Osäkra men sannolikt små effekter av skärpt amorteringskrav

I slutet av november ifjol godkände regeringen Finansinspektionens förslag om förstärkt amorteringskrav. Förslaget gäller alla nya bolån som lämnas efter att kravet börjar gälla den 1 mars och påverkar endast de låntagare som har bostadslån som överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten.

Sedan tidigare måste alla bolån som överstiger 50 procent av bostadens värde amorteras. Belåningsgrader på 70-100 procent amorteras med 2 procent per år och belåningsgrader mellan 50-70 procent med 1 procent. Det nya är att lån som är större än 4,5 gånger bruttoårsinkomsten måste amorteras med ytterligare 1 procent, det vill säga för lån som är större än 4,5 gånger bruttoårsinkomsten och har belåningsgrader 70-100 procent amorteras med 3 procent per år, 50-70 med 2 procent och under 50 procent med 1 procent tills lånet är under 4,5 gånger årsinkomsten.

Enligt Finansinspektionens beräkningar kommer den här nya förstärkta regeln att drabba ungefär 14 procent av alla nya låntagare. Enligt FI är de som främst påverkas bolånetagare med goda inkomster mellan 25-45 år och som bor i storstad.

Eftersom priser på en marknad sätts på marginalen, kommer förslaget rimligtvis att påverka bostadspriserna då marginalköpare försvinner, vilket även var vad regeringen kom fram till. Enligt analysen som finansmarknadsminister Per Bolund lade fram kommer prisfallen att vara mellan 1-7 procent, mest troligt i den lägre delen av spannet, och påverka Stockholm mest. På kort sikt kan dock förslaget ha en stabiliserande effekt då de som drabbas skyndar sig att köpa innan den 1 mars.

Förslaget kan även få andra effekter, som att låntagare söker sig bort från bankerna och lånar pengar till högre räntor med högre kostnader till följd. Så länge det finns ett begränsat antal bostäder i attraktiva lägen kommer sannolikt den här sortens försök att kringgå reglerna att fortgå.

Utöver bostadsmarknaden kan även andra delar av ekonomin komma att påverkas. Mer pengar till amorteringar varje månad innebär mindre pengar till annat, så som fondsparande, restaurangbesök eller privatkonsumtion. Men eftersom kravet bara gäller nya lån och det är en liten andel av befolkningen som köper bostad eller tar nya lån varje år, så kommer kravet enligt FI:s beräkningar bara att beröra 1 procent av alla bolånetagare i landet. Så även om vissa platser i landet kan drabbas hårdare än andra, så blir sannolikt effekterna totalt sett små.

Håll koll på vad som gäller för just dig och dina lån!