BioStock-artikel: Erfaret vetenskapligt råd stärker Follicum inom diabetes

BioStock publicerade den 11 juni 2019 en artikel om Follicum, som återges nedan i sin helhet.

Follicum har inrättat ett vetenskapligt råd bestående av sex välmeriterade forskare som ska stärka bolagets kompetens och kliniska expertis inom diabetesprojektet. BioStock träffade vd Jan Alenfall och professor Anna Hultgårdh, medgrundare till Follicum, tillika det vetenskapliga rådets ordförande, för att få veta mer om planerna kring diabetesprojektet.

För många framstår möjligen diabetes som en sjukdom som i värsta fall försvårar vardagen, men som med noggrant följda rutiner relativt enkelt kan hållas i schack. För den drabbade och för samhället är dock bilden i många fall mycket mer komplex och plågsam.

Diabetes kan ge många svåra följdsjukdomar
Diabetikers stora utmaning är att hålla en jämn blodsockernivå, vilket för typ 1-diabetiker innebär dagliga insulininjektioner. Även många typ 2-diabetiker har, trots flera tillgängliga läkemedel, svårt att hålla en jämn och tillräckligt låg blodsockernivå. Parallellt med sjukdomens utveckling, leder dessutom de höga och ojämna sockernivåerna till komplikationer och följdsjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, ögonsjukdomen retinopati och njursvikt.

Allt detta kommer, utöver ett enormt personligt lidande, med en stor prislapp för samhället. De globala kostnaderna för behandling av diabetes och dess följdsjukdomar uppskattas till 673 miljarder USD årligen. Av dessa kan hela 90 procent tillskrivas de diabetesrelaterade komplikationerna. Mot denna bakgrund intensifieras jakten på ett effektivare läkemedel mot diabetes med färre biverkningar än dagens behandlingsalternativ.

»Vårt främsta mål är att ta fram ett väldefinierat prekliniskt paket som är attraktiv för stora läkemedelsbolag. Projektet skall sedan förberedas för klinisk utveckling något som vi redan har gjort för vårt hårprojekt. Principen är densamma för båda projekten vilket innebär att vi redan har arbetsgången klar för oss och att vi redan har upparbetade kontakter med de bästa samarbetspartners på plats« — Jan Alenfall, vd Follicum

Follicums diabetesprojekt
Prekliniska försök visat att Follicums nya peptidklass har en insulinfrisättande effekt som är jämförbar eller bättre än vissa befintliga diabetespreparat, samt har kapacitet att fördröja insjuknandet i typ 1-diabetes. Man har också kunnat se att peptiden letar sig till, och stannar i, kroppens centrum för insulinproduktion – bukspottskörteln – vilket är en fördelaktig egenskap i ett läkemedel som syftar till att reglera insulinet.

Därutöver har peptiden en skyddande och bevarande effekt på just bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler när de utsatts för höga och skadliga blodsockernivåer under lång tid. Detta tyder på att Follicums peptider skulle kunna fördröja och lindra sjukdomen och innebär samtidigt att behandlingen har First-in-Class-potential.

Mot bakgrund av de många specifika följdsjukdomar som kan relateras till diabetes, har man även kunnat notera positiva effekter i modeller för specifika, men ej ännu kommunicerade, komplikationer.

Med diabetesprojektet får Follicum en totalt sett bättre riskprofil i och med att verksamheten får fler ben att stå på.

»Vi har siktat på forskare som är världsledande inom sina specifika områden« — Jan Alenfall

Nytt erfaret vetenskapligt råd med specialfokus på diabetesprojektet
Igår stod det klart att Follicum förstärker sin kliniska expertis inom diabetesområdet med ett vetenskapligt råd, eller Scientific Advisory Board (SAB). Syftet är att förstärka kunskapsöverföringen från akademisk forskning till bolaget. Rådet består av internationellt erfarna och erkända experter med lång erfarenhet och stort anseende inom fältet.

Professor Anna Hultgårdh Nilsson Professor, Kärlväggsbiologi, Lunds universitet. Ordförande i det vetenskapliga rådet, styrelseledamot i och en av grundarna i Follicum AB.

Dame Frances Ashcroft, Fellow of Royal Society of London, är en världsauktoritet inom diabetesforskningen. Som pristagare av Royal Societys GlaxoSmithKline Prize and Lecture och professor vid Laboratory of Physiology vid Universitetet i Oxford och stipendiat vid Trinity College i Oxford, samt chef för Oxford Center for Gene Function, är det yttersta målet med hennes forskning att belysa hur en ökning av blodglukoskoncentrationen stimulerar frisättningen av insulin från pankreatiska beta-celler, vad som fallerar i denna process vid typ 2-diabetes och hur läkemedel som används för att behandla detta tillstånd utövar sina fördelaktiga effekter.

Ashcroft har erhållit finansiering från brittiska Wellcome Trust samt fått utmärkelsen European Laureate i L’Oreal-Unesco for Women in Science Awards som tilldelas enastående kvinnliga forskare som har bidragit till den vetenskapliga forskningen, samt titeln Dame of the British Empire (Brittiska imperieorden) för sin forskning. Ashcroft har därtill samarbetat med forskare vid Göteborgs universitet sedan slutet av 1980-talet och har således ett väletablerat nätverk i både Sverige, Storbritannien och internationellt.

Dr. Gunnar Olsson är legitimerad läkare och medicine doktor med stor erfarenhet från ledande positioner inom läkemedelsindustrins forskning och utveckling. Han har arbetat på företagsledningsnivå inom AstraZeneca i mer än 20 år och har omfattande erfarenhet av produktutveckling och ”life cycle management”, samt har bidragit till mer än ett dussin framgångsrika globala produktregistreringar, varav sju uppnått så kallad ”Blockbuster-status” – med en årlig försäljningsvolym överstigande 1 miljard USD, för läkemedel mot både hjärt- och kärlsjukdomar och mag-tarmsjukdomar. Gunnar är även medlem i Cereno Scientifics nyligen etablerade SAB inom kardiovaskulära sjukdomar. Läs mer.

Professor Göran K. Hansson är en av Forska!Sveriges grundare och Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, vice ordförande i Nobelstiftelsens styrelse samt ledamot av Academia Europaea. Hansson är professor i experimentell kardiovaskulär medicin vid Karolinska Institutet med huvudinriktning på det forskningsområde som rör samspelet mellan immunsystemet och blodkärl samt uppkomsten av åderförkalkning.

Hansson har varit varit post-doc vid University of Washington och gästprofessor vid Harvard Medical School. Vidare har han varit ledamot och ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté och var 2009-2014 dess sekreterare. Hansson ingår även i redaktionskommittéerna för flera internationella vetenskapliga tidskrifter. År 2017 erhöll han H.M. Konungens medalj för sina förtjänstfulla akademiska insatser.

Professor Jan Nilsson arbetar vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet där han och hans team forskar på ateroskleros (åderförkalkning). Forskningen syftar till att ta fram ett nytt vaccin mot åderförfettning som ska lära immunsystemet att agera på ett bättre sätt, vilket kan minska risken för att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Dr Nilsson är disputerad läkare från Karolinska Institutet och har publicerat mer än 300 vetenskapliga artiklar. Han ingår i redaktionerna för tidskriften Atherosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology och är sedan mars 2015 invald som medlem i Kungliga Vetenskapsakademin.

Professor Åke Lernmark slutligen är seniorprofessor och expert vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet i Malmö och konsult vid Region Skåne. Han forskar på orsakerna till autoimmun (typ 1) diabetes. Han disputerade vid Umeå Universitet och har varit ledare för forskargrupper vid Hagedorn Forskningslaboratorium i Gentofte, Danmark, University of Washington i Seattle, Karolinska Institutet och vid Lunds Universitet. Lernmark och hans medarbetare var först att upptäcka det första autoantigenet, GAD65, vid typ 1-diabetes och utvecklade den metod som nu används världen över för att bestämma autoantikroppar och förutsäga autoimmun diabetes. Han och hans medarbetare var först att upptäcka genen för HLA-DQ som nu användes för att bestämma ärftlig risk för autoimmun diabetes och andra autoimmuna sjukdomar som celiaki och sköldkörtelinflammation.

Lernmarks forskning går nu framför allt ut på att ta reda på de virus som triggar att barn utvecklar en första autoantikropp. Forskningen stöds framför allt av amerikanska National Institutes of Health (NIH), Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) och Helmsley Trust men också av svenska fonder som Vetenskapsrådet och Diabetesfonden. Forskningen syftar till att ta fram bättre redskap för att förutsäga och förebygga autoimmun diabetes. Lernmark rankas bland de 10 allra främsta experterna i världen på typ 1-diabetes. Bakom utnämningen står Expertscape som baserar sin ranking på artiklar i den internationella medicinska databasen PubMed.

Jan Alenfall, vd Follicum och Anna Hultgårdh Nilsson, medgrundare av bolaget. Ni har nu hela fem, utöver dig Anna, välmeriterade forskare i ert SAB. Hur resonerade ni vid urvalet som landade i dessa namn?
– Vi har siktat på forskare som är världsledande inom sina specifika områden. Inom diabetesfältet var därför både Åke Lernmark och Frances Ashcroft självklara. Förutom att vi behöver ta fram ett läkemedel som har god effekt på kroppens glukoshomeostas behöver även läkemedlet kunna mildra komplikationer som ofta ses hos diabetiker, t.ex. hjärta-kärlsjukdom. Göran Hansson och Jan Nilsson är världsledande inom uppkomsten av atherosklerotiska plack, en av de viktigaste orsakerna till hjärt-kärlsjukdom. De har även kunskap om de inflammatoriska mekanismer som driver ett flertal komplikationer hos diabetiker. Förutom vetenskaplig kompetens behöver vi kunskap om hur vi ska utveckla våra forskningsfynd vidare. Gunnar Ohlsson har ett imponerande CV och har arbetat med Global R&D inom Astra/AstraZeneca i mer än 20 år och har omfattande erfarenhet av att ta nya läkemedel till marknaden.

Var det svårt att väcka intresse för Follicums diabetes-projekt bland de utvalda ledamöterna?
– Till vår stora glädje fick vi omgående positiva svar från samtliga ledamöter.

Vilken betydelse kommer ert vetenskapliga råd att få för fortskridandet av diabetesprojektet?
– Den sammanlagda expertisen hos medlemmarna i Follicums vetenskapliga råd kommer att ge oss utomordentlig vetenskaplig support och även vägleda oss när det gäller utvecklingen av projektet och att generera resultat av kommersiellt värde.

Er nästa milstolpe är att vidareutveckla er nyligen valda läkemedelskandidat inom diabetes för att därefter under 2020 starta en fas I-studie. Kan du lite mer ingående berätta något om arbetsgången som leder fram till starten av denna?
– Vårt främsta mål är att ta fram ett väldefinierat prekliniskt paket som är attraktiv för stora läkemedelsbolag. Projektet skall sedan förberedas för klinisk utveckling något som vi redan har gjort för vårt hårprojekt. Principen är densamma för båda projekten vilket innebär att vi redan har arbetsgången klar för oss och att vi redan har upparbetade kontakter med de bästa samarbetspartners på plats.

Vad kommer att hända med de andra tre diabetespeptiderna, utöver er utvalda diabeteskandidat, som ni identifierat med potential att behandla diabetes med förbättrad biverkningsprofil?
– Dessa är backups och kan om de visar på en god potential tänkas utvecklas vidare i framtiden om vi har lyckats med den första kandidaten.

Ni har varit tydliga med att ni letar samarbetspartners, senast i fas I, för ert diabetesprojekt. Just för denna specifika och viktiga uppgift kan man anta att ert SAB med en omfattande sammanlagd branschkännedom kommer att spela en viktig uppgift. Detta leder till den naturliga följdfrågan: hur ser intresset för er läkemedelskandidat ut från potentiella partners?
– Vi har dialog med ett flertal olika bolag och vi undersöker kontinuerligt vad marknaden vill se och vilka data som är viktiga för att ett utvecklingssamarbete skall kunna tecknas.

På vilket sätt har era peptider, enligt er, bättre potential än såväl befintliga läkemedel, som konkurrenternas utvecklingskandidater, för att erbjuda ett bättre behandlingsalternativ med färre biverkningar för morgondagens diabetespatienter?
– Kombinationen av att kunna utveckla ett läkemedel som både har positiva effekter på kroppens glukosbalans och på komplikationer hos diabetespatienter är helt klart ett bättre alternativ.

Hur anser du, Anna, att Follicum har utvecklats sedan du var med och grundade bolaget för åtta år sedan?
– Det har varit en otroligt spännande resa. Upptäckten att vår peptid stimulerade hårtillväxt var en överraskning för oss men ju mer vi studerat den förstår vi varför. Det har varit väldigt roligt att se att den här effekten också kan omsättas till att förbättra hårtillväxt hos personer med håravfall. Lika oväntad och spännande var upptäckten att en närbesläktad peptid hade en positiv effekt vid diabetes och möjligen också kan minska risken för de kardiovaskulära komplikationer som ofta uppstår vid diabetes. Det som känns särskilt roligt och spännande är att det faktiskt var där hela projektet startade, d v s att vi redan då studerade hur den här peptiden kan motverka utveckling av hjärtkärlsjukdom.

Slutligen. Var ser du framför dig att ni står om fem år?
– Givet att vi lyckas med ett eller båda projekten ser vi att bolaget har utvecklats till ett avancerat bolag med flera projekt i pipelinen uppbackade av stora partners. Det kan även tänkas att bolaget har blivit uppköpt av en samarbetspartner för att komma åt vår teknologi.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Läs artikeln på BioStocks webbsida

Taggar: