Ny pensionsrapport från Forena - Pensionärernas Plånbok

Tre av Forenas fyra inkomstmått visar entydigt att inkomsten från allmän pension trendmässigt minskar för varje ny årskull som går i pension. Därmed kan vi konstatera att det svenska pensionssystemet där allmän pension och tjänstepension tillsammans ska tillförsäkra individen en standardtrygghet på minst 70 procent av tidigare förvärvsinkomst inte längre uppnås. Dit når vi inte via bidrag eller skattesänkningar för vissa grupper, utan endast genom att återupprätta försäkringsidé i det allmänna pensionssystemet, vilket förutsätter en höjning av pensionsavgiften.

Idag sker de första utbetalningarna av det nya pensionärsbidraget, det så kallade inkomstpensionstillägget. Knappt hälften av alla 2,1 miljoner pensionärer berörs. Som mest kan 600 kronor per månad före skatt utbetalas. Att pengarna behövs råder det knappast något tvivel om, däremot om bidrag är den rätta vägen för att stärka pensionärernas ekonomiska villkor och det svenska pensionssystemet. Bortsett från att bidraget ligger helt i strid med livsinkomstprincipen för det allmänna pensionssystemet är det också otillräckligt för att kompensera för pensionsfallet som har pågått sedan 2005, visar rapporten Pensionärernas plånböcker, som publiceras idag av försäkringsfacket Forena.I rapporten analyserar vi pensionärernas ekonomi utifrån deras beskattade inkomster och den förändring i inkomst som kan förväntas ske i samband med att människor börjar lyfta pension. Analysen görs med hjälp av fyra inkomstmått som vi har sammanställt; sammanlagd nettoinkomst, reducerad nettoinkomst, nettoinkomst från pension samt nettoinkomst från allmän pension. Inkomstmåtten jämförs sedan med den genomsnittliga deklarerade inkomsten pensionärerna hade när de var mellan 60 – 64 år. Alla inkomster är omräknade till 2019 års priser. I undersökningen ingår alla individer födda mellan 1938 och 1953. Inkomstuppgifterna har SCB tagit fram på Forenas uppdrag. Resultatet blev följande:

1. Ojämnt fördelade kapitalinkomster döljer inkomsttappet de flesta upplever när de går i pension. Pensionärer, oavsett årskull, ålder eller kön, har nästan alltid samma inkomst som de hade innan de gick i pension. Det blir resultatet när vi använder inkomstmåttet sammanlagd nettoinkomst där samtliga deklarerade inkomster före respektive efter pensioneringen ingår. En nybliven pensionär född 1953 hade en inkomst på 26 080 kronor per månad, vilket motsvarade 103 procent av deras inkomst före pensioneringen.  Även den äldsta årskullen, födda 1938, hade närmare 100 procent av sin tidigare inkomst när de var 66 år, men i kronor är skillnaden betydande gentemot den yngsta gruppen pensionärer som hade nästan 10 000 kronor mer i inkomst per månad vid samma ålder. Inkomstskillnaden beror på stigande inkomster från kapital, arbete, företagande och tjänstepensioner. Skillnaden mellan kvinnor och män är också betydande. Nyblivna kvinnliga pensionärer födda 1953 fick 22 119 kronor per månad, medan motsvarande inkomst för männen uppgick till 30 117 kronor. Att pensioneringen inte ger något ekonomiskt avtryck beror framför allt på att kapitalinkomster ingår i inkomstmåttet. Kapitalinkomster är stabila över tid, men oerhört ojämnt fördelade hos pensionärer. Den genomsnittliga inkomsten av kapital var 51 156 kronor per år för pensionärer födda 1953. Pensionärer som var höginkomsttagare innan pensioneringen hade 114 968 kronor per år i kapitalinkomster och medelinkomsttagarna hade 30 084 kronor per år medan låginkomsttagarna hade 29 198 kronor per år. Inkomstmåttet sammanlagd nettoinkomst ger oss endast en grov uppfattning om inkomsterna hos personer över 66 år, men säger inget om pensionärernas ekonomiska vardag.
2. Sämre allmän pension kompenseras av inkomster från arbete och tjänstepension. Plockar vi bort inkomster från kapital och privat pension från inkomstmåttet sammanlagd nettoinkomst får vi vad vi kallar för reducerad nettoinkomst. När detta görs ser vi också att påtagliga ekonomiska försämringar sker i samband med pensioneringen.  Nyblivna pensionärer, oavsett födelseår, får drygt 80 procent av deras inkomst före pensioneringen. Inkomsten minskar däremot med stigande ålder för de yngre jämfört med de äldre pensionärerna. Förklaringen är att de yngre har en högre andel inkomster från arbete och företagande, som minskar med stigande ålder och en lägre andel inkomster från pension jämfört med de äldre. Nyblivna pensionärer födda 1953 fick en inkomst som motsvarade 77 procent av inkomsten före pensioneringen. Motsvarande andel var 81 procent för nyblivna pensionärer födda 1938, men i kronor hade de 7 500 kronor mindre per månad än de yngre. Skillnaden beror på att de yngre pensionärerna har fått högre inkomster från arbete och företagande tack vare reallöneökningar samt högre tjänstepensioner. Inkomsten från arbete och företagande skiftar starkt. Tidigare höginkomsttagare fick ihop 14 700 kronor per månad, medan medelinkomsttagare fick 6 700 kronor per månad och låginkomsttagare endast 1 600 kronor per månad. Även skillnaden i tjänstepension är stor. Höginkomsttagarna hade fyra gånger högre tjänstepension än låginkomsttagarna. Inkomstskillnader som också återspeglas mellan kvinnor och män. Nyblivna kvinnliga pensionärer fick 5 000 kronor mindre per månad jämfört med männen födda samma år. När vi använder inkomstmåttet reducerad nettoinkomst blir det uppenbart att den allmänna pensionen minskar som andel av inkomsten för de yngre pensionärerna. Ett inkomsttapp som delvis kompenseras av inkomster från arbete och tjänstepension, men som successivt försvinner med stigande ålder för de flesta.
3. Samtliga pensionsinkomster har minskat med 29 procent och kvinnor får en pension under gränsen för låg ekonomisk standard. När vi använder inkomstmåttet nettoinkomst från pension kan en minskning av kompensationsnivån på 29 procent konstateras när årskullarna 1938 och 1953 jämförs. Det vill säga från 73 till 52 procent av inkomsten före pensioneringen. Den genomsnittliga inkomsten från pension för personer födda 1953 var 13 868 kronor per månad vid 66 års ålder. En inkomst som ligger drygt 800 kronor över gränsen för låg ekonomisk standard det aktuella året. Kvinnor i samma årskull och ålder låg däremot 640 kronor under gränsen medan män låg 2 300 kronor över.  
4. Den allmänna pensionen har fallit med 41 procent. När årskullarna 1938 och 1953 jämförs med inkomstmåttet nettoinkomst från allmän pension faller kompensationsnivån med 41 procent, från 51 till 30 procent av inkomsten före pensioneringen. Pensionen har också minskat i kronor. Den genomsnittliga allmänna pensionen för årskull 1953 var 8 082 kronor per månad vid 66 års ålder. Det är 356 kronor mindre än vad årskull 1938 fick vid samma ålder. För kvinnor har den allmänna pensionen förvisso ökat, men endast med 59 kronor mellan samman årskullar. Pensionsgapet mellan kvinnor och män har minskat tack vare detta, men framföra allt på grund av att de yngsta männen har fått drygt 800 kronor mindre i pension per månad jämfört med de äldsta männen.

- Nu krävs ett politiskt ledarskap. Pensionsgruppen bör upplösas. Pensionssystemet är ett sjunkande skepp som inte kan tätas med plåster. Regeringen med statsrådet Shekarabi i spetsen bör återta kommandot för att upprätta pensionssystemet så att det levererar i enlighet med de utfästelser som man gjort till dagens och framtidens pensionärer. Det finns redan idag en majoritet för en höjning av den allmänna pensionen i Sveriges Riksdag. Och det är ju trots allt riksdagen som är Sveriges högsta beslutande organ – inte en pensionsgrupp som inte får något gjort, säger Forenas Samhällspolitiske chef Håkan Svärdman i en kommentar. 

Taggar: