Nedskjutna DC-3:an – ett mysterium för hela familjen

För 13 år sedan fick en drygt 40-årig gåta sin lösning. Då hittades den svenska DC-3:a som sköts ned av sovjetiskt stridsflyg över Östersjön 1952. På Flygvapenmuseum i Linköping kan du kliva rakt in i den spännande historien och nästan ta på den. Där finns flygplansvraket, där finns besättningsmännens personliga ägodelar och där finns ett mystiskt vykort till en av änkorna.

– DC-3:ans nedskjutning var en lång dimridå från både svensk och sovjetiskt sida.  I nästan 40 år gick åtta familjer och undrade vad som hänt med deras anhöriga som försvann i juni 1952, säger Rickard Käsper, intendent på Flygvapenmuseum.

Vår historia skapas av människor. Ofta är det också helt vanliga människor. Som de åtta män som gick till jobbet den 13 juni 1952 för att göra ännu ett av många rutinuppdrag i den svenska signalspaningen mot Sovjetunionen.

Strax före lunch var den svenska DC-3:an på väg norrut i mitten av Östersjön. Sedan gick allt fort.  I höjd med Fårö sköts planet ned av sovjetiskt jaktflyg. Trots ett intensivt sökande hittades inte mer än livbåt från DC-3:an och de åtta besättningsmännens öde blev länge ett stort mysterium. 

Sedan 2010 finns DC-3:an utställd på Flygvapenmuseum i Linköping, som planet hittades på Östersjöns botten. Att stå och se det sönderskjutna flygplanet skapar en närmast kuslig närvarokänsla.

– Man sänker gärna rösten när man står vid planet. Trots att jag är här nästan varje dag är det svårt att komma ifrån att det är en grav. I det här flygplanet kan åtta män ha förlorat livet.

Men det är inte bara det sönderskjutna planet som bidrar till den starka närvarokänslan. I utställningen finns stora delar av besättningsmännens utrustning. Som piloten Alvar Älmebergs vigselring. Ett par plånböcker. Några bitar choklad och ett par cigarettpaket. Föremål som plötsligt gör storpolitiken väldigt mänsklig. 

– Besättningsmännen i planet var inga James Bond-typer. Det var vanliga makar, pappor eller söner som gick till jobbet en dag och som lämnade sina familjer för alltid. Hur deras fruar, barn och andra anhöriga sedan behandlas av det officiella Sverige är svårt att sätta ord på. I nästan 40 år fick de sväva i ovisshet om vad som hänt.

Förutom flygplansvraket, utrustningen och de personliga ägodelarna ger utställningen om DC-3:an också en spännande bild av det storpolitiska spelet kring det nedskjutna planet. Utställningen tar upp olika aspekter av ett mysterium och en tragedi där många frågor fortfarande inte har fått sitt svar. 

För besättningens anhöriga blev det en lång kamp för att få klarhet i vad som hade hänt de åtta männen. Det skulle dröja ända fram till 1991 innan Ryssland officiellt medgav att flygplanet var nedskjutet. Men inte ens när planet hittades, fick man full klarhet i vad som hänt de åtta försvunna.

– Man hittade bara fyra män i planet. Vad som har hänt de övriga fyra är fortfarande inte klarlagt. Det har spekulerats i att delar av besättningen skulle vara förda till fångenskap. Det finns uppgifter från ryskt håll att några ur besättningen hoppade från planet.

En del i mysteriet är det vykort som finns på museet. Vykortet är skickat till en av änkorna, med en hälsning från hennes man i Leningrad och visar tydligt på det makabra politiska spelet kring männens försvinnande.

– Vykortet är en av många gåtor. Enligt den som skrev vykortet skulle han eller hon ha träffat en av besättningsmännen i Leningrad och han skulle då bett personen att skicka en hälsning till hans fru. Min gissning är att vykortet har skickats från sovjetiska myndigheter, kanske dåvarande KGB.

– En annan av de mer bisarra detaljerna är att änkorna bara fick ut halva lönen för sina män den dagen de försvann. Flygplanet sköts ned runt klockan 11.30, männen i planet fick därför bara betalt för halva dagen.

Händelsen med den försvunna DC-3:an 1952 fick ingen större uppmärksamhet i media när det hände. När ett svenskt sjöräddningsflygplan av typen Catalina som letade efter DC-3:an sköts ner av sovjetiskt flyg, kom det att skymma det egentliga dramat.

– För både svenska och sovjetiska myndigheter kom Catalina-affären lägligt. Nedskjutningen av Catalinan fick stor uppmärksamhet och ledde till en politisk kris mellan Sverige och Sovjetunionen. Händelsen slutade dock lyckligt. De fem besättningsmännen ombord på flygplanet räddades, berättar Rickard Käsper.

Att händelserna på Östersjön i juni 1952 också fick namnet Catalina-affären speglar också den svenska officiella hållningen till DC-3:ans försvinnande, menar Rickard:

– Ju mer som glömdes bort om DC-3:an, desto bättre. På det sättet är den här utställningen en upprättelse för alla inblandade. Här finns hela historien bevarad och berättad.

Kontakt: Sandra Månsson, marknadskommunikatör, telefon 013-495 97 15

Flygvapenmuseum är ett modernt teknik- och kulturhistoriskt museum med utställningar om militärflygets utveckling från det tidiga 1900-talets pionjärer fram till dagens JAS 39 Gripen. Flygvapenmuseum är också en plats där kunskap och lek möts på ett självklart sätt. I Flyglabbet, museets science center, finns flygsimulatorer och experimentstationer på tema flyg. På museet finns också butik, restaurang, faktarum och konferensmöjligheter. Flygvapenmuseum ingår i myndigheten Statens försvarshistoriska museer tillsammans med Armémuseum.

Taggar: