 procent av bankernas tillgångar.[2] Dessutom införs ett så kallat golv för riskvägda tillgångar för banker som tillämpar interna modeller. Golvet innebär att de samlade riskvägda tillgångarna som lägst får uppgå till 72,5 procent av vad de skulle ha varit om banken hade gjort beräkningen enbart baserat på schablonmetoder, det vill säga helt utan interna modeller.
Nästa steg
Baselkommitténs överenskommelse anger att de nya standarderna ska börja gälla från 1 januari 2022. Golvet för de riskvägda tillgångarna ska fasas in från nivån 50 procent år 2022 till slutnivån 72,5 procent från den 1 januari 2027. Baselkommitténs överenskommelse ställer även krav på att bankerna ska publicera utvecklingen av de riskvägda tillgångarna under hela infasningsperioden. Syftet med den ökade transparensen är att underlätta för externa bedömare att analysera effekten av golvet.
Vid sidan av Baselkommitténs överenskommelse pågår för närvarande en översyn av kapitaltäckningsreglerna i EU[3] som bland annat inför ett bruttosoliditetskrav[4], men som också ändrar hur kapitalkraven utformas i EU och hur de kan tillämpas av tillsynsmyndigheter. Kommissionens förslag förhandlas nu i EU och kan leda till en begränsning av hur nationella tillsynsmyndigheter kan använda pelare 2-påslag.
För svensk del måste de nya Baselstandarderna först införas i EU-rätten, innan de kan utgöra grund för nya beslut om kapitalkrav. Det är ännu inte helt klart när dessa nya revideringar kan införas i EU och på vilket sätt det kommer att ske. Det är därför viktigt att se till den kombinerade effekten av både förändringarna i de pågående EU-förhandlingarna och de kommande förändringarna som följer av de nya Baselstandarderna. FI behöver därför noga följa effekterna av lagstiftningen på EU-nivå när nya kapitalkrav beslutas.
Följderna för svenska banker
Baselöverenskommelsen riktar sig i första hand mot stora, internationella banker men i förlängningen påverkas även mindre banker. Nästan alla banker kommer nämligen att behöva använda nya metoder för att beräkna sina kapitalkrav (nya schablonmetoder). I huvudsak består förändringen i att metoderna är uppdaterade i sina definitioner och är mer detaljerade än tidigare.
Effekten av de nya standarderna blir störst för de banker som har fått tillstånd att använda interna kreditriskmodeller (intern riskklassificeringsmetod, IRK) som grund för kapitalkraven. I Sverige handlar det om ett tiotal banker, bland annat de fyra storbankerna. Det nya golvet för riskvägda tillgångar leder rent mekaniskt till att det totala kapitalkravet i kronor kan öka betydligt om FI inte samtidigt justerar de delar av kapitalkraven som uttrycks i procent av de riskvägda tillgångarna.
FI kommer att anpassa utformningen och tillämpningen av kapitalkraven för de svenska bankerna i och med att Baselstandarderna blir bindande EU-regler. FI kommer inte att låta buffertkraven öka mekaniskt som en effekt av Baselgolvet. Behovet av kapitalbuffertar gör dock att det inte kan uteslutas att kapitalnivåerna i bankerna kan behöva öka när överenskommelsen genomförs.
För FI är buffertfunktionen i bankernas kapital viktig att behålla. Buffertfunktionen består i huvudsak av utrymmet mellan den mängd kapital en enskild bank har och den kapitalnivå under vilken banken riskerar att bli föremål för ingripandeåtgärder från FI eller där banken inte uppfyller förpliktelser mot sina finansiärer. Kapitalbuffertar gör det möjligt att bättre hantera situationer då kapitalnivån faller som följd av tillfälliga förluster. För FI är detta viktigt eftersom det innebär att bankernas förmåga att tillhandahålla viktiga funktioner för samhällsekonomin kan upprätthållas bättre i händelse av tillfälliga problem.
Jämfört med idag innebär det nya Baselgolvet att kapitalkraven för de svenska storbankerna i högre grad kommer att bestämmas av schablonmetoder. Det leder till att kopplingen mellan kapitalkravet och risknivån i en bank minskar. Å ena sidan begränsas därmed risken att bankernas kreditriskmodeller resulterar i alltför låga riskvikter. Å andra sidan kan det ge banker incitament att ta högre risker. En konsekvens av mer schabloniserade regler för kapitalkrav är därför att vikten av tillsyn och analys av bankernas kreditriskhantering betonas.
Läs mer på www.fi.se
Victoria Ericsson
Pressekreterare
070-300 47 32
[1] En ny Baselstandard för kapitalkrav för marknadsrisker publicerades redan i januari 2016
[2] För globalt systemviktiga banker tillkommer därutöver ett krav om en kapitalbuffert.
[3] http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-3731_en.htm
[4] Bruttosoliditetskravet i EU-översynen baseras på en tidigare Baselstandard